Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1977197819791980198119821983 98951 - 99000 av 99676
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 98951.
    Ölmefors, Oscar
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE).
    Student Attitudes towards Flipped Classroom: A Focus Group Study on Attitude Change in Swedish Upper Secondary School, within Mathematics towards Flipped Classroom2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In traditional schooling, one-way monologue from teacher to student is the established way of communica­tion in the classroom. Modern pedagogues are presently breaking free of this status quo.  This master thesis explores whether there is a change in the student’s attitudes towards their school­ing and whether there is an academic benefit for the student when applying a flipped class­room model. This study was performed in Swedish upper secondary school during the students’ last course in mathematics. The study was carried out using focus group interviews and direct participat­ing observation. During the six-week period of interviews and participating in the class­room written tasks were collected and analysed, and the classroom was filmed to help analysing behav­iour of the students, both with flipped classroom and without. The outcome shows positive reac­tions from the students concerning this change in pedagogics, but also some inertia in some individuals. The result shows a positive attitude change concerning communication and collabora­tion in the classroom, although no difference in academic achievement were visible. More studies are needed, but a theoretical base needs to be built before future studies can be con­ducted. Today flipped classroom is undertheorized in ways of an academic model. Future research could be theorizing flipped classroom and exploring whether implementing this pedagogic model also brings forth a change in academic achievement apart from changing the attitudes of the stu­dents.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98952.
    Ölmefors, Oscar
    et al.
    KTH.
    Scheffel, Jan
    KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Elektroteknik, Fusionsplasmafysik.
    High school student perspectives on flipped classroom learning2021Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flipped classroom pedagogics has become a widely used approach within blended learning. The aim of the present study is to add students’ perspectives on the flipped classroom as used as a pedagogical method in a Swedish upper secondary school. In this qualitative study, eight students participated in focus group interviews. Problems were found both for neurotypical students as well as for a neurodiverse student. Unless special care is taken, students with neurodiversity may not be given equal opportunities for learning, in conflict with Swedish school legislation. Issues are discussed that need to be addressed when introducing flipped classroom course design at high school level.

  • 98953.
    Ölund, Caroline
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Betygssystemskiftena 1995 och 2012: Hur kunskapssynen speglas i politiskt ställningstagande2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This report describes a comparative study of the change in grading system in the year of 1995 and the coming year of 2012. The objective is to analyze and compare the political debate from two Swedish parties, the Social democrats and the Moderates, from a number of the parties political periodicals. Futher the objective is to show, from the periodicals debate, what approach to knowledge the parties are presenting. The theoretical base of this study is rooted in the political background of grading system and in literature defining different theories about knowledge and approach to knowledge. The investigation is qualitative and the main research method is text analysis.

    The conclusions is that the parties overall stood their ground and kept their opinions throughout the two debates and the change in grade systems. Although a small change has been detected in the way the Social democrats in the recent debate opened up for earlier evaluation of students. Futher on the parties approch to knowledge is a complex question and cannot be answered in just one word. And the conclusion of the parties approach to knowledge consists of many forms of reasoning and complexity.  

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98954.
    Ölund, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Holm, Ulrika
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    TAKKsam högläsning i förskolan: Två enkätstudier om pedagogers teckenstödda högläsning i förskolan2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att högläsning är viktigt håller de flesta med om, men hur erbjuds detta till de barn som är i behov av teckenstöd? Högläsning har bevisade effekter på barns språkutveckling och allra mest effektiv är den när den är interaktiv, alltså att den vuxna läser med barnet istället för till (Wauters & Dirks, 2017, s. 243). Studier visar även att teckenstödd verbal kommunikation förtydligar ord när talsituationerna är försämrade på grund av ljud i omgivningen (Drijvers & Özürek, 2017, s. 212; Obermeier m.fl., 2011, s. 857), vilket visar att alla kan dra nytta av teckenstöd. I denna studie undersöks den teckenstödda högläsningen i förskolor, jämför den mellan tryckta och digitala böcker, samt vad som behövs för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan enligt pedagogerna själva. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv och undersöker teckenstödet som medierande verktyg samt hur pedagogen med teckenstöd hjälper barnet i den proximala utvecklingszonen. Undersökningen sker genom två delstudier; en enkätstudie bestående av tretton frågor, inriktad på frekvensen inom olika områden av högläsning med teckenstöd, samt en enkätstudie med sju öppna frågor, inriktad på vad pedagogerna anser om den teckenstödda högläsningen. I den kvantitativa delstudien deltar 41 pedagoger verksamma inom förskolan, samt fem pedagoger i den kvalitativa delstudien. Resultatet visar att en majoritet av pedagogerna i förskolan anser att teckenstöd och högläsning är viktigt, men att få använder teckenstöd vid högläsning. Detta verkar bero på praktiska hinder som kan underlättas genom att få tips och råd, varför konklusionen av denna undersökning är att det krävs mer utbildning inom TAKK för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98955.
    Ölund, Therése
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Bedömningsstödet i svenska – pedagogiska konsekvenser: några lärares och speciallärares tankar kring undervisning och samverkan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är det en förutsättning att ha goda läs- och skrivfärdigheter för att kunna delta fullt ut. Läsning är en grund för lärande och skrivande används både för att dokumentera kunskap och som redskap för lärande. Utifrån min egen erfarenhet ser jag att bedömningsstödet i svenska inte används likvärdigt mellan skolor och lärare gällande genomförande, analys och efterarbete. Med utgångspunkt ur ett pedagogiskt perspektiv kommer jag i denna rapport fokusera på möjligheter och hinder i efterarbetet med det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling utifrån ett lärar- och speciallärarperspektiv med inriktning mot årskurs 1. Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om bedömningsstödets pedagogiska betydelse. I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts. Resultaten visar att lärarnas erfarenheter är varierande i hur länge/hur ofta man genomfört bedömningsstödet. Resultaten visar att bedömningsstödet i svenska inte används likvärdigt mellan skolor och lärare gällande genomförande, analys och efterarbete. På vissa skolor genomför läraren bedömningsstödet och på vissa skolor genomför specialläraren bedömningsstödet. Analysen och sammanställningen görs för det mesta tillsammans av speciallärare och läraren men i vissa fall av endast specialläraren eller läraren. Samverkansmöjligheterna ser olika ut för lärare och speciallärare. Slutsatser som dras i denna studie är att bedömningsstödets genomförande och efterarbete påverkas av lärarnas och speciallärarnas erfarenheter, det ser olika ut på olika skolor vem som genomför bedömningsstödet speciallärare eller lärare, undervisningen utformas i olika hög grad efter resultaten från bedömningsstödet, samverkan mellan lärare och speciallärare i efterarbetet med bedömningsstödet är gynnsamt för vidare kunskapsutveckling, undervisning och stödinsatser. Huvuduppdraget som speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling är att vara ett stöd för lärare och elever i elevernas kunskapsutveckling. Specialläraren ska öppna upp möjligheter för lärare att analysera och diskutera resultat av bedömningsstödet i syfte att utveckla elevernas kunskaper utifrån undervisning. Speciallärarens roll är att se till lärarnas behov i vad de behöver för stöd i sig själva och i sin undervisning för att eleverna ska nå målen i bedömningsstödet men även att se till elevernas behov ur ett elevperspektiv för att eleverna ska nå målen i bedömningsstödet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98956.
    Ölvestam, AnnSofie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Motivation för matematiken: Hur lärare arbetar med barnens motivation i grundskolans tidigare år2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna själva anser att de ska arbeta för att försöka bibehålla elevernas motivation och väcka deras intresse för skolämnet matematik under skolåren ett till fem samt vad de anser om sina förutsättningar att bedriva den undervisning de vill bedriva för att lyckas med detta. Fem lärare svarade på min enkät. Deras svar analyserades med hjälp av fenomenografisk metod då jag ville beskriva hur de uppfattar att deras arbete ökar motivationen hos eleverna. Jag letade efter likheter och skillnader i utsagorna som sedan låg till grund för mina resultat.Resultaten som framkommit från enkätsvaren tyder på att lärarna behöver utvidga sina kunskaper om hur de ska lära ut sitt ämne. De behöver ta del av den senaste forskningen, läsa rapporter, gå kurser eller Lärarlyftet. De behöver få mer tid till att sätta sig in i Lgr 11 för att kunna lägga upp en bra och tydlig undervisning. Det behövs också mer undervisningstid för att kunna uppfylla alla krav som ställs på lärarna. Både krav från Skolverket men också krav från eleverna som vill ha roliga, intressanta och lärofyllda lektioner. Om detta uppfylls kommer framtidens elever känna ett större intresse och en större motivation för ämnet matematik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98957.
    Ölén, Ola
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hur uppfattas gymnasiets syfte?: En fenomenografisk studie om ungdomar utan fullgjord gymnasieutbildning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gymnasiet är en skolgång som idag inte längre kan anses vara helt frivillig. Bland annat beskriver Lundahl (2014) hur avsaknaden av ett fullgjort gymnasium innebär svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Ofrivilligheten kan även synas i de antal ungdomar som går över från grundskolan till gymnasiet vilket enligt Malm och Lindberg (2014) är närmare 100 procent. Av dessa ungdomar är det enbart ungefär 25 procent som inte fullgör sin gymnasieutbildning (Skolverket, 2017). Anledningarna till att ungdomar inte fullgör gymnasieutbildningen är många men handlar ofta om en process som börjar redan i grundskolan (Lovén, 2013) och ofta är påverkad av socioekonomiska faktorer (Lundahl, Lindblad, Lovén, Mårald & Svedberg, 2015). I denna studie ligger en underliggande fråga i vad som gör att gymnasiet inte blir en brytpunkt ifrån tidigare skolmisslyckanden. För att förstå detta är syftet med denna studie att ta reda på hur gymnasiets institutionella syfte uppfattas av ungdomar som påbörjat men inte fullgjort en gymnasieutbildning. I studien används en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats. Sex stycken ungdomar som har påbörjat men inte fullgjort en utbildning har intervjuats med en semistrukturerad intervju. Materialet har sedan analyserats med avsikten att finna vilka kvalitativt skilda sätt som gymnasiets institutionella syfte kan uppfattas på. Resultatet visar på tre olika uppfattningskategorier: gymnasiet som delgivare av existerande kunskap, gymnasiet som fostrande av samhällsmedborgare och gymnasiet som utvecklande av samhället. I studien diskuteras hur de olika uppfattningarna visar hur gymnasiets institutionella syfte både kan uppfattas som någonting som handlar om att enbart förändra individen och något som handlar om att utveckla samhället. Det diskuteras även att dessa två sätt att se på gymnasiets institutionella syfte kan jämföras med en demokratisk och en ekonomisk syn på gymnasiets syfte. I studien diskuteras även hur kategorierna kan visa på en minskad valfrihet i övergången mellan grundskola och gymnasium vilket kan vara en av anledningarna till att processen av skolmisslyckande fortsätter mellan grundskola och gymnasium.

  • 98958.
    Ömalm, Torbjörn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lukkari: försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta pedagogiska specialarbete är en undersökning av lukkari – försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifrån parameterar såsom sångröst, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall även arv. Det framkomna resultatet visar även på skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de områden och församlingar som undersökts. Ny information och relevant fakta kring lukkaritraditionens historia har även lyfts fram. Resultatdelen sammanfattas under egen rubrik och reflektioner samt analyser kring arbetet redovisas i en avslutande diskussion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98959.
    Öman, Anne
    et al.
    Department of Applied IT, University of Gothenburg, Sweden.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Department of Social and Behavioural Studies, University West, Sweden.
    Design and Redesign of a Multimodal Classroom Task – Implications for Teaching and Learning2015Ingår i: Journal of Information Technology Education, ISSN 1547-9714, E-ISSN 1539-3585, Vol. 14, s. 139-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Digital technologies are increasingly implemented in Swedish schools, which impact on education in the contemporary classroom. Screen-based practice opens up for new forms and multiplicity of representations, taking into account that language in a globalized society is more than reading and writing skills. This paper presents acase study of technology-mediated instruction at the primary-school level including an analysis of the designed task and how the teacher orchestrated the digital resources during three introductory classes. The aim was also to explore the pupils' redesigning of advertising films based on teacher's instructions and available digital resources. Sequences of a learning trajectory were video recorded and analysed from a multimodal perspective with afocus on the designed task and the processes of how pupils orchestrate meaning through their selection and configuration of available designs. The findings show a distinction between the selection of design elements in the teacher's orchestration of the laptop resources during instruction and the pupils' redesigning of the task. Pupils' work developed from the linguistic design provided by the teacher towards visual design and the use of images as the central mode of expression in the process of creating advertising films. The findings also indicate alack of orientation towards subject content due to the teacher's primary focus on introducing the software.

  • 98960.
    Öman, Anne
    et al.
    University of Gothenburg, Department of Applied IT.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Design and redesign of a multimodal classroom task: implications for teaching and learning2015Ingår i: Journal of Information Technology Education, ISSN 1547-9714, E-ISSN 1539-3585, Vol. 14, nr 1, s. 139-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Digital technologies are increasingly implemented in Swedish schools, which impact on education in the contemporary classroom. Screen-based practice opens up for new forms and multiplicity of representations, taking into account that language in a globalized society is more than reading and writing skills. This paper presents a case study of technology-mediated instruction at the primary-school level including an analysis of the designed task and how the teacher orchestrated the digital resources during three introductory classes. The aim was also to explore the pupils’ redesigning of advertising films based on teacher’s instructions and available digital resources. Sequences of a learning trajectory were video recorded and analysed from a multimodal perspective with a focus on the designed task and the processes of how pupils orchestrate meaning through their selection and configuration of available designs. The findings show a distinction between the selection of design elements in the teacher’s orchestration of the laptop resources during instruction and the pupils’ redesigning of the task. Pupils’ work developed from the linguistic design provided by the teacher towards visual design and the use of images as the central mode of expression in the process of creating advertising films. The findings also indicate a lack of orientation towards subject content due to the teacher’s primary focus on introducing the software.

  • 98961.
    Öman, Daniel
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Matematiklärares övergångsarbetefrån mellan till högstadiet.2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98962.
    Öman, Emelie
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Eriksson Sillanpää, Simone
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Föräldraaktiv inskolning i förskolan - för vems skull?: En kvalitativ studie med ett föräldraperspektiv på föräldraaktiv inskolning i förskolan2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att få en fördjupad förståelse för åtta föräldrars perspektiv på föräldraaktiv inskolning i förskolan, vilket har studerats ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ ansats genom semi-strukturerade intervjuer, via telefon eller zoom. Resultatet visar att föräldrarna upplever den föräldraaktiva inskolningen på olika sätt, vad gäller information, mottagandet och genomförandet. Det synliggörs vidare att föräldrarna upplever en osäkerhet kring såväl sin egen- som förskolepersonalens roll i inskolningen. Studiens slutsats är att föräldrarnas upplevelse av föräldraaktiv inskolning grundas utifrån de förutsättningar som givits och där kommunikation identifierats som en grundläggande förutsättning för trygghetsskapande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98963.
    Öman Gräll, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Barns erfarenheter vid venös blodprovstagning: En kvalitativ intervjustudie med fyra barn,8-10 år2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98964.
    Öman Gräll, Åsa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Olofsson, Åsa
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Stöd till förskolebarn med kognitiva/intellektuella svårigheter.: Förskollärares erfarenheter av tidigt stöd till barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling - Intervjuer utifrån vinjetter.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidiga insatser i förskolan är betydelsefullt för det enskilda barnets utveckling och lärande. Detta gäller särskilt om ett barn tenderar att få svårigheter i sin utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av vilket stöd de tillämpar för barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling och hur stödet ges i förskolan innan externa insatser sätts in. Metod: Åtta förskollärare intervjuades utifrån två vinjetter. Resultat:  I huvudtemat ”Generellt stöd utifrån den verksamhet som råder” beskriver förskollärarna hur de kan hitta lösningar och anpassa verksamheten efter barnets behov av stöd. Under temat "Förberedelser och rutiner skapar stöd" berättar förskollärarna om hur de kan ge ett visuellt och verbalt stöd för att underlätta barnets vardag. Vikten av att ge stöd och sätta in insatser som stödjer barnet i sin språkutveckling genom olika språklekar och tecken som stöd, beskriver förskollärarna under temat ”Kommunikativa insatser ger förutsättningar”.  I ”Inkluderande miljöer skapar samspel” skildrar förskollärarna hur de hinner med att se och stötta barnet bättre genom att arbeta i mindre grupp och hur de använder konkreta material för att underlätta förståelsen. Under temat ”Samverkan bygger stöd” framställer förskollärarna vikten av att skriva handlingsplan för utvärdering av stöd och betydelsen av samverkan mellan hem och förskola för att stödja barnet. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring vilka mätinstrument som hjälper förskollärare att identifiera barn som har svårigheter i sin kognitiva/intellektuella utveckling för att kunna ge ett specifikt och tidigt stöd till dessa barn i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98965.
    Öman, Jennifer
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Makt att skriva2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka om några gymnasieelever utvecklas i sitt skrivande i en genrepedagogiskt inspirerad undervisning. Eleverna vars texter analyserades studerade på det samhällsvetenskapliga programmet på en gymnasieskola belägen i Mellansverige. Studien var longitudinell och metoden som användes var innehålls­analys som bestod av både en kvalitativ strukturanalys och en kvantitativ stilanalys. Strukturanalysen analyserade texternas helhet och med hjälp av den kunde olika språkliga variabler synliggöras för vidare stilanalys. Det insamlade materialet bestod av fyra gymnasieelevers texter skrivna under vårterminen 2014 och höstterminen 2014. Undersökningen gick ut på att undersöka vad som utvecklades och vilka språkliga skillnader som kunde utläsas i dessa fyra gymnasieelevers texter. Resultatet visade att av de fyra elever vars texter analyserades utvecklade deras skrivande. Anledningen till skrivutveckling kan dock inte fastslås helt men skrivutvecklingen skedde när en genrepedagogiskt inspirerad undervisning användes. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98966.
    Öman, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för datavetenskap.
    Jonsson, Torsten
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för datavetenskap.
    Om ett pedagogiskt arbete på en högskoleavdelning2004Ingår i: Kunskap och lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken / [ed] Sara Dahlström och Göran Fransson, Gävle: Högskolan i Gävle , 2004, s. 39-52Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 98967.
    Öman, Sanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Westfal Bergqvist, Jill
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    ”Vet ni, vi kan lämna den där saxen”: Ett lärarperspektiv på elevers övergångar mellan anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna studie är lärares olika perspektiv och syn på elevers övergångar mellan anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Den tidigare forskningen som vi har tagit del av synliggör komplexiteten när det kommer till att finna gemensamma rutiner och riktlinjer för hur övergångar ska ske inom skolformen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares olika uppfattningar och erfarenheter av nämnda övergång för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Fokus riktas också mot deras syn på elevernas delaktighet i processen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 9 lärare och speciallärare verksamma i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskolan för att nå forskningssyftet. Den tematiska innehållsanalys som använts som dataanalysmetod visade att det råder viss samstämmighet i lärarnas utsagor men slutsatsen blev också att det finns utvecklingsområden. Att det är upp till varje enskild skola att utforma rutinerna tillsammans med överlämnande lärare samt att det saknas en samsyn och tillräckligt tydliga riktlinjer i nationella styrdokument diskuteras. Framträdande blev också att det finns behov av framtida forskning om övergångar mellan anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. För att få en mer heltäckande och balanserad bild borde även elevernas, vårdnadshavarnas och rektorernas uppfattningar också kartläggas och åskådliggöras. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98968.
    Öman Sotterman, Lars
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Undervisning i källkritik i grundskolans NO-ämnen åk 7–9: En tematisk studie2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka på hur ämneslärare i grundskolans NO - ämnen företrädesvis kemi, men också biologi och fysik, i sin praktik bedriver undervisning om källkritik för att möta läroplanens mål och kunskapskrav inom detta område. Studien har baserats på inspelade kvalitativa semi-strukturerade intervjuer av åtta lärareverksamma i grundskolan. Resultaten har tagits fram genom tematisk analys och beskriverhur lärarna undervisar i källkritik i NO-ämnena, samt deras bedömning av de förmågor somde anser eleverna behöver för att tillgodogöra sig undervisningen i källkritik. Källkritiken behandlas främst som en aspekt i undervisningen tex i samband med olika påståenden eller frågor som eleverna tar upp baserat på information de tagit del av i samhällsdebatten eller i olika diskussionsforum. Lärarna diskuterar då tillsammans med eleverna vilka faktorer som gör att information är mer eller mindre trovärdig. Lärarna beskriver också att det är viktigt i undervisningen att lyfta fram att trovärdigheten för vetenskapliga påståenden är beroende av huruvida påståendet stöds av de vetenskapliga metoder som använts vid framtagningen och att påståendet har granskats av ämnes experter. Lärarna i denna studie beskriver att den viktigaste förmågan för att eleverna ska kunna källkritiskt granska information med ett naturvetenskapligt innehåll är deras kunskaper i de olika NO-ämnena. En annan viktig förmåga är att eleverna förstår hur de ska använda sökmotorer på internet för att kunna ta fram oberoende källor. Risken är annars att de hamnar i en s.k. sökbubbla och de inte erhåller relevant information.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98969.
    Önell, Pauline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Konflikthantering - möjligheter och hinder: En studie som skildrar förskollärares uppfattningar om konflikthantering i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98970.
    Öngör, Sertac
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Lifelong Learning Strategies in Turkey/Izmir: The Purpose of Learning and Barriers to Women's Participation2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Lifelong learning has always been one of the most important concepts for the development and survival of humanity.  In today’s globalized world, innovations in communications and information technologies have brought global interconnectedness and economic competiveness. Knowledge becomes outdated at an ever-increasing rate. Technological changes demand continuous development of innovation, skills and knowledge of the labour force to maintain a competitive advantage in the international community. Gender often plays an important role in access to lifelong learning and educational opportunity. Women experience greater disadvantage than men do, in terms of lifelong learning. They are prevented from attending education by family responsibilities or conservative ideas. To face the challenges and barriers to female’s education are essential for social inclusion, independence, equality and the labour market in any country.

    Izmir is an interesting location to observe in terms of women’s perceptions of lifelong learning. Turkish women have a low participation rate in the labour market even though Turkey is one of the fastest growing economies in the world. In Turkey, socially constructed norms in the society decide the appropriate behaviour of the women and most of them are housewives. The controversy between secularism and Islamic values is another issue that provides challenges and barriers to women’s access to lifelong learning.The overall aim of this thesis is to provide an understanding of women’s role in lifelong learning in Izmir, Turkey. Societal barriers and challenges women are facing to gain access to education and the labour market are of special interest of this research

    In examining the complex issues of beliefs, attitudes and experiences affecting women’s participation in and access to lifelong learning in Izmir, demand a research strategy drawing on the strengths of both qualitative and quantitative research methods.  In the first phase, quantitative data collected in a cross-sectional survey will be analysed and further explained and elaborated in the second stage of the research through semi-structured interviews in a qualitative context. Finally, refined information from the two studies is observed simultaneously and the findings applied to the research question establishing their contribution to the objectives of the study.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lifelong Learning
  • 98971.
    Önnebro, BrittMarie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Intensiv avkodningsträning för en vuxen andraspråkselev: En interventionsstudie på sfi2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study analyses the effects of an intervention using Wendickmodellens Intensivläsning to practice word decoding. The focus was to study if this intervention could help adult L2 learners in their decoding progress. The study also investigated whether the students´ phonological knowledge increased during the intervention. Two adult students with word decoding difficulties in Swedish were identified and selected to participate in this study. One student took part in the intervention as the intervention group, and the other one participated in ordinary classroom activities, as a control group. The intervention group received decoding practice, five days a week, 20-30 minutes each time, for a total of 20 sessions during a five week period. Both students were tested before and after the intervention. The results showed that the student participating in the intervention made progress in decoding ability in each test compared to the control student. Both students increased their phonological awareness. The conclusion of this study is that decoding practice with Wendickmodellens Intensivläsning increases decoding ability.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98972.
    Önnerfjord, Veronica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "En bra barnbok läser man på tio minuter": om litteraturarbete i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att övergripande belysa litteraturarbetet i förskolan. Undersökningen placerar sig inom det forskningsfält som intresserar sig för barns literacy som social praktik och kulturellt meningsskapande och utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och språkutveckling. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där intervjuer med förskolepedagoger och observationer av förskolors textmiljöer har använts för att samla in det empiriska materialet. Det är i första hand pedagogernas verbaliserande tankar och föreställningar om användandet av barnlitteratur i förskoleverksamheten som studien visar samt hur textmiljöerna är utformade. Analysen av intervjuerna kompletteras av observationer av förskolornas textmiljöer. Studiens resultat visar att pedagogerna uppfattar litteratur som en viktig del av förskolans verksamhet, dels som ett kulturarv att förvalta men också som ett pedagogiskt redskap. Det framkommer att förskolornas textmiljöer ser olika ut och att flera pedagoger tycker att det är svårt att utveckla inspirerande miljöer som lockar till läsning, berättande och samtal. Studien visar även att förskolornas bokbestånd är ålderdomligt och av varierande kvalitet samt att högläsning förekommer på alla förskolor men olika mycket och i olika situationer. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98973.
    Öqvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Aktivitetens betydelse för hur kön görs i skolämnet idrott och hälsa2010Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 19, nr 1, s. 52-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sluta hora med bollen, du är väl ingen tjej heller?! Platsen har visat sig ha en särskild betydelse för hur kön görs i skolan utifrån hur benämningar som hora och kärring används. Idrotten, med dess olika aktiviteter som erbjuds där, tycks vara den plats i skolmiljön där benämningarna används mest frekvent. Men man kan ställa sig frågan,har verkligen benämningar som hora och kärring betydelse när flickor och pojkar gör kön?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 98974.
    Öqvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Girls and boys interaction in school: how and when is sexualised language used?2005Ingår i: A Nordic dimension in education and research - myth or reality?: NFPF/NERA 33rd congress, 2005, s. 216-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to discuss the topic in my thesis: girls` and boys` interaction in school, focussing on their language use. An important starting point for the thesis is a pilot study, an interview with girls at an intermediate level. It shows that the girls interpret the boys to be setting up the agenda for their behaviour. My recent ethnographic study, however reveals a different scenario. A participant observation study in three different classes over a period of six weeks, shows that both girls and boys use a sexualised language. Boys use it in public addressing both girls and boys, mostly in situations where performance and competition are central. Girls use it mostly when addressing others girls in private rooms. These observations even show that when girls are together, they set up an agenda for themselves for their behaviour as well as for what kind of clothes and make-up to wear.

  • 98975.
    Öqvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Skolvardagens genusdramaturgi: en studie av hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva och analysera hur femininiteter och maskuliniteter görs i skolvardagen. Ett särskilt fokus riktas mot hur benämningar som hora och kärring används men även till viss del hur flickor genom andra språkliga och kroppsliga handlingar gör femininiteter i relation till varandra. En teoretisk utgångspunkt för studien är det social konstruktionistiska perspektivet där kön ses som någonting som görs och där individer är aktiva agenter i denna process. Raewyn Connells teoretiska ramverk har använts. Connell argumenterar där för att skolan är både en institutionell agent som bidrar till att skapa genus och som en arena där unga iscensätter, förstärker eller omförhandlar femininitet och maskulinitet. En viktig utgångspunkt i teorin är att det existerar multipla femininiteter och maskuliniteter som konstrueras både inom och mellan könen i en hierarkisk ordning. På lokal nivå kan detta studeras i form av genusregimer. Connell menar att dessa genusregimer oftast varierar och ser olika ut på lokal nivå mellan till exempel olika skolor, men kan både överensstämma med och avvika från samhällets övergripande genusordning.Det empiriska materialet som avhandlingen bygger på baseras på en etnografisk metod där fältanteckningar och deltagande observation använts som datainsamlingsmetod i tre år fem klasser på tre olika skolor i en medelstor svensk kommun. Åldern på eleverna var mellan 11-12 år. De tre skolorna ligger i skilda bostadsområden inom tätorten. En skola ligger i ett bostadsområde som i hög utsträckning bebos av arbetarfamiljer och de två andra skolorna ligger i medelklassområden. Studiens huvudsakliga resultat visar att kön, femininiteter och maskuliniteter kontinuerligt görs i skolvardagen. Platsen, kamratgruppen och aktiviteten har stor betydelse för hur benämningarna används. I denna process är makt och hierarki centrala komponenter både mellan som inom könen. Till skillnad från Connell, som menar att genusregimer oftast varierar lokalt, visar den här studien likheter snarare än skillnader mellan de tre skolorna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 98976.
    Öqvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Skolvardagens genusdramaturgi: skolans utmaning2009Ingår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, nr 1, s. 3-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 98977.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Cervantes, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Preschool Teachers and Caregivers Positioning and Re Positioning in Preschool Due to New Division of Responsibilities in Policy Documents2020Ingår i: Proceedings of ‏The 3rd International Conference on Research in Education, Teaching and Learning, Diamond Scientific Publishing , 2020, s. 126-126Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Swedish preschools two occupational categories working side-by-side in working team: preschool teachers and caregivers. In 2011, a new educational reform was introduced in Sweden were preschool become a school form in its own right within the overall educational system. The Swedish preschool teacher profession was changed and strengthened were preschool teachers were given a clearer responsibility for the quality of the educational practice and for the work being carried out in line with the curriculum assignment. This resulted in a division of labor between the working team, the preschool teacher and the preschool principal. This study explores how preschool teacher and caregivers in Swedish preschools position themselves in relation to the changed responsibility between preschool teachers and the work team in preschool practice. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 17 open-ended questionnaire with preschool teachers and caregivers in preschool. The result shows that both preschool teachers and caregivers position themselves as equal doing the same work, which indicate a challenge to reposition by moving away from their previous position with equal responsibility in the working team. Caregivers degrade preschool teachers’ profession and position and upgrade their own competence and position as equal preschool teachers. Preschool teachers on the other hand upgrade caregivers’ competence and position and degrade their own competence and position.

  • 98978.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Cervantes, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Teaching in preschool: heads of preschools governance throughout the systematic quality work2018Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 4, nr 1, s. 38-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate how the heads of preschool govern teaching in practice through systematic quality work. In the new Swedish Education Act, which came into force on 1 July 2011, the mission of preschools changed because teaching was introduced as a new concept, and preschool teachers were now responsible for teaching. Swedish National Agency for Inspection report that there is a lack of how the concept of teaching is used in preschools. Heads of preschool are crucial for implementing teaching, and a valuable tool for their governing is the systematic quality work which they also are responsible for. This study collected data comprising 120 systematic quality reports from preschools in Sweden, and by text analysis, we explored how the heads of preschool used the concept of teaching. The results showed an absence of governance and management among the heads of preschool concerning teaching and when teaching is used, it was mainly according to the development of all staff competencies and to the concept of variation in teaching. This indicates that the heads of preschool govern the practice in a way that made preschool teachers responsible for teaching invisible.

  • 98979.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Don’t Ask Me Why: Preschool Teachers’ Knowledge in Technology as a Determinant of Leadership Behavior2018Ingår i: Journal of Technology Education, ISSN 1045-1064, E-ISSN 2331-4702, Vol. 29, nr 2, s. 4-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish preschool curriculum, technology education is emphasized as one of the most significant pedagogical areas. Particularly, the teacher’s role is emphasized: It is the preschool teacher’s responsibility to stimulate and challenge children’s interest in science and technology. Unfortunately, prior research indicates that preschool teachers feel uncertain about what technology is and the extent of their knowledge on the topic. Based on the path–goal theory, this article will explore how preschool teachers’ knowledge of technology influence how they act toward children in different learning activities. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 15 interviews with preschool teachers. The result provide insights for how teachers limited knowledge in technology influence their leadership behavior toward children both in planned activities initiated by teachers and in unplanned activities initiated by children during free play. The core of how teachers’ knowledge in technology influences their leadership behavior in these two types of activities is their ability to deal with children’s why questions. The results also show that a compensatory approach becomes evident in teachers’ leadership behavior toward children in planned activities and that an avoidance approach is evident in unplanned activities. Our findings suggest that the development of a problem-solving approach in unplanned activities could enable teachers to create learning environments for children in which technology becomes something natural. Moreover, enhanced knowledge and understanding of technology will in turn make teachers better able to explain and clarify concepts and various technical phenomena.

  • 98980.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå university of technology, Luleå, Sweden.
    Högström, Per
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Luleå university of technology, Luleå, Sweden.
    Don’t Ask Me Why: Preschool Teachers’ Knowledge in Technology as a Determinant of Leadership Behavior2018Ingår i: Journal of Technology Education, ISSN 1045-1064, E-ISSN 2331-4702, Vol. 29, nr 2, s. 4-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish preschool curriculum, technology education is emphasized as one of the most significant pedagogical areas. Particularly, the teacher’s role is emphasized: It is the preschool teacher’s responsibility to stimulate and challenge children’s interest in science and technology. Unfortunately, prior research indicates that preschool teachers feel uncertain about what technology is and the extent of their knowledge on the topic. Based on the path–goal theory, this article will explore how preschool teachers’ knowledge of technology influence how they act toward children in different learning activities. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 15 interviews with preschool teachers. The result provide insights for how teachers limited knowledge in technology influence their leadership behavior toward children both in planned activities initiated by teachers and in unplanned activities initiated by children during free play. The core of how teachers’ knowledge in technology influences their leadership behavior in these two types of activities is their ability to deal with children’s why questions. The results also show that a compensatory approach becomes evident in teachers’ leadership behavior toward children in planned activities and that an avoidance approach is evident in unplanned activities. Our findings suggest that the development of a problem-solving approach in unplanned activities could enable teachers to create learning environments for children in which technology becomes something natural. Moreover, enhanced knowledge and understanding of technology will in turn make teachers better able to explain and clarify concepts and various technical phenomena.

  • 98981.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    Barn och ungdomars attityder och inställningar till vidare utbildning: Identifiering av nyckelfaktorer för framtida kompetensförsörjning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 98982.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Modell för pedagogisk utveckling i Malmfälten: Lärares ledarskap i fokus2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 98983.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Nyckelaktiviteter för pedagogisk utveckling i Malmfälten: Lärarens ledarskap i fokus2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 98984.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Projekt: Attitydförändring och ökad motivation till vidareutbildning bland barn och ungdomar i Malmfälten - för långsiktig kompetensförsörjning!2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 98985.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Teachers’ leadership: A maker or breaker of students’ educational motivation2016Ingår i: School Leadership and Management, ISSN 1363-2434, E-ISSN 1364-2626, Vol. 36, nr 4, s. 365-380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers’ leadership plays a critical and central role in students’ educational motivations. This indicates that, in the school context, a teacher’s leadership can have both positive and negative impacts on students’ educational motivation and performance. This article explores these assumptions, building on the path-goal theory, more specifically the effects of teachers’ leadership from students’ perspectives. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 35 interviews with children and young people in both primary and upper-secondary school. The results show that the degree of teachers’ developmental leadership greatly affects students’ educational motivation and school performance. Two contrasting teachers’ profiles were found: teachers with a high degree of developmental leadership and teachers with a low degree of developmental leadership. Our findings suggest that teachers with the profile of a high degree of developmental leadership create an environment that fosters educational motivation positively among students, facilitating students’ achievement of high performance levels and a sense of well-being about their studies. In contrast, we show that teachers with a low degree of developmental leadership create an environment that is nonconductive for educational motivation, performance or the welfare of schoolwork.

  • 98986.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    The role of teacher’s leadership and student’s self-efficacy for educational motivation2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 98987.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Malmström, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    What motivates students?: A study on effects of teacher leadership and students' self-efficacy2018Ingår i: International Journal of Leadership in Education, ISSN 1360-3124, E-ISSN 1464-5092, Vol. 21, nr 2, s. 155-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students’ educational motivation is significant for performance and achieving learning, but little is known about what fuels such motivation. Educational motivation is regarded as the drive and inner state that energise educational activities, facilitate learning and channel behaviour towards achieving educational goals. Educational motivation paves the way for students to learn and acquire the knowledge that is essential for successful study outcomes. This article aims to explore what determines students’ educational motivation. Building on the self-determination theory, we modelled the influence of teachers’ leadership and students’ self-efficacy on students’ educational motivation. We used survey data from a sample of upper secondary school students in Sweden; we received a total of 993 answers, equal to a response rate of 74%. The results show that students’ self-efficacy and teacher leadership are of extreme importance for students’ educational motivation, and that highly efficacious students lose most educational motivation when the teacher’s leadership is poor. The results thus support the importance of teachers’ leadership for encouraging student learning.

  • 98988.
    Öqvist, Evelina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    -Varför spelar vi den här låten?: Om ensemblespel och dess repertoar i grundskolans senare år2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att med en pragmatisk ansats beskriva och diskutera hur och på vilka grunder behöriga musiklärare väljer repertoar till ensemblespel i årskurs 7 - 9. Genom att beskriva och tolka fyra musiklärares erfarenheter genom innehållsanalys av semi-strukturerade intervjuer kunde studiens resultat presenteras. Resultatet visar att musiklärarna utvecklar genom erfarenheter och reflektion, en förtrogenhet med musikämnet. Musiklärarens egna musikaliska preferenser med influens från kollegor och elevers intressen påverkar urvalet av repertoar. Traditioner, repertoarens popularitet, egenskaper och kopplingar till musikhistoria utgör vanligt förekommande urvalsinstrument till ensemblemomentet. Den faktor för urval som resultatet mest pekar på är repertoarens spelbarhet. Textinnehåll som går emot skolans värdegrund samt soundbaserade låtar blir ofta bortvalda, då resurser att reproducera originalen inte finns i klassrummen. Genom att skapa gemensamma inkörsportar kan eleverna få ett meningsskapande, och genom att elevernas intressen tillgodoses, upplever lärarna att eleverna öppnar upp sig för andra genrer. Det finns en syn på att elevers intresse och motivation antingen ska tändas eller upprätthållas, vilket repertoaren bidrar till. Studiens resultat pekar mot att en ständig kulturell reproduktion pågår inom musikämnet, och med utgångspunkt i pragmatismen går det att konstatera en kanon som är lika dialektal som samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98989.
    Örberg, Mimmi
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Särskilda avdelningar, särskilda barn?: En studie om resursavdelningen som diskursiv arena2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys. Resultaten tyder på att pedagogerna konstruerar barnen i behov av särskilt stöd utifrån kategorier kopplade till deras särskilda behov som t.ex. diagnoser. Vid talet om barnen i behov av särskilt stöd är det vanligare förekommande med begrepp hemmahörande i en medicinsk diskurs snarare än i en pedagogisk diskurs. Barnhabiliteringen ses som en viktig instans för att förstå vilket slags stöd barnen i behov av särskilt stöd behöver. Diskursen om barnet i behov av särskilt stöd reproduceras genom, för verksamheten, meningsbärande konstruktioner och utmanas då normen för dessa konstruktioner bryts. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98990.
    Örbring, David
    Lund University.
    Explicit and Implicit Geography in Relation to Powerful Knowledge in the Swedish Curriculum2017Ingår i: NOFA 6 - Nordic conference on school subjects: University of Southern Denmark, Odense, 29th - 31st of May 2017, 2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 98991.
    Örbring, David
    Lund University.
    Ge: Geografi 4-62015 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 98992.
    Örbring, David
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV). Lund University.
    Geografiska perspektiv i humanistisk och teologisk utbildning2016Ingår i: Högskolepedagogik i humanistisk och teologisk utbildning: Proceedings från Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens 2014 / [ed] Alexander Maurits, Katarina Mårtensson, Lund: Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet , 2016, s. 61-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 98993. Örbring, David
    Geografiska perspektiv i humanistisk och teologisk utbildning2016Ingår i: Högskolepedagogik i humanistisk och teologisk utbildning: Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens 2014 / [ed] Maurits, Alexander; Mårtensson, Katarina, Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet , 2016, s. 61-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 98994.
    Örbring, David
    Lund University.
    Geografiska perspektiv i utbildning av lärare i samhällskunskap2014Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 1, s. 41-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers in Social Studies can benefit from geographical perspectives in their teaching of Social Studies in elementary and high school. The aim is to connect geographical perspectives to various social processes and to integrate it in teaching of Social Studies. But how can the relevance of geographical perspectives in an education for teachers in Social Studies be motivated and to what benefits can it be internalized? I will try to answer that question in this article. This relevance is mainly, with basis in a literature study, focused on democracy, sustainable development and digital literacy. It is also relevant by giving teachers a broader teaching skill and thus they are able to help pupils achieve higher-order skills.

  • 98995.
    Örbring, David
    Lunds universitet, Campus Helsingborg.
    Geografiska perspektiv i utbildning av lärare i samhällskunskap2014Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2014:1, s. 41-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers in Social Studies can benefit from geographical perspectives in their teaching of Social Studies in elementary and high school. The aim is to connect geographical perspectives to various social processes and to integrate it in teaching of Social Studies. But how can the relevance of geographical perspectives in an education for teachers in Social Studies be motivated and to what benefits can it be internalized? I will try to answer that question in this article. This relevance is mainly, with basis in a literature study, focused on democracy, sustainable development and digital literacy. It is also relevant by giving teachers a broader teaching skill and thus they are able to help pupils achieve higher-order skills.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98996. Örbring, David
    Geografiska perspektiv i utbildning av lärare i samhällskunskap2014Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2014, nr 1, s. 41-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers in Social Studies can benefit from geographical perspectives in their teaching of Social Studies in elementary and high school. The aim is to connect geographical perspectives to various social processes and to integrate it in teaching of Social Studies. But how can the relevance of geographical perspectives in an education for teachers in Social Studies be motivated and to what benefits can it be internalized? I will try to answer that question in this article. This relevance is mainly, with basis in a literature study, focused on democracy, sustainable development and digital literacy. It is also relevant by giving teachers a broader teaching skill and thus they are able to help pupils achieve higher-order skills.

  • 98997.
    Örbring, David
    Lund University.
    Geographical and Spatial Thinking in the Swedish Curriculum2017Ingår i: The Power of Geographical Thinking / [ed] Clare Brooks, Graham Butt, Mary Fargher, Springer, 2017, s. 137-150Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter concerns the views of knowledge adopted in the Swedish curriculum for state schools in an international context. It addresses how geographical and spatial thinking are expressed with regard to the subject specific abilities expected of students who learn geography. The introductory section highlights the current view of knowledge in the Swedish curriculum, explains how subject specific abilities for geography have been defined and used in the Swedish context, and describes their application in state schools. Importantly, these subject abilities are considered in relation to thinking both geographically and spatially. The research that underpins this chapter was conducted using a variety of qualitative methods: specifically, interviews with key people involved in the process of drafting education policy documents and analysis of such documents used in the making of the state curriculum. Interviews have been conducted with one of the authors of the curriculum, and with others responsible for curriculum development at the National Agency for Education. Policy documents from the Swedish Ministry of Education, from the National Agency for Education, and from curriculum developers have also been analysed. This chapter includes research findings based on the analysis of such material and reflections about how these sources of evidence can increase our knowledge of thinking geographically and spatially.

  • 98998. Örbring, David
    Geographical and Spatial Thinking in the Swedish Curriculum2017Ingår i: The Power of Geographical Thinking / [ed] Brooks, Clare; Butt, Graham; Fargher, Mary, Springer, 2017Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter concerns the views of knowledge adopted in the Swedish curriculum for state schools in an international context. It addresses how geographical and spatial thinking are expressed with regard to the subject specific abilities expected of students who learn geography. The introductory section highlights the current view of knowledge in the Swedish curriculum, explains how subject specific abilities for geography have been defined and used in the Swedish context, and describes their application in state schools. Importantly, these subject abilities are considered in relation to thinking both geographically and spatially. The research that underpins this chapter was conducted using a variety of qualitative methods: specifically, interviews with key people involved in the process of drafting education policy documents and analysis of such documents used in the making of the state curriculum. Interviews have been conducted with one of the authors of the curriculum, and with others responsible for curriculum development at the National Agency for Education. Policy documents from the Swedish Ministry of Education, from the National Agency for Education, and from curriculum developers have also been analysed. This chapter includes research findings based on the analysis of such material and reflections about how these sources of evidence can increase our knowledge of thinking geographically and spatially.

  • 98999.
    Örbring, David
    Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS).
    Kunskap, betyg och bedömning i skolgeografi2020Ingår i: Geografididaktik för lärare 4-9 / [ed] Lotta Dessen Janker, David Örbring, Gleerups Utbildning AB, 2020, s. 35-54Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 99000.
    Örbring, David
    Lunds universitet.
    Skolan som plats2019Ingår i: En historiker korsar sitt spår: En vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia / [ed] Blennow, Katarina; Brunnström, Pål; Örbring, David, Malmö universitet, 2019, s. 193-204Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skolan som plats
1977197819791980198119821983 98951 - 99000 av 99676
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf