Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 100073
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Abrahamsson, Carina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Organisation av undervisning för nyanlända elever: Ett exempel från två skolor med inkluderande arbetssätt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett aktuellt ämne inom skolan i Sverige idag är hur man på bästa sätt kan organisera för undervisning för nyanlända elever. Antalet nyanlända elever ökar och detta kommer att ställa nya krav på skolan beträffande mottagande och organisation för undervisning för dessa elever. Detta innebär också att skolan behöver förbättra sin kunskap kring dessa elever. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva rektors, lärares och elevers upplevelse av en inkluderande organisation av undervisning för nyanlända elever. Två olika skolor med inkluderande arbetssätt i invandrartäta områden i en av Sveriges största städer har valts ut. På dessa skolor har lektionsobservationer genomförts för att få en förförståelse för hur skolan arbetar. Därefter har intervjuer genomförts med rektorer, lärare och elever. Rektor på båda skolorna anser att arbetet kring nyanlända elevers undervisning ska bedrivas i en inkluderande organisation. Dels beroende på hur länge skolan har arbetat på detta sätt men också beroende på lärarnas egna tidigare erfarenheter anser lärarna att det är gynnsamt för eleverna att arbeta inkluderande. På den skola, Betaskolan, som arbetat på detta sätt längst av de två skolorna ser också lärarna fler fördelar med arbetssättet. Eleverna är i högre grad positiva på båda skolorna. Det kapital eleven har med sig när de börjar på skolan påverkar i hög grad de har lätt att anpassa sig. Det finns också en skillnad i vilken position den nyanlända eleven intar beroende på det kapital den har med sig. Flera beståndsdelar är av betydelse i den skola som väljer att arbeta inkluderande. Några av dessa är studiehandledning, språkutvecklande arbetssätt, relationer och en gemensam syn på nyanländas undervisning på skolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 302.
    Abrahamsson, Carolina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att komma till tals: Talad tid under engelsklektionen2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en årskurs 4, vad resten av tiden ägnades åt samt hur läraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med läraren för att ta reda på detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal på engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska än läraren, och för det mesta sker det i kör. Det är ett sätt som läraren använder för att stimulera eleverna till tal. Ett annat sätt är att de får tala i mindre grupper vilket skedde under en av lektionerna, och detta hade en positiv inverkan på resultatet. Den största delen av lektionerna utgjordes av svenskt tal, även om det till stor del var genom att de arbetade med att översätta engelska. De lyssnade även till engelska via filmer och cd-skivor och en av lektionerna ägnades delvis åt tyst arbete genom att de arbetade individuellt med stenciler.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 303.
    Abrahamsson, Caroline
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Carlsson, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Att lära barnen om livet": En studie om fostran i samverkan mellan hem och förskola2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är gjord med syftet att få fördjupad kunskap om hur begreppet fostran och fostransuppdraget i förskolan förstås av vårdnadshavare och förskollärare. Till studiens undersökning har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer använts. Resultatet visar att fostran är en central fråga för både vårdnadshavare, förskollärare och samhället i stort. Fostran handlar om att genom socialt samspel forma barn till väl fungerande medmänniskor.

  • 304.
    Abrahamsson, Caroline
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hagmo, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vi har ett viktigt uppdrag: Pedagogers upplevelser av specialpedagogen i förskolan och på högstadiet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att beskriva vad pedagoger i förskolan samt på högstadiet har för upplevelse av specialpedagogens uppdrag. Den metod som är vald för studien är semistrukturerade intervjuer för att samla in data. I vår studie har vi intervjuat tio pedagoger, varav fem är verksamma inom förskolan samt fem verksamma på högstadiet. Samtliga pedagoger är verksamma i olika verksamheter i den kommunala barnomsorgen och skolan, de arbetar dock inom samma kommun. Den teoretiska utgångspunkt som vi använt oss av är det sociokulturella perspektivet. Den tidigare forskningen visar att specialpedagogen förväntas göra många olika arbetsuppgifter som inte ingår i deras uppdrag ute på arbetsplatserna. Handledning är något som många gånger hamnar i skymundan på grund av det. Många gånger används inte specialpedagogens kompetens fullt ut. Specialpedagogen har många gånger enskild undervisning eller undervisning i liten grupp med elever som är i behov av särskilt stöd. Den tidigare forskningen visar även att specialpedagogen och rektorns relation är avgörande för om specialpedagogen ska kunna genomföra sitt arbete så som det är tänkt. Resultatet av studien visar att det finns en osäkerhet kring specialpedagogens uppdrag, främst hos pedagogerna på högstadiet. Resultatet visar även att dem inom förskolan har kunskap om hur de söker den specialpedagogiska kompetensen. Det visade sig att elevhälsateamets arbete kom pedagogerna tillkännedom, trots det ansåg pedagogerna på högstadiet att elevhälsateamet var en stor del av det förebyggande arbetet. Slutsatsen vi drar är att specialpedagogens uppdrag är otydlig och det behöver vara en tydlig organisation kring den yrkesfunktionen så att den kommer alla till del.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Abrahamsson, Cristian
    et al.
    Klågerupskolan, Svedala, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lund University, Lund, Sweden.
    Content, interest and the role of engagement: experienced science teachers discuss2023Ingår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552, Vol. 58, nr 6, artikel-id 065011Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How do science teachers perceive student engagement and its importance for teaching and what strategies do they use to create it? When 21 experienced science teachers in 4 focus groups discussed these questions, they brought up behavioural aspects, but also less visible emotional and cognitive aspects, as well as reciprocal aspects of teacher and student engagement. One teacher described engagement as 'the oil in the machinery' during lessons. Which role does the curricular content play? Well aware that some topics are seen as more directly interesting by students, teachers connect to these, but also use hooks, including lively demonstrations, role play and connections to the outside world. In this way, they aim to generate situational interest and engagement also in topics that are often viewed as less interesting, including atoms and molecules. These experienced teachers describe how they adapt their teaching to the group also in real time, based on the degree of engagement exhibited by the students. © 2023 The Author(s). Published by IOP Publishing Ltd.

  • 306.
    Abrahamsson, Cristian
    et al.
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Pendrill, Ann-Marie
    Nationellt Resurscentrum för Fysik, Lunds universitet, Sverige.
    En Delfistudie om lärares uppfattning av elevengagemang i NO-undervisningen2019Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 15, nr 2, s. 128-144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    What happens in a science classroom where students are engaged and how do teachers observe and interpret student engagement? This article highlights teachers’ perspective on students’ engagement in science education and to what extent it is connected to the scientific content. This approach complements earlier research which focuses mostly on students’ attitude towards science education and their interest in various topics in science.

    The findings are based on a three-stage Delphi survey distributed to 39 expert science teachers. The results shows science education with a range of different perspectives and that most teachers do not perceive any direct connection between specific science topics and the students’ engagement. The survey also shows that teachers to a high level interpret students’ emotional expressions and academic behavior as engagement rather than their cognitive behavior.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 307.
    Abrahamsson, Denice
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Wiberg, Amanda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Varför finns det inga ninja-flickor?: En systematisk litteraturstudie om svensklärarens normmedvetenhet i undervisningen2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en systematisk litteraturstudie som behandlar svensklärarens didaktiska möjligheter och utmaningar gällande hur en lärare kan arbeta normmedvetet i undervisningen kopplat till läsningen och genom de samtal som kan uppstå därefter. Syftet med studien är att utifrån tidigare forskning urskilja hur en svensklärare kan arbeta normmedvetet. För att uppnå syftet har tre forskningsfrågor formats:

    • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet?

    • Hur kan svenskläraren arbeta normkritiskt med lärresurser?

    • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet i de samtal som uppstår efter läsningen?

    För att svara på frågeställningarna eftersöks och sammanställs relevanta publikationer från början av 2000-talet till år 2023. Studierna visar att skolan präglas av en hierarkisk ordning där det heterosexuella, det vill säga relationer mellan män och kvinnor, utgör normen. Detta är också synligt i lärresurserna som väljs av lärarna. Detta resulterar i att eleverna hamnar i ett underläge i förhållande till svenskläraren gällande valet av lektionsinnehåll, vilket således innebär normöverföringar. För att synliggöra olika normöverföringar kan lärare använda sig av undervisningsstrategier såsom kritiskt förhållningssätt, inkluderingsstrategi och ökad textrörlighet. Vidare kan läraren arbeta med en flerstämmig kommunikation i en trygg klassrumsmiljö, vilket i sin tur kan påverka elevernas självinsikt och deras syn på omvärlden samt minska risken för kränkande yttranden.

    En slutsats som vi drar av resultatet är att svensklärare kan ha en medvetenhet kring sina egna normföreställningar och på så vis öka chansen för att kunna inta ett normmedvetet perspektiv i sin undervisning. Vidare behöver lärare vara medvetna om att det förekommer olika maktstrukturer inom skolan och undervisa eleverna i strategier för att kunna synliggöra strukturerna för att på så sätt kunna arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 308.
    Abrahamsson Ekberg  , Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Snell, Paulina  
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    "Du måste vara trygg i dig själv som ledare": En studie om rektorers ledaregenskapers påverkan av den psykosociala arbetsmiljön i skolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den psykosociala arbetsmiljön innebär det sociala klimatet på arbetsplatser och det påverkas av alla medarbetare som interagerar med varandra. Att personalen trivs på sin arbetsplats tillhör ledarens ansvar och hur han eller hon väljer att bemöta sina anställda påverkar även resultatet kring arbetsmiljön. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare har deras syn på hur ledarens egenskaper och färdigheter påverkar den psykosociala arbetsmiljön, samt hur ledaren bör agera när konflikter uppkommer. Egenskaper definieras i denna studie som medfödda förmågor och färdigheter ses som något som går att lära. Resultatet visar att delaktighet, tydliga direktiv och lyhördhet främjar god psykosocial arbetsmiljö medan härskartekniker och svårigheter att ta emot kritik motverkar den. I konfliktsituationer är det viktigt att rektorn kan agera neutral samtalspartner och samtidigt vara en stöttepelare för lärarna.

  • 309.
    Abrahamsson, Elin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Den pedagogiska måltiden: En kvalitativ studie om pedagogers och elevers tankar och uppfattningar kring måltiden i skolan2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden. Genom kvalitativa intervjuer fick jag ta del av pedagogers och elevers tankar och åsikter om den pedagogiska måltiden. Jag ville även närmare undersöka vilka skillnader och likheter det fanns i pedagogernas och elevernas uppfattningar. Resultatet visade att det fanns många likheter i pedagogernas och elevernas uppfattningar om vad den pedagogiska måltiden handlade om. Måltiden sågs av pedagogerna som en del av deras pedagogiska uppdrag där de agerar som positiva förebilder. Slutsatsen var att den pedagogiska måltiden är ett komplext begrepp, där elever socialiseras in i den måltidskultur som finns i den svenska skolan, vilket kan skapa kulturkrockar i mötet med elever med annan kulturell bakgrund.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 310.
    Abrahamsson, Elin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vallien, Isa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Blir våra elever kompetenta matematiker?: En studie om vilka möjligheter mellanstadieelever har att utveckla matematiska kompetenser när de arbetar med algebra i läroböcker2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna läroboksanalys har undersökt i vilken utsträckning elever ges möjlighet att utveckla matematiska kompetenser när de arbetar med algebra i läroböcker. Två läroböcker i samma läroboksserie har analyserats, en för årskurs 4 respektive årskurs 6. Detta för att kunna undersöka om det finns en progression, förvärvad kunskap som byggs vidare på, mellan läroböckerna.

    Enligt den teoretiska utgångspunkten som analysen baseras på finns sex matematiska kompetenser. Läroböckernas algebrauppgifter analyserades för att se vilken eller vilka av dessa kompetenser som gavs möjlighet att utvecklas i varje uppgift. Kompetenserna delades sedan in i nivåerna ingen, liten, medelstor eller stor utsträckning.

    Resultatet visade att samma matematiska kompetenser förekom i lika stor utsträckning i båda läroböckerna, med ett undantag. En kompetens förekom i ingen utsträckning i årskurs 4 och i liten utsträckning för årskurs 6. Två kompetenser förekom i liten utsträckning för årskurs 4 och tre kompetenser för årskurs 6. Samma kompetens utvecklas i medelstor utsträckning och stor utsträckning i båda läroböckerna. Progression identifierades i fyra kompetenser. En kompetens delades upp i två underkategorier för att se om en progression fanns mellan läroböckerna inom denna specifika kompetens. Det fanns en progression.

    Den matematiska kompetens som inte ges möjlighet att utvecklas har i tidigare forskning visats viktig. Att den inte ges möjlighet att utvecklas kan ha att göra med att den inte är med i läroplanen för grundskolan (Lgr11, 2018). En annan studie med samma teoretiska utgångspunkt har gjorts på nationella prov. I studierna förekom en kompetens i olika utsträckning på grund av att studierna valt att definiera den på olika sätt. Studierna visar i stort sett samma resultat vad gäller progression mellan årskurser.

    Slutsatsen är att kompetenserna hade behövt ges möjlighet att utvecklas i större utsträckning i läroböckerna, samt att Lgr11 skulle behöva ha med alla sex kompetenserna i läroplanen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 311.
    Abrahamsson, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Andersson, Emmy
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Datorprogram och läsförståelsestrategier: En kartläggning av datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka läsförståelsestrategier utifrån datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal samt verksamma lärares syn och tankar kring dessa. Studien genomförs via textanalyser av datorprogrammen och semistrukturerade personliga intervjuer med två verksamma lärare och tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien utgår utifrån ett abduktivt förhållningssätt och pendlar mellan empiri och teori för att fastställa ett resultat. Resultatet av frågeställningarna sammanställs utifrån transkriberade intervjuer och analyser av datorprogrammen. I resultatet framkommer det att enbart Bingel tillhandahåller läsförståelsestrategier vilka är memoreringsstrategier. Resultatet för SvenskaPortal omfattar inga övningar där läsförståelsestrategier krävs eller övas, däremot övas bland annat ordförståelse. I resultatet framkommer det också att de båda verksamma lärarna har en varierande syn på arbetet med datorprogram där de lyfter flexibiliteten och möjligheten till självgående arbete under specifika tillfällen, till exempel under läsläxan. De intervjuade lärarna använder SvenskaPortal sporadiskt medan Bingel används kontinuerligt. Lärarna lyfter även negativa aspekter som att eleverna enbart klickar sig fram och inte gör det de ska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Datorprogram och läsförståelsestrategier: En kartläggning av datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal
  • 312.
    Abrahamsson, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Andersson, Emmy
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    “...där är det inte riktigt några gränser, här är det lite mer gränser med bilden”: En empirisk studie om en bilds påverkan på textskapande i årskurs 3.2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka hur elevers berättande texterpåverkas av att skriva med bild som inspirationskälla och utan. Elevernastexter genomgår en textanalys där de två texterna analyseras utifrån dess längd,röd tråd och struktur samt formord och innehållsord för att vidare jämföras. Vidare lyfts sex elevers tankar och åsikter gällande de två metoderna genomintervjuer. Utifrån studiens frågeställningar sammanställs texternas analyseroch elevernas transkriberade intervjuer för att senare presenteras i resultatet. Studiens teoretiska ram har sin utgångspunkt i intermediala studier som vidarekopplas till det resultat studien presenterar. Det framkommer i resultatet att detexter eleverna skriver utan bilden innehåller fler formord och innehållsordsamt att en högre procent av eleverna uppvisar en tydlig struktur och en rödtråd. Vidare visar resultatet att eleverna skriver längre texter med bilden. Tvåelever hade valt att skriva med en bild som inspirationskälla igen om de fåttchansen, detta för att utmana sig, dock ansåg alla intervjuade elever att det varsvårare att skriva med en bild som inspiration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 313.
    Abrahamsson, Emelie
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Lauri, Ingela
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Barn i behov av särskilt stöd: en studie om arbetet i förskolan2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 314.
    Abrahamsson, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Att formulera problem i barnpsykiatriska samtal2023Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present study explores problem-formulation processes in Swedish child and adolescent psychiatry (Sw. Barn- och ungdomspsykiatri, BUP), drawing on an ethnomethodological conversation analytic approach to institutional talk. Data consists of video and audio recordings of 15 initial assessments, one therapeutic contact (six sessions) and one neuropsychiatric assessment (12 sessions), with children and adolescents aged 10 to 17. Shorter sequences as well as longer processes spanning several sessions are analyzed. While much prior research has examined caregiver-clinician interaction in cases involving younger children, the present study explicitly focuses on the child as an active participant.

    The analyses of the initial assessments demonstrate how children resist caregivers’ problem formulations by presenting alternative versions of these formulations that draw on their in-depth knowledge of their own everyday life. Clinicians’ strategies of orchestrating the talk in these sequences are shown to be critical in balancing children’s and caregivers’ relative epistemic status. In the therapeutic interactions, the analyses focus on how the participants use reported speech as an interactional resource to illustrate problematic communication patterns in the family, to model alternative courses of action, and to communicate therapeutic change. In these encounters, the child takes an active role in the process of problem formulation. Finally, neuropsychiatric assessment interactions are analyzed with a focus on the clinical sense-making process through which a shared understanding of the child’s problems is negotiated in initial and concluding phases of the contact.

    Through attending to clinical sense-making in negotiations between adolescents and caregivers, the study provides nuance to the image of medical interaction as primarily characterized by tensions between contrasting life-world and medical perspectives. The concluding discussion addresses how knowledge claims and conflicting versions of psychiatric problems are managed in multi-party interactions, as well as how boundaries between normality and deviance are negotiated in processes of interaction.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    UUThesis_Abrahamsson,E-2023
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 315.
    Abrahamsson, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Fahlgren, Klara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan: Uppfattningar och reflektioner bland förskollärare,specialpedagoger och rektorer2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utveckla kunskap om arbetssätt och uppfattningar bland olika yrkesgrupper om arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Yrkesgrupperna var förskollärare, specialpedagoger och rektorer. Den valda teorin vilade på de relationella och kategoriska perspektiven. Studien hade en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det råder en gemensam syn på arbetet med barn i behov av särskilt stöd men att det finns olika arbetssätt. Det framkom att verkligheten är sårbar samt att det finnsmycket risker och utmaningar med arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Några informanter poängterade att förutsättningarna har försämrats. Dessutom var det viktigt att skapa en gemensam syn på benämningen barn i behov av särskilt stöd, för att alla barn ska få likvärdiga förutsättningar. Inkluderingsarbetet sågs som det allra bästa för alla barn men var svårt att tillämpa i praktiken. Det är lätt att säga saker men utan resurser, tid och rätt kompetens blir arbetet problematiskt. Sammanfattningsvis var arbetet viktigt för att alla barn ska få samma förutsättningar att utvecklas och lära i enlighet med förskolans styrdokument. De olika yrkesgruppernas uppfattningar och deras kunskap om arbetssätt visade ett stort engagemang kring området men att det medför utmaningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 316.
    Abrahamsson, Erica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Obligatorisk läxhjälp på fritidhemmet: Vårdnadshavares och lärare i fritidshem uppfattningar om läxhjälp på fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning vårdnadshavare och lärare i fritidshem har angående obligatorisk läxhjälp på fritidshemmet samt om fritidshemmets verksamhet får några konsekvenser om obligatorisk läxhjälp införs. Studiens metod bygger på en kvalitativ enkätundersökning med 38 vårdnadshavare samt kvalitativa personliga intervjuer med 5 olika lärare i fritidshem från 5 olika skolor. Resultatet visar att uppfattningarna som vårdnadshavare har angående obligatorisk läxhjälp på fritidshemmet var både positiv och negativ. En del anser att läxhjälp på fritidshemmet är bra eftersom många barn har långa dagar på skolan och fritidshemmet. Andra anser tvärtom att läxhjälp är skolans ansvar och inte ska förekomma på fritidshemmet. Det framkommer även att lärare i fritidshem är överens med vårdnadshavare. Argument som förs fram är rättvisa och andra menar att fritidshemmet är ett komplement till skolan inte deras förlängda arm. Fritidshemmets verksamhet påverkas enligt vårdnadshavare och lärare i fritidshem på olika sätt. Det framkommer att läxhjälp ett par gånger i veckan inte inverkar på verksamheten, dock behövs det mer personal i så fall. Medan andra menar att utevistelse och annat påverkas. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 317.
    Abrahamsson, Hanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Bokrecension, en tydlig genre?: En studie om hur lärare arbetar med bokrecensioner och vad deras syfte med arbetet är2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 318.
    Abrahamsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Lönngren, Sandra
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Vad är hälsa i idrott och hälsa?: En studie om idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i grundskolans senare år2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet i föreliggande studie är att undersöka idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i skolämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och låg grad av standardisering för att få svar på problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslärare i grundskolans senare år som alla har genomgått utbildning i ämnet. Lärarna arbetar på sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lärare anser att begreppet hälsa är svårdefinierat. De olika sätten att se på hälsa gör att hälsoundervisningen ter sig mycket olika beroende på vem det är som undervisar, trots att betygskriterierna är desamma. Oliktänkandet kring hälsa gör att lärarna planerar och genomför hälsoundervisningen så att den stämmer överens med deras egen övertygelse. Bland annat undervisar de i ergonomi, konditionsträning, styrketräning, kost, yoga, massage och avslappning. En del av lärarna låter sina elever skriva ett hälsoarbete inom ramen för hälsoundervisningen. De flesta lärarna strävar dock efter att varva teori och praktik i sin undervisning. Av undersökningen framkommer även att lärarna bedömer att idrottsundervisningen berikar eleverna ur hälsosynpunkt på olika sätt, ofta kopplat till hur fysiskt aktiv eleven är på fritiden. Anmärkningsvärt är att endast en av lärarna reflekterar över de elever som både fysiskt och psykiskt far illa av idrottsundervisningen och att detta i det närmaste leder till motsatsen till hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 319.
    Abrahamsson, Hans
    Göteborgs universitet.
    Dialog och medskapande i vår tids stora samhällsomdaning2015Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 9, nr 1, s. 20-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Great Transformation of our time, amalgamating the local with the global demands new modes of governance and management. Increased variety and diversity of the population as well as the complexity of social issues are changing the prerequisites of social sustainability. The aim of this article is to discuss how this transformation strengthens the importance of citizens’ co-creation as regards identification of the problems, measures to be taken as well as the implementation of the same. The article furthermore discusses the role of trans-disciplinary knowledge production and its possible contribution to a socially sustainable development, as well as how current modes of governance influence the room for manoeuver and conditions for co-creation. Three mental shifts are considered necessary. The first relates to the importance of viewing city residents as citizens with rights and responsibilities and not only as customers and consumers. The second concerns the shift of the view what knowledge is and what it could be and the third relates to how the question of power should be conceptualized.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 320.
    Abrahamsson, Helena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Maijanen, Tommi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Det är det här blandspråket som finns i kommunen, att man blandar en mening på finska och en på svenska eller till och med blandar ord från båda språken i samma mening: En kvalitativ studie om förskolans utmaningar i en flerspråkig gränskommun2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förskolans uppdrag ingår det att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Med denna studie vill vi synliggöra de språkliga utmaningarna som pedagogerna ställs inför i en gränskommun i Sverige. Kommunen gränsar mot Finland och är i stor utsträckning tvåspråkig där majoriteten av befolkningen pratar både svenska och finska.  Situationen blir på så vis unik vilket också yttrar sig i förskolan. Syftet med denna studie är att lyfta fram de utmaningar pedagoger står inför när de arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn i kommunen. Studien belyser vilka svårigheter som kan uppstå när pedagoger och barn inte delar modersmål. Det är en kvalitativ studie med enkätundersökningar och intervjuer som datainsamlingsmetoder samt ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat tyder på att vissa modersmål får mer utrymme än andra och att det är en utmaning för pedagogerna att tillgodose alla olika modersmål. Resultatet visar också att det skiljer sig avdelningar emellan i hur stor utsträckning modersmålsstöd erbjuds och under vilka former. Slutligen visar resultatet att det råder en osäkerhet bland pedagoger i vilken omfattning och på vilket sätt modersmålsstödet ska utformas samt att det saknas struktur samt riktlinjer kring detta. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 321.
    Abrahamsson, Heléne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Adolfsson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Varför, och varför inte, integrerar NO-lärare ämnena i grundskolan?2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.

    Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie.

    Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 322.
    Abrahamsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lundgren, Sabina
    Högskolan i Halmstad.
    Peka inte på mig, peka på plattan!: Barns interaktion med en applikation2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Valet av applikationer är inte alltid lätt eftersom pedagoger oftast har ett syfte med vad applikationen bör lära barn men det stämmer inte alltid överens med vad applikationen faktiskt förmedlar (Lindström, Gulz, Haake & Sjödén, 2011; Petersen, 2015b). Därför vill vi nu med vår studie undersöka medierade handlingar som sker när barn använder sig av en applikation och i förlängningen bidra med kunskap till pedagoger så att användandet av applikationer kan utvecklas i förskolans verksamhet. Vi väljer att använda oss av applikationen Sneak för att den är okänd för de barnen vi observerar och vi vill ta reda på vad det sker för handlingar när barnen är i interaktion med den. Vi använder oss av det sociokulturella perspektivet i vår studie och vi kommer att samla in vårt empiriska material genom att observera två olika barngrupper som använder sig av Sneak. Det förutbestämda syftet med vår valda applikation är rörelse men vårt resultat visar tydligt på att det sker flera olika typer av handlingar när barnen använder sig av Sneak. Det erbjuds sampel, kommunikation och ett vidgande av barnens erfarenhetsvärldar. Vi kan se att de får möjlighet att känna glädje och spänning. Sneak erbjuder även barnen möjlighet att använda sig av olika strategier, att lösa problem som uppkommer samt att röra på sig. Eftersom det alltid sker medierade handlingar när människan är i interaktion med tecken eller verktyg drar vi slutsatsen att det viktigaste inte är att det måste ske ett specifikt syfte vid användandet av en applikation, utan snarare att som pedagog ta tillvara på barns intresse, tidigare erfarenheter och utveckla vidare de handlingar som sker i interaktionen för att möjliggöra lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 323.
    Abrahamsson, Jennie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Berglund, Sabine
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "På vilken förskola går ditt barn?": En kvalitativ studie av fyra pedagogiska inriktningars återspegling på miljön i praktiken2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande arbete är att studera hur fyra olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar aktivt med förskolans inomhusmiljö. Vi har genomfört observationer och intervjuer som lett fram till vårt resultat. Vi har kommit fram till att förskolorna har såväl likheter som skillnader men att alla förskolorna har en medveten tanke kring utformningen av inomhusmiljön utifrån deras pedagogiska inriktning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 324.
    Abrahamsson, Jenny
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Att undervisa med kooperativt lärande i de lägre årskurserna: En enkätstudie om svenska lärares erfarenheter2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undervisningsmetoden kooperativt lärande bygger på ett strukturerat instruktions- och sam- arbetsbaserat smågruppslärande där eleverna arbetar tillsammans för att maximera deras egna och andras inlärning när det kommer till ämneskunskaper samt utveckling av språk- liga, demokratiska och sociala förmågor. Undervisningsmetoden är starkt kopplad till teorin om positivt ömsesidigt beroende, men utgår även till viss del från socialkonstruktivismen, där det sociala lärandet och den proximala utvecklingszonen är betydande beståndsdelar. Studiens syfte var att skapa kunskap om hur ofta, på vilka sätt och när erfarna lärare i årskurs F-3 använder sig av kooperativt lärande samt vilka utmaningar de möter med undervisnings- metoden utifrån den svenska skolkontexten. Studien bygger på en i huvudsak kvantitativ webb-enkätundersökning, med 35 lärare i den svenska grundskolans årskurs F-3. Resultatet visade på att det egna intresset var en viktig komponent för hur väl lärarna utövade koopera- tivt lärande och att vissa lärare upplevde utmaningar kopplat till forskningsefterlevnad av metoden. Men också att det var förvånansvärt få svenska lärare som var erfarna med meto- den.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 325.
    Abrahamsson, Judit
    Karlstads universitet.
    ”Det finns många viljor som vill dra dem åt olika håll”: En kvalitativ undersökning av samhällskunskapslärares uppfattning av det medborgarbildande uppdraget och didaktiska reflektioner2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar och tolkar det medborgarbildande uppdraget i Sverige samt hur de tar sig an och implementerar politiska kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som ett led i ämnesdidaktiska överväganden.

    Det teoretiska ramverk som ligger till grund för denna studie utgår från att lärares didaktiska reflektioner och överväganden grundas på hur de tolkar sitt undervisningsämne och att det är en ständigt pågående och cirkulär process. Vidare har även Mouffes definition av politik samt Hess definition av kontroversiella samhällsfrågor använts för att både avgränsa och synliggöra att det krävs diskussion och motsättningar för att utveckla demokratin.

    Åtta samhällskunskapslärare har deltagit via semistrukturerade intervjuer och deras utsagor har bearbetats och analyserats genom tematisering. Studiens resultat visade att det medborgarbildande uppdraget tolkades som en viktig förberedelse för eleverna men visade även att det fanns skillnader mellan lärarnas förväntningar. De deltagande lärarna beskrev att samhällets komplexitet och motsättningar behöver förstås och att eleverna behöver möta detta genom diskussion och samtal för att mejsla fram väl genomtänkta och övervägda ställningstaganden, vilka blir till verktyg för att både värna om och utveckla demokratin.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 326.
    Abrahamsson, Julia
    Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information.
    Barns språkutveckling: En kvalitativ studie om barns språkutveckling vid samlingar i förskolan2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell. Samlingens grundläggande funktion visar sig vara att barnen involveras i den sociala gemenskapen. Det framkommer även att samlingarna har en blandad status hos de intervjuade förskollärarna då det råder olika åsikter om samlingens funktion och relevans för barns språkutveckling bland förskollärarna. Under studien visar sig även att samlingar som följer Bornholmsmodellen är mer innehållsrik än samlingar som genomförs enligt förskollärarnas egen modell. Om detta beror på den blandade status som samlingar har bland de intervjuade förskollärarna eller om det är planeringsbrist skulle vara en bra utgångspunkt för framtida forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 327.
    Abrahamsson, Julia
    Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm.
    Inkludering på vitryska: Fältstudier i Vitryssland gällande inkludering av2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe and examine the characteristics of inclusion of children with disabilities in the kinder garden and primary school in Belarus. The data in this study were collected through interviews with special teachers and staff at the Developing and Rehabilitation center. The interviews were supported by child-observations and a literature study. Staying in boarding schools prevents handicap students from integrating with the society as well as getting social experience. Integrated education demands the combination of two regularities: education of children with normal development and special education of children with psycho-physiological problems. Many research works consider the interconnection between socio-cultural development of the society and the values in upbringing which are prioritized in the society. Socialisation is possible when the child is involved in the processes of the daily life as well as interacting with adults and friends. It is easier for a child to adapt to a social behaviour when he realises what happens around him, understanding the subjective processes which happen inside other people and when the child can use his knowledge and experience on practice. Therefore, socialization is both a process and a result of realisation and active implementation of a social experience by a child. Integration is a systematic stage in the development of special education caused by change in the attitude of the society and state towards individuals with disabilities, admitting their rights for the equal opportunities in different spheres of life including education. Successful implementation of integrative education depends a lot on the level of material, organisational, educational as well as methodological in educational institutions. Moreover, this process depends on socio-psychological factors and moral atmosphere in the society. Practical solution of the problems in integration attracts not only teaching staff in specific institutions, children with different development and their parents but also children and their parents, teachers in normal secondary schools.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 328.
    Abrahamsson, Karolina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Konflikter och konflikthantering i förskolan utifrån barns perspektiv.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Konflikter är en del av förskolans vardag. Det finns olika orsaker till att barns konflikter uppstår. Utifrån pedagogers perspektiv ses konflikter ofta som något negativt. Enligt många forskare är dock konflikter ett tillfälle för utveckling och lärande. För att konflikter ska bli ett lärandetillfälle måste de hanteras konstruktivt och alla barn som är delaktiga i konflikten ska respekteras och de ska få stöd från pedagogen. Genom att ta barnperspektiv på konflikter och konflikthantering får pedagoger bättre möjlighet att stödja barnen i deras konflikthantering samt förstå barnens uppfattningar, handlingar och känslor som ligger bakom konflikten.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Fokus i undersökningen ligger på barnens uppfattningar om konflikter och barnens konflikthantering samt pedagogens stöd i konfliktsituationer på förskolan.

    Metod

    I studien används kvalitativ metod och barnintervjuer som redskap. Intervjuerna genomfördes med sex barn i åldern 5 år på en förskola. Syftet med dessa metodval är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Under intervjuer används tre korta filmer som jag själv spelat in på en Ipad. Filmsekvenserna handlar om tre fiktiva konfliktsituationer mellan handdockor. Film ett – handlar om att Igelkott och Kanin vill ha samma leksaksbil. Film två – handlar om att Igelkott och Kanin är på disco och dansar tillsammans och att Nalle inte får vara med. Film 3 – handlar om att Kanin ritar på Igelkotts teckning. Efter varje filmsekvens ställer jag frågor till barnen.

    Resultat

    I resultatet framgår att barnen uppfattar konflikter negativt. Konflikter väcker olika känslor hos barnen. I konfliktsituationer upplever barnen positiva känslor såsom solidaritet och sympati. Barnen upplever även neutrala känslor. Men oftast uttrycker barnen negativa känslor i samband med konflikten. I resultatet framkommer att barnen försöker att hantera sina konflikter själva och använder sig av olika konflikthanteringsstrategier. Barnen förhandlar i sina konflikter, försöker att undvika konfrontationen, medlar eller söker stöd hos tredje part, i det här fallet hos pedagogen. Barnen ser positivt på pedagogens stöd i konflikthantering. Barnen upplever att de får hjälp från pedagogen i diverse konfliktsituationer och de förväntar sig att pedagogen lyssnar på dem och agerar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 329.
    Abrahamsson, Kenneth
    Stockholms universitet.
    The need for a dialogue: on the counseling needs of presumptive adult learners in higher education1976Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 330.
    Abrahamsson, Kenneth
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Luleå.
    Eriksson, LisbethHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.Lundberg, MartinLinköpings universitet, Linköping.Myrstener, MatsFöreningen för folkbildningsforskning, Stockholm.Svensson, LenaFöreningen för folkbildningsforskning, Stockholm.
    Folkbildning & forskning: årsbok 20212021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 331. Abrahamsson, Lennart
    et al.
    Hägglund, Sven-Olof
    Från PLAN till handling: en praktisk handledning för arbete i PLANgrupper1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 332.
    Abrahamsson, Linnéa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Förskolans ateljé: En intervjustudie om kvalitén i förskolans ateljés lärmiljö2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap om vilka kvalitetsaspekter på olika nivåer som kan påverka barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen gjordes efter Wallins (2023) modell förskolans pedagogiska miljöer. I resultatet framkom att det finns kvalitetsaspekter i organisation, miljö, material, pedagogers kunskap samt i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Mitt forskningsbidrag är en utveckling av Wallins (2023) modell.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 333.
    Abrahamsson, Linus
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    I kölvattnet av Dekaden: En undersökning om hur hållbar utveckling undervisas mot årskurserna 4–62017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling som begrepp har sedan mitten av 1990-talet fått en starkare roll i samhället. Skolan är inget undantag och undervisning för hållbar utveckling ses idag som en av tre miljöundervisningstraditioner. Inom årkurserna 4–6 är däremot forskningen inom området begränsat och läraren får oftast förlita sig på metoder för äldre årskurser samt att fortbildning inom området är begränsat. Syftet med studien är att undersöka hur lärare bedriver miljöundervisningen för hållbar utveckling inom NO- eller SO-ämnena. Vidare undersöks hur aktiva lärare beskriver sin undervisning och hur lärarna egna utbildning inom området ser ut. Med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, intervjuas 4 lärare från 2 kommuner i södra Sverige. Utifrån hermeneutisk teori har lärarnas svar tolkats för att se om den beskrivna undervisningen möter de riktlinjer som definierar undervisning för hållbar utveckling.

    Resultatet visar att de deltagande lärarnas undervisning innehåller flera likheter där diskussioner, ämnesövergripande arbete och elevernas inflytande finns med i undervisningen. En önskan om vidareutbildning inom NO och SO-ämnena finns hur samtliga lärare, då lärarens egna intresse ligger till grund för undervisningen.

    Samtliga lärare beskriver en miljöundervisning som kan beskrivas som en undervisning för hållbar utveckling men ett större inflytande från eleverna saknas. Ingen fortbildning inom undervisningen för hållbar utveckling har genomförts men arbete mot utmärkelser inom undervisningen för hållbar utveckling kan vara ett steg i rätt riktning för att få mer insikt i området. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    I kölvattnet av Dekaden
  • 334.
    Abrahamsson, Linus
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Johansson, Oscar
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Håller utvecklingen: En studie om hur hållbar utveckling undervisas i årskurserna 4-6.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undervisningen i hållbar utveckling har sedan mitten av 1990-talet använts som en av tre dominerande miljöundervisningstraditioner i skolan. Hållbar utveckling är idag inget eget ämne, men kursplanen för årskurserna 4-6 lyfter fram begreppet i flertalet ämnen samt att området ska ses ur ett ämnesövergripande perspektiv. Då hållbar utveckling ska undervisas under hela grundskolan har litteraturstudien inriktats på hur undervisningen bedrivs i årskurserna 4-6 och vilken betydelse läraren har för elevernas förståelse. Genom en översikt av aktuell forskning har likheter och skillnader funnits mellan en rad olika arbetssätt. Studien har främst ett fokus på miljöperspektivet inom hållbar utveckling. Studien visar att det finns flera sätt att arbeta med hållbar utveckling som eventuellt kan ha både för och nackdelar. Simulering via datorspel samt utomhuspedagogik är områden forskarna lyfter fram. Studien tar även upp vilka handlingar som är vanligt förekommande i miljöundervisningen. Slutligen presenterar studien en diskussion där resultatet kopplas till våra tidigare erfarenheter och framtida yrkesroll. Något vi finner intressant i studien är avsaknaden av forskning som vänder sig till årskurserna 4-6. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Håller utvecklingen
  • 335.
    Abrahamsson, Liselott
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Fristående skolor1999Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 336.
    Abrahamsson, Magnus
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Genberg, Jim
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ett förtroendefullt samarbete mellan förskola och hem.: Hur förskollärare förstår och förverkligar uppdraget2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats försöker vi visa på hur förskollärare förstår och arbetar med att förverkliga ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen, genom hur de bygger upp relationer med vårdnadshavare. Studiens resultat utgår ifrån åtta kvalitativa, halvstrukturerade, intervjuer med förskollärare från en och samma kommun i Sverige. Resultatet visar på att förskollärare lägger stor vikt vid att försöka utveckla en nära relation med vårdnadshavare för att skapa förutsättningar för ett samarbete som bygger på gemensamt engagemang, inte bara för det enskilda barnet utan även för det övergripande pedagogiska syftet med verksamheten i förskolan. Relationsbyggande pågår hela tiden och leds av förskollärarna. I vår studie kan vi urskilja en form av systematik som förskollärarna tillämpar vilken vi benämner som en trestegsraket där förskollärarna först bjuder in och öppnar upp genom att delge information. Genom olika former för informationsspridning och fysiska möten ser förskollärarna till att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med respektive vårdnadshavare för att bibehålla trygghet och tillit. Förskollärarna beskriver detta som avgörande för att vårdnadshavarna i sin tur ska öppna upp och delge kunskap om sitt barn. Övervägande beskrivs vikten av att man har ett stort intresse av vårdnadshavarnas, tankar och idéer kring barnet och dess utveckling. Att initialt skapa en sådan trygg relation för förskolan uppfattas av förskollärarna som avgörande för att få till ett mer ömsesidigt informationsutbyte rörande utbildningens övergripande syfte och inriktning. I vår studie såg vi hur förskollärarna var uppfinningsrika kring vilka informationskanaler, kontaktytor och mötesformer man utvecklade i syfte att komma nära och därmed få till ett gott samarbete med vårdnadshavarna,

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 337.
    Abrahamsson, Malin
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Fritidshemsläraren i skolans värld: En vetenskaplig essä om maktrelationen mellan lärare i fritidshem och lärare i den obligatoriska skolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna vetenskapliga essä är att få en ökad förståelse för maktrelationen mellan lärarna i fritidshem och lärarna i den obligatoriska skolan. Utgångspunkt för essän är en gestaltning vilken behandlar olika egenupplevda situationer där en obalans i makten upplevts som särskilt påtaglig. Metodvalet, att skriva en vetenskaplig essä med ett hermeneutiskt förhållningssätt, innebär att den egna erfarenheten har getts utrymme i uppsatsen. För att uppnå syftet med essän formulerades två frågor - hur maktrelationen kan förstås samt hur fritidsläraren kan göra utrymme för sin egen kompetens och kunskap. Dessa frågor undersöktes utifrån ett historiskt perspektiv och ett kunskapsperspektiv samt utifrån Bourdieus kapitalteori och Foucaults tankar om makt. Den första frågan kunde besvaras inom ramen för essän: maktrelationen kan förstås som en produkt av fritidshemmets historiska framväxt, som en reproduktion av kunskapssynen samt som ett resultat av samspelet och konkurrensen mellan individerna och institutionerna. Den andra frågan är däremot inte möjlig att besvara innan en balans i makten mellan fritidshemmet och skolan uppnåtts – innan dess är det inte realistiskt att tala om att göra utrymme för fritidshemslärarens kompetens och kunskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fritidshemsläraren i skolans värld – en vetenskaplig essä av Malin Abrahamsson
  • 338.
    Abrahamsson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Larsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utemiljö som lärmiljö: Pedagogers syn på användningen av utemiljön som en del av den pedagogiska verksamheten2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vistelsen i utemiljön är en stor del av förskolans pedagogiska verksamhet och är ett självklart inslag i den dagliga verksamheten. Flertalet forskare belyser vikten av undervisning i utemiljön för barns kognitiva, motoriska, emotionella och sociala utveckling eftersom utemiljön skapar förutsättningar för barnen att interagera alla sina sinnen och hela sin kropp i ett lärande. I utemiljön väcks en nyfikenhet hos barnen till att utforska och undersöka. Barnen får möjlighet att samspela, ställa och prova hypoteser, lösa problem och konflikter men framförallt reflektera och återhämta sig vilket bidrar till att barnen befäster sina teoretiska kunskaper i praktiska handlingar. Det sociala samspelet, den motoriska, kognitiva och emotionella utvecklingen gynnas av utomhusundervisning särskilt om pedagogen använder utemiljön på ett medvetet sätt och har en medvetenhet om vilket lärande som kan ske och utmanar barnen i meningsfulla sammanhang. Upplevelsen i utemiljön och den egna kroppen lyfts fram som material för att konkretisera, skapa förståelse och knyta an teoretisk kunskap med praktiskt görande vilket befäster lärandet och skapar goda förutsättningar för ett fortsatt lärande senare i livet. Vi vill med detta arbete skapa diskussioner utifrån olika uppfattningar och synliggöra en nyanserad bild av utemiljöns betydelse samt lyfta olika beskrivningar till hur utemiljön kan användas för att utmana barnen. Studien är viktig att bidra till ökad förståelse och nytt tänkande kring utemiljön som lärmiljö, eftersom utevistelsen är en stor del av den dagliga verksamheten på förskolan.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogernas syn på användningen av utemiljön som en del av den pedagogiska verksamheten.

    Metod: Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av sammanlagt tio pedagoger på fem olika förskolor som arbetar på olika avdelningar med barn i olika åldrar.

    Resultat: Resultatet visar att pedagoger tillskriver utemiljön stor betydelse för barnens språk motoriska, emotionella och sociala utveckling. Utemiljön används för att skapa variation i förhållande till inomhusmiljön där materialet och platsen tillskrivs en betydelse men även lek, upplevelser och praktiska handlingar för att främja interaktioner, sociala samspel och utforskande. Utifrån det skapar pedagogerna samtalsämnen samt ger barnen möjlighet att tänka och resonera i syfte till att bidra till barnens olika utvecklingsområden, lärande och handlingskompetens.

  • 339.
    Abrahamsson, Marcus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    IKT i undervisning: Utmaningar och möjligheter för inkludering i idrott och hälsa2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala verktyg och vilka utmaningar och möjligheter detta skapar för inkluderingsarbetet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med 7 lärare, varav en lärare deltog genom att svara på några av frågorna över e-mejl. Intervjuerna analyserades därefter dels utifrån Nilholm och Göranssons (2013) nivåfördelning av begreppet inkludering, dels utifrån det teoretiska ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). Resultaten visade att inkludering handlar främst om att öka deltagande och skapa goda sociala relationer. I inkluderingssyfte har de digitala verktygen främst använts i syfte att skapa förutsättningar för elever som annars har haft det svårt genom bland annat mer tillgänglig information. Det har varit en utmaning för lärare att hitta lämpliga verktyg och att identifiera hur dessa kan användas och anpassas till undervisningen. Den främsta anledningen till att detta varit en utmaning är att det krävs en god kunskap om verktygen för att lärarna ska känna sig trygga i att använda dem. I dagsläget används digitala verktyg mestadels i teoretiska sammanhang och som medel för att göra undervisningen mer inkluderande genom att göra dess innehåll mer tillgängligt för eleverna. Huruvida de digitala verktygen hjälpt undervisningen att bli mer inkluderande är lärarna emellertid osäkra om.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 340.
    Abrahamsson, Mathilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    LUSTFYLLT LÄRANDE MED LÄRPLATTA: En kvalitativ studie om lärplattan som digitalt läroverktyg i förskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft som syfte att bidra med nya kunskaper om hur lärplattan används av barn och pedagoger i förskolan, samt att undersöka pedagogers syn på lärplattan. För att göra detta så har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Fyra pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats. Resultaten har analyserats med meningskoncentrering och visar på att lärplattan kan och används på flertalet olika sätt tillsammans med barn och kreativa pedagoger. Resultatet har också visat att pedagogerna har uttryckt farhågor och svårigheter med lärplattan som skärmtid och möten med skadligt innehåll. Slutligen har också pedagogens roll i barnets möte med lärplattan undersökts och där har det visat sig att pedagogerna kan och, i informanternas tycke, bör spela en stor roll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolan årskurs 102012Ingår i: Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, Stockholm: Skolverket , 2012, , s. 28-43s. 28-43Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 342.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 årskurs 9, 2013: Biologi, fysik och kemi, årskurs 9, vårterminen 20132013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 343.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesprovet i NO: biologi, fysik och kemi2013Ingår i: Ämnesproven 2012 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 / [ed] Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2013, , s. 32-44s. 32-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 344.
    Abrahamsson och Amanda Wiberg, Denice
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Wiberg, Amanda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Kriterier och planering i litteraturundervisningen: Svensklärares uppfattningar om den egna normkritiska litteraturundervisningen2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolverket (2023) har efter Regeringskansliets (2022) handlingsplan Agenda 2030 fått i uppdrag att stötta svensklärare i deras arbete att främja likabehandling. En del av det främjande arbetet är att öka normmedvetenheten i skolans undervisning. Skolverket (2023) menar att samtliga verksamma aktörer inom skolan ska vara medvetna om att de bör “Reflektera över den egna positionen och vad vi som skolpersonal tar med oss in i verksamheten.” (Skolverket, 2023). I den här enkätstudien undersöker vi hur 25 svensklärare uppfattar att de inkluderar ett normkritiskt förhållningssätt i sin litteraturundervisning. De frågeställningar som vi utgår ifrån är följande:• Vilka kriterier säger de utvalda svensklärarna att de utgår från gällande valet av skönlitteratur?• Hur beskriver de utvalda svensklärarna att de planerar litteraturundervisningen i relation till ett normkritiskt förhållningssätt? I genomförandet av studien har vi den normkritiska pedagogiken som det teoretiska ramverket. Vi har en hermeneutisk metodansats och genom en innehållsanalys identifierar vi viktiga beståndsdelar som resulterar i att besvara våra frågeställningar. Val av metod grundar sig i att vi eftersöker en förståelse för svensklärarnas uppfattningar. Studiens resultat påvisar att samtliga 25 svensklärare anser att deras litteraturundervisning berörs av ett normkritiskt förhållningssätt. Det framkommer att svensklärarna utgår från kriterier så som: betygskriterier, elevgruppen, ekonomi, tillgång till litteratur och tid. Respondenterna lyfter även att det är viktigt att de själva läst den text som eleverna förväntas läsa, vilket bidrar till att vissa lärare bygger upp en egen litterär kanon som de grundar sin undervisning på. Ett flertal av respondenterna menar att det krävs goda relationer mellan lärare och elev för att lämpliga litteraturval ska kunna göras. Resultaten påvisar att det finns kriterier som svensklärarna utgår från när de planerar sin litteraturundervisning. Dessutom har fem teman identifierats när svensklärarna redogör för vilka litterära verk de använder i sin undervisning. Vår slutsats är således att de 25 utvalda svensklärarna anser att de arbetar enligt Regeringskansliets mål gällande främjandet av en ökad normmedvetenhet i skolundervis-ningen.

  • 345.
    Abrahamsson, Ola
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    It´s called being fabulous!: Genus och sexualitet i de visuella praktikerna kring Youtube-fenomenet Pewdiepie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar hur olika föreställningar kring genus och sexualitet tar sig uttryck, dels i de videos som producerar på internet av karaktären Pewdiepie men också i det material som fansen genererar. Studien fokusera på en specifik videohändelse, en sekvens där Pewdiepie ikläder sig en rosa boa och bland annat säger säger ”It’s not called being gay. It’s called being fabulous!” samt vad som görs med denna händelse, hur den remedieras och tas i bruk av fansen. Detta har jag gjort genom att studera innehållet och aktiviteten på fyra bloggar.

    Det övergripande syftet med studien är att bidra till kunskaper om hur mening görs och förhandlas inom unga nätkulturer. Studiens frågeställning är följande:

    • Hur skapas föreställningar kring genus och sexualitet i Pewdiepies videos?

    • Hur omförhandlas dessa betydelser i fansens tolkande praktik?

    Fokus i undersökning ligger på (de visuella) texterna och hur mening skapas utifrån dem. En utvidgad textanalys har gjorts med utgångspunkt ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och en analysmodell som Simon Lindgren föreslår, kompletterat med genusteori som har bidragit med begrepp som används som ”verktyg” i analysen.

    Analysen visar att videohändelsen kan ses ge uttryck för en mängd olika och delvis motstridiga föreställningar kopplade till genus och sexualitet. Mycket av Pewdiepiesa gerande kan dock sägas vara grundat i en heteronormativ kultur. Detta ger sig till känna bland annat genom att Pewdiepie i videosekvensen överdriver och parodierar föreställningen om homosexualitet för att på detta sätt påtala att det är en annan sexuell läggning än heterosexualitet. Analysen visar bland annat att humor i form av förlöjligande kan spela en roll för att upprätthålla traditionella könsroller.

    Studie belyser vidare hur fansen i sin (visuellt) tolkande praktik konstruerar, omförhandlar och utvecklar positioner i sin respons på den aktuella videohändelsen. En tolkningsgemenskap som har framträtt i analysen av bloggarna är slashproducenterna. Slashproducenterna gör queera läsningar, vilket innebär ompositioneringar av texter bortom heteronormativa gränsdragningar.

    Avslutningsvis diskuteras vilka pedagogiska tankar som denna undersökning kan aktualiseraoch problematisera. Studien argumenterar bl.a. för att du som lärare genom att inkluderabilder och blickar som utmanar rådande normer kan arbeta för att förändraföreställningsvärldar och därmed öppna upp för en bredare tolerans.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 346.
    Abrahamsson, Oliver
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Engströms praktiker i praktiken: en studie om gymnasieelevers praktiktillhörighet utifrån Lars-Magnus Engströms teorier.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande?

    Metod

    En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet.

    Resultat

    Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande.

    Slutsats

    Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 347.
    Abrahamsson Olsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Estetisk växtvärk: Bildkonstens potential till ett growth mindset2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 348.
    Abrahamsson, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Gradin, Tobias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Holm, Einar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Digitalisering & Covid-19: En studie om lärares användning av digitala verktyg2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitala verktyg får en allt större plats inom skolvärlden, både inom grundskolans senare år och på gymnasiet; tillgänglighet och möjlighet till 1:1-undervisning är i princip fullständiga landet runt. Denna förändring har förstärkts i och med coronapandemin som drabbade världen under 2020. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares attityder till användningen av digitala verktyg i sin undervisning, samt hur de uppfattar att coronapandemin förändrat detta. För att besvara dessa frågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare i svenskämnet, matematik och naturvetenskapliga ämnen, vilka senare har analyserats med en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar bland annat 1) att lärare uttrycker en positiv inställning till användandet av digitala verktyg, men inte utan reservationer; 2) att lärare använder digitala verktyg med väl underbyggda syften; 3) att en viss aspekt av digital kompetens, programmering, tycks skapa problem för lärarna; 4) att coronapandemin inte förändrat mycket i lärarnas attityder, mycket på grund av tidsbrist. Detta tyder på att coronapandemin inte på längre sikt kommer påverka hur lärare ser på digitala verktyg i klassrummet, men då pandemin inte ännu är över skulle ytterligare forskning behövas för att klargöra denna fråga.

  • 349. Abrahamsson, Sandra
    et al.
    Mansour, Mariebelle
    Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie om hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare stimulerar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien har haft ett fokus på hur förskollärare beskriver arbetet kring språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolan. Studiens frågeställningar är: Vilka metoder beskriver förskollärare att de använder för att stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling? Hur beskriver förskollärare sina möjligheter att stötta flerspråkiga barns språkutveckling? Det sociokulturella perspektivet som grundas i Vygotskijs teorier om hur barnet utvecklas, lär sig genom språk och tar till sig olika kulturer har förankrats i denna studie. Studien har utgått från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer valdes där sex yrkesverksamma förskollärare intervjuades för att besvara våra frågeställningar. Resultatet har påvisat att förskollärarna skapar olika strategier för flerspråkigheten att synas i förskolans verksamhet och stöttar barnen till att utveckla det svenska språket oberoende på barnens modersmål. Slutsatsen är att samarbetet med vårdnadshavarna och förskolorna har en betydelsefull roll i att utveckla barnens flerspråkighet, däremot upplever förskollärarna en viss utmaning i hur de ska främja flerspråkighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 350.
    Abrahamsson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjöstrand, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barnets behov sätts i centrum: pedagogers reflektioner om konflikthantering i samlingssituationen.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Varje dag sker konflikter i förskolan och som en del i vårt uppdrag beskrivs det att förskolan ska stötta barnen till att utveckla sin förmåga att kunna fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och att ta ansvar för att det finns gemensamma regler i förskolan. Vi har valt att i denna studie lägga vårt fokus på pedagogers reflektioner kring konflikthantering i samlingssituationen.

    Syfte

    Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger reflekterar kring sitt arbete med konflikthantering i samlingssituationen.

    Metod

    Vi har valt att använda oss utav intervju som metod för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Totalt har vi genomfört tio intervjuer med både barnskötare och förskollärare på två förskolor.

    Resultat

    Vårt resultat visade att de flesta konfliktsituationerna som uppstår är då barnen inte sitter still och inte lyssnar i samlingen. Pedagogerna gav exempel på flera strategier de använder sig utav för att förebygga konflikter i samlingen, exempelvis bestämda sittplatser, variation i samlingen och de poängterade vikten av rutiner för barnen. När barnen vet vad de ska göra blir det också en lugnare situation. Majoriteten av pedagogerna berättade att de gav barnen tillsägelser när de inte satt still eller gjorde något som störde samlingen och ett par pedagoger uttrycker bristen på tid. Det vill säga att de hade önskat att de kunde diskuterat mer medbarnet om vad som hände när det uppstår konflikt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
45678910 301 - 350 av 100073
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf