I en studie från Södertörns högskola undersöks vilka demokratiska visioner som präglat utvecklingen av den nationella plattformen Digiteket, som en del av projektet Digitalt först med användaren i fokus. Här kan du läsa en sammanfattning av studien och dess resultat.

I samband med det självständiga examensarbetet ställs många studenter inom högre utbildning för första gången inför uppgiften att självständigt söka och kritiskt värdera vetenskaplig litteratur i en större omfattning. Detta innebär ofta många nya utmaningar, såsom att omvandla frågeställningens nyckelbegrepp till sökbara ord, navigera i en djungel av sökverktyg och vetenskapliga databaser samt att överhuvudtaget kunna identifiera vad som känne­tecknar en vetenskaplig text. För att möta detta behov erbjuder många högskole- och universitetsbibliotek bland annat individuell handledning i informationssökning. Här har biblioteket en viktig roll att fylla under studenternas uppsatsskrivande som ett kompletterande stöd jämte uppsatshandledare och lärare från studie- och språkverkstäder.

Handledningen i informationssökning är ett pedagogiskt tillfälle med fokus på lärande snarare än att få fram ett visst antal texter. Det innebär att studenterna förväntas komma väl förberedda och vara aktiva inför och under mötet – det är deras specifika uppgift, problem och erfarenheter som är utgångspunkten för tillfället. Studenter har dock ofta svårigheter att uttrycka vad de behöver hjälp med och deras frågor tangerar i många fall det stöd som ges av uppsatshandledare och studie- och språkverkstäder. Detta blir extra svårt i kombination med att vi på biblioteket oftast bara träffar dem vid ett tillfälle samt generellt saknar förkun­skaper om just deras uppsatsämnen.

Utöver specialiser­ade kunskaper om sökstrategier och vetenskaplig publicering, krävs alltså även en stor flexibilitet och lyhördhet i själva handledningsmötet. Som handledande bibliotekarier behöver vi en god kännedom om den akademiska kontext som studenterna befinner sig i, samt en bred pedagogisk repertoar för att genom samtal ta reda på och kunna möta studenternas skiftande behov.

Hur kan handledande bibliotekarier bli ännu bättre på pedagogiska samtal med studenter om vetenskaplig informations­sökning i samband med akademiskt skrivande – och hur upprätthåller vi denna kompetens?

Under 2014 arbetade Södertörns högskole­bibliotek med ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt. Syftet var att utveckla våra handledande bibliotekariers peda­gogiska repertoar och därmed öka kvaliteten i handledningsmötena med studenter när det gäller infor­mations­sökning i samband med akademiskt skrivande. Projektet hade två mål: dels att öka vår med­vetenhet om vad det innebär att handleda och utveckla fler pedagogiska verktyg vid handledningssamtal, dels att hitta nya former för kompetensutveckling när det gäller handledning.

Projektet genomfördes i form av en poänggivande handledningskurs i samarbete med en högskolepeda­gogisk konsult. Kursen bestod av två workshoppar där vi fick möjlighet att fördjupa oss i litteratur om handledning samt samtala och reflektera kring vår egen handlednings­praktik genom praktiska övningar. Projektet resulterade bland annat i att vi fått med oss ”metakom­munikation” (se Handal & Lauvås 2008) som ett användbart peda­gogiskt verktyg i handledningssituationen samt ”reflektion genom skrivande” (se Hjertström Lappalainen m.fl. 2014) som en givande metod för kompetensutveck­ling.

Handal, Gunnar & Lauvås, Per (2008). Forskarhandledaren. Lund: Studentlitteratur.

Hjertström Lappalainen, Jonna m.fl. (2014). Att lära en företagsekonom att tänka. Huddinge: Södertörns högskola.

Hur blir vi som handledande bibliotekarier ännu bättre på peda­gogiska samtal med studenterna om informationssökning i samband med akademiskt skrivande – och hur upprätthåller vi denna kompe­tens? I denna rapport beskrivs hur handlednings­gruppen på Söder­törns högskole­bibliotek under 2014 arbetade med dessa frågor inom ramen för ett högskolepedagogiskt utvecklings­projekt. Projektets mål var dels att öka deltagarnas med­vetenhet om vad det innebär att handleda och utveckla fler pedagogiska verktyg vid hand­led­ningssamtal, dels att hitta nya former för kompetens­utveck­ling när det gäller handledning. Projektet genomfördes i form av en poäng­givande kurs i samarbete med en högskole­peda­gogisk kon­sult. Kursen bestod av två workshops där deltagarna fick möjlighet att fördjupa sig i litteratur om handledning samt samtala och reflek­tera kring sin egen handlednings­praktik genom praktiska övningar. Projektet resulterade bland annat i att handlednings­grup­pen tar med sig ”metakom­munikation” som ett användbart peda­gogiskt verktyg både vid fysiska och digitala möten samt ”reflektion genom skri­vande” som en givande kompetens­utveck­lingsmetod För att utvec­kla handlednings­tjänsten vill biblioteket framöver även testa drop in-handledning som komplement till den ordinarie tidsbokade hand­ledningen. 

Denna rapport beskriver ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som genomfördes på Södertörns högskolebibliotek under hösten 2016. I projektet deltog de medarbetare som möter studenter i bibliotekets kundtjänst, undervisning, sökhandledning och talboksservice. Projektets syfte och mål var bland annat att prova metoder för reflektion, diskussion och kompetensutveckling och därigenom skapa större trygghet och samsyn vad gäller den pedagogiska rollen. Under projektet provades metoderna läsecirkel, reflektion genom skrivande, veckans utmaning, workshop och gästföreläsning. Projektet resulterade bland annat i att en gemensam pedagogisk plattform togs fram på biblioteket.

Vad innebär ett pedagogiskt förhållningssätt för bibliotekarier i mötet med informationssökande studenter? Utifrån denna fråga genomfördes hösten 2016 ett pedagogiskt utvecklingsprojekt på Södertörns högskolebibliotek. I projektet deltog alla de medarbetare som möter studenter i bibliotekets kundtjänst, undervisning, sökhandledning och talboksservice. Projektets syfte och mål var bland annat att prova metoder för reflektion, diskussion och kompetensutveckling och därigenom skapa större trygghet och samsyn vad gäller den pedagogiska rollen. Projektet resulterade bland annat i att en gemensam pedagogisk plattform togs fram på biblioteket.

I vår presentation kommer vi beskriva projektets genomförande och resultat men också utmaningar som synliggjordes under arbetets gång, t ex vad gäller synen på pedagogik bland medarbetarna.

I denna presentation kommer vi berätta om hur matrisfunktionen i lärplattformen Itslearning använts för att ge formativ respons på studenters texter inom ramen för en högskolepedagogisk satsning om akademiskt skrivande och informationssökning på Södertörns högskola. Vi delar med oss av våra erfarenheter av matrisfunktionen, vad gäller såväl pedagogiska som tekniska vinster och utmaningar. Vi beskriver även hur detta lett fram till ett nytt givande samarbete mellan undervisande bibliotekarier och IKT-pedagoger, bl.a. i form av gemensamma workshoppar om matrisfunktionen för andra intresserade lärare på högskolan. Avslutningsvis blickar vi framåt och delger tankar om hur bibliotekarier och IKT-pedagoger kan fortsätta arbeta och utvecklas tillsammans.

At Södertörn University, Sweden, a collaboration model has been developed from the theory of academic literacies, aiming to support students’ writing development. In this innovative way of working, university librarians and writing teachers collaborate with lecturers to integrate a teaching element on academic writing (including searching for, appraising, reading, and writing texts) into existing university courses. In this article, we describe and discuss our experiences of implementing this model in nursing education. We observed that the collaboration made it possible for all professionals to share their knowledge, both in a theoretical and practical sense. Among other things, the lecturers appropriated several linguistic tools which they were able to use in their continued teaching of academic writing. However, challenges regarding the collegial sharing of knowledge were also experienced. If the lessons learned are to be implemented in the organisation, both resources and a mandate from the management are essential. 

De senaste decennierna har sjuksköterskeutbildningen i Sverige gått från en praktisk utbildning till en professionsutbildning. Professionsperspektivet har inneburit ett ökat fokus på studenternas utveckling av academic literacies (Lea & Street, 2006). I denna presentation redovisas ett högskolepedagogiskt projekt om litteracitetsutveckling på Röda Korsets Högskola (RKH). Det har involverat både studenter och lärare inom sjuksköterskeutbildningen.

Under samma period som utbildningen har professionaliserats har rekryteringen till högskolan breddats vilket lett till en förändrad studentgrupp inom sjuksköterskeutbildningen (Borglin & Fagerström, 2012). Studenter överlag upplever en svårighet med att utveckla en akademisk litteracitet (Ask, 2007). Svårigheterna kan bland annat kopplas till att studenterna har svårt att förstå vad som förväntas av dem i deras akademiska texter. Men inte bara studenterna ser det akademiska skrivandet som svårt. Många lärare som arbetar på RKH uttrycker att det är svårt att veta vad som är bra arbetssätt för att stödja studenternas litteracitetsutveckling.

I samband med RKH:s flytt till Campus Flemingsberg startade RKH 2018 ett samarbete med Södertörns högskolas högskolepedagogiska enhet, studieverkstad och bibliotek om en introduktion till akademiskt skrivande. På Södertörns högskola pågår sedan några år en satsning på ämnesintegrerat akademiskt skrivande som omfattar arbete med att söka, värdera, läsa och skriva akademiska texter.

Syftet med momentet akademiskt skrivande inom RKH har varit att under första terminen och samtidigt med examinationen av ämnesinnehållet, introducera studenterna till det akademiska skrivandet. Olika aktiviteter som formativ respons har använts för att stimulera studenternas lärande och lägga en grund för deras fortsatta utveckling av akademisk och professionell litteracitet. Flertalet studenter säger att det varit givande att tidigt i utbildningen få starta lärprocessen gällande ett vetenskapligt förhållningssätt, även om många studenter uttrycker att det akademiska skrivandet är svårt.

En viktig del av samarbetet mellan högskolorna har varit att skapa förutsättningar för hållbarhet även vad gäller ämneslärarnas kunskaper om litteracitetsutveckling. Bland annat har workshoppar hållits med hela lärarkollegiet, inte bara med de lärare som arbetar på den aktuella kursen. Lärarna, som ofta implicit har lärt sig det akademiska skrivandet, har fått bekanta sig med verktyg och nyckelbegrepp för att diskutera text med studenter, och har funnit arbetssättet stimulerande. För hållbarheten i utbildningen gäller att alla lärare kan fortsätta att ge stöd i utvecklingen av studenternas litteracitet. Precis som studenterna har konstaterat i sina utvärderingar lär sig ingen ett väl utvecklat akademiskt och professionellt skrivande på första terminen.

Referenser

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Roads to academic written language] In Swedish. Växjö University, Växjö University Press. (No 115/2007)

Borglin, G., & Fagerström, C. (2012). Nursing students' understanding och critical thinking and appraisal and academic writing: A descriptive, qualitative study. Nurse Education in Practice, 12, 356-360. doi:10.1016/j.nepr.2012.04.009

Lea, M. R., & Street, B. V. (2006). The "Academic Literacies Model: Theory and Application. Theory Into Practice, 45, 368-377. doi:10.1207/s15430421tip4504_11

De senaste decennierna har sjuksköterskeutbildningen i Sverige gått från en praktisk utbildning till en professionsutbildning. Professionsperspektivet har inneburit ett ökat fokus på studenternas utveckling av academic literacies (Lea & Street, 2006). I denna presentation redovisas ett högskolepedagogiskt projekt om litteracitetsutveckling på Röda Korsets Högskola (RKH). Det har involverat både studenter och lärare inom sjuksköterskeutbildningen.

Under samma period som utbildningen har professionaliserats har rekryteringen till högskolan breddats vilket lett till en förändrad studentgrupp inom sjuksköterskeutbildningen (Borglin & Fagerström, 2012). Studenter överlag upplever en svårighet med att utveckla en akademisk litteracitet (Ask, 2007). Svårigheterna kan bland annat kopplas till att studenterna har svårt att förstå vad som förväntas av dem i deras akademiska texter. Men inte bara studenterna ser det akademiska skrivandet som svårt. Många lärare som arbetar på RKH uttrycker att det är svårt att veta vad som är bra arbetssätt för att stödja studenternas litteracitetsutveckling.

I samband med RKH:s flytt till Campus Flemingsberg startade RKH 2018 ett samarbete med Södertörns högskolas högskolepedagogiska enhet, studieverkstad och bibliotek om en introduktion till akademiskt skrivande. På Södertörns högskola pågår sedan några år en satsning på ämnesintegrerat akademiskt skrivande som omfattar arbete med att söka, värdera, läsa och skriva akademiska texter.

Syftet med momentet akademiskt skrivande inom RKH har varit att under första terminen och samtidigt med examinationen av ämnesinnehållet, introducera studenterna till det akademiska skrivandet. Olika aktiviteter som formativ respons har använts för att stimulera studenternas lärande och lägga en grund för deras fortsatta utveckling av akademisk och professionell litteracitet. Flertalet studenter säger att det varit givande att tidigt i utbildningen få starta lärprocessen gällande ett vetenskapligt förhållningssätt, även om många studenter uttrycker att det akademiska skrivandet är svårt.

En viktig del av samarbetet mellan högskolorna har varit att skapa förutsättningar för hållbarhet även vad gäller ämneslärarnas kunskaper om litteracitetsutveckling. Bland annat har workshoppar hållits med hela lärarkollegiet, inte bara med de lärare som arbetar på den aktuella kursen. Lärarna, som ofta implicit har lärt sig det akademiska skrivandet, har fått bekanta sig med verktyg och nyckelbegrepp för att diskutera text med studenter, och har funnit arbetssättet stimulerande. För hållbarheten i utbildningen gäller att alla lärare kan fortsätta att ge stöd i utvecklingen av studenternas litteracitet. Precis som studenterna har konstaterat i sina utvärderingar lär sig ingen ett väl utvecklat akademiskt och professionellt skrivande på första terminen.

Referenser

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Roads to academic written language] In Swedish. Växjö University, Växjö University Press. (No 115/2007)

Borglin, G., & Fagerström, C. (2012). Nursing students' understanding och critical thinking and appraisal and academic writing: A descriptive, qualitative study. Nurse Education in Practice, 12, 356-360. doi:10.1016/j.nepr.2012.04.009

Lea, M. R., & Street, B. V. (2006). The "Academic Literacies Model: Theory and Application. Theory Into Practice, 45, 368-377. doi:10.1207/s15430421tip4504_11

De senaste decennierna har sjuksköterskeutbildningen i Sverige gått från en praktisk utbildning till en professionsutbildning. Professionsperspektivet har inneburit ett ökat fokus på studenternas utveckling av academic literacies (Lea & Street, 2006). I denna presentation redovisas ett högskolepedagogiskt projekt om litteracitetsutveckling på Röda Korsets Högskola (RKH). Det har involverat både studenter och lärare inom sjuksköterskeutbildningen.

Under samma period som utbildningen har professionaliserats har rekryteringen till högskolan breddats vilket lett till en förändrad studentgrupp inom sjuksköterskeutbildningen (Borglin & Fagerström, 2012). Studenter överlag upplever en svårighet med att utveckla en akademisk litteracitet (Ask, 2007). Svårigheterna kan bland annat kopplas till att studenterna har svårt att förstå vad som förväntas av dem i deras akademiska texter. Men inte bara studenterna ser det akademiska skrivandet som svårt. Många lärare som arbetar på RKH uttrycker att det är svårt att veta vad som är bra arbetssätt för att stödja studenternas litteracitetsutveckling.

I samband med RKH:s flytt till Campus Flemingsberg startade RKH 2018 ett samarbete med Södertörns högskolas högskolepedagogiska enhet, studieverkstad och bibliotek om en introduktion till akademiskt skrivande. På Södertörns högskola pågår sedan några år en satsning på ämnesintegrerat akademiskt skrivande som omfattar arbete med att söka, värdera, läsa och skriva akademiska texter.

Syftet med momentet akademiskt skrivande inom RKH har varit att under första terminen och samtidigt med examinationen av ämnesinnehållet, introducera studenterna till det akademiska skrivandet. Olika aktiviteter som formativ respons har använts för att stimulera studenternas lärande och lägga en grund för deras fortsatta utveckling av akademisk och professionell litteracitet. Flertalet studenter säger att det varit givande att tidigt i utbildningen få starta lärprocessen gällande ett vetenskapligt förhållningssätt, även om många studenter uttrycker att det akademiska skrivandet är svårt.

En viktig del av samarbetet mellan högskolorna har varit att skapa förutsättningar för hållbarhet även vad gäller ämneslärarnas kunskaper om litteracitetsutveckling. Bland annat har workshoppar hållits med hela lärarkollegiet, inte bara med de lärare som arbetar på den aktuella kursen. Lärarna, som ofta implicit har lärt sig det akademiska skrivandet, har fått bekanta sig med verktyg och nyckelbegrepp för att diskutera text med studenter, och har funnit arbetssättet stimulerande. För hållbarheten i utbildningen gäller att alla lärare kan fortsätta att ge stöd i utvecklingen av studenternas litteracitet. Precis som studenterna har konstaterat i sina utvärderingar lär sig ingen ett väl utvecklat akademiskt och professionellt skrivande på första terminen.

Referenser

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk [Roads to academic written language] In Swedish. Växjö University, Växjö University Press. (No 115/2007)

Borglin, G., & Fagerström, C. (2012). Nursing students' understanding och critical thinking and appraisal and academic writing: A descriptive, qualitative study. Nurse Education in Practice, 12, 356-360. doi:10.1016/j.nepr.2012.04.009

Lea, M. R., & Street, B. V. (2006). The "Academic Literacies Model: Theory and Application. Theory Into Practice, 45, 368-377. doi:10.1207/s15430421tip4504_11

Den här texten handlar om ett högskolepedagogiskt samarbete som syftat till att skapa en ämnesintegrerad introduktion i akademiskt skrivande för polisstudenter vid Södertörns högskola. I texten beskrivs hur samarbetet har sett ut och vad som har fått introduktionen att leva kvar i programmet. Vi diskuterar utmaningar som uppstått och avslutar med några råd till den som vill genomföra liknande satsningar och samarbeten.