Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Försvarets materielverk samt Försvarsmakten och
syftar till att undersöka noggrannheten, Target Location Error, vid inmätning av mål med
eldledningsinstrument. Noggrannhet i målinmätningen är viktigt för att kunna använda systemet
vid precisionsbekämpning av enskilda mål. Systemet som analyserats benämns i Sverige EOI
(Eldlednings- och ObservationsInstrument) och slutlevererades till Försvarsmakten 2007. Vid
målinmätning används först en GPS-mottagare för att ta fram systemets egenposition, därefter
måste systemet med någon metod få ut en referensriktning mot norr och slutligen mäts målet in
genom att riktningen, avståndet och höjdvinkeln bestäms. När alla parametrar är bestämda
beräknas målets position av systemet. Den beräknade målpositionen överensstämmer sällan
exakt med målets sanna koordinater på grund av inmätningsfel hos parametrarna. För att
bestämma den totala inmätningsnoggrannheten måste dessa inmätningsfel analyseras. Utöver
dessa parametrar beror även inmätningens precision på operatörens handhavande vilket är
svårare att utvärdera.
En repeterbar provmetodik har tagits fram där samtliga ingående parametrar dokumenterats.
Metoden har använts vid olika praktiska prov som genomförts i samarbete med Artilleriets
Stridsskola i Boden. Provdata har efter proven analyserats och systemets noggrannhet för olika
systemkonfigurationer har bestämts både i bebyggelse och på övningsfält. För att minska
målinmätningsfelet har alla ingående inmätningsparametrar undersökts vilket har lett till att ett
antal förslag till förbättringar identifierats.
Några av slutsatserna i rapporten är att systemet rätt använt är tillräckligt noggrant för att kunna
användas vid målinmätning för precisionsbekämpning samt att måluttaget skulle förbättras
ytterligare om eldledningsinstrumentets avståndsupplösning ökar. För detta krävs dock en
tillräckligt noggrann metod, som exempelvis användning en gyrokompass, vid fastställande av
referensriktning mot norr. För att undvika felaktigt handhavande samt felfunktioner på viktiga
delar i systemet som orsakar sämre noggrannhet föreslås en provmetodik för certifiering av
operatörer samt införande av funktionskontroller av riktningsgivaren.
Förbättringsförslagen struktureras i tre kategorier, hårdvara, funktioner och användningsmetodik.
Förslagen presenteras som rekommendationer för att ytterligare öka systemets
inmätningsnoggannhet.