Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 41799
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Olsson, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning: Kritiska reflektioner och ”halleluja moments”2011In: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, no 2, p. 77-87Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Adermark, Christopher
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education.
    Matematik i Kunskapsskolan2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 253.
    Aderounmu, Adeola
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Högman, Yvonne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Åtgärdsprogram på grundsärskola och gymnasiesärskola: processen och utvecklingen. Jämförelsestudie mellan grundsärskola och gymnasiesärskola2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt Skollagen ska åtgärdsprogram (Åp) upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd för att uppnå kunskapskraven i alla skolformer. Avvikelser mellan riktlinjerna och implementeringen av Åp förekommer ofta på grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Det finns också många utmaningar som påverkar utarbetande respektive genomförande av åtgärdsprogram på särskolan. Denna utforskande samt beskrivande studie syftar att undersöka utvecklingsmöjligheter för processen kring åtgärdsprogram utifrån lärarens upplevelse i grundsärskolan samt gymnasiesärskolan. I föreliggande studie använde vi Agile teori som teoretisk utgångspunkt. Vi genomförde en enkätundersökning för att samla in data från lärare som arbetar i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. 62 lärare sammanlagt svarade på frågeformuläret. Vi analyserade det mesta av datamaterialet kvantitativt med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) samt gjorde en kvalitativ tematisk analys på en öppen fråga i formuläret. Resultaten visar att utmaningarna inför implementering av åtgärdsprogram kvarstår. I strid mot föreskrift i styrdokument ges inte alla elever i behov av särskilt stöd möjlighet att delta i utarbetande av Åp. Vi ser även att inte alla vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd ges möjligheter att delta i processen. Vi fann att användandet av Åp i lektionsplanering är låg i grundsärskolan och gymnasiesärskolan samt att det saknas koppling mellan Åp processen och undervisningsplaneringen för elever i behov av särskilt stöd. Vår studie belyser behovet av att söka utvecklingsmöjligheter till exempel kompetensutveckling och kollegialt samarbete för personal i särskolan. Sådana förbättringsåtgärder kan fylla en del av klyftan som upplevs mellan riktlinjer och praktik gällande åtgärdsprogram.

    Download full text (pdf)
    Åtgärdsprogram på grundsärskola och gymnasiesärskola
  • 254.
    Adevik, Ylva
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Wahrby, Ellen
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Fatta pennan!2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 255.
    Adiels, Lars
    Stockholm University, Faculty of Science, Department of Mathematics and Science Education.
    Where did Technology Go?2009In: Strengthening the Position of Technology Education in the Curriculum / [ed] Arien Becker, Ilja Mottier, Marc J. de Vries, Delft: Delft University of Technology , 2009, p. 1-5Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the beginning there was techne and episteme. Today we have difficulties with finding technology in the implementations of the curriculum in, at least, Swedish schools. So where did it go? I will give arguments that it is all there but it suffers from specialisation. If we think of techne appearing before the different natural science subjects it is a very natural thought that technology today is what is left "between" the more specialized subjects. However I believe that technology is created also in the meeting between two specialized subjects. When a physicist work with a chemist to solve a problem, than this work will very easy appear as technology from one or both parts view. Also not a revolutionary thought this may explain why the Swedish higher education is organized as it is and why we have diffculties to make a working curriculum for the lower grades.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 256.
    Adiguzel, Funda
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Konflikthantering i förskolan: En undersökning hur pedagoger ser och hanterar barns konflikter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med forskningsarbetet är att undersöka pedagogernas syn på konflikthantering samt hur barns konflikter förebyggs i förskoleverksamheten. För att uppnå ett trovärdigt resultat har kvalitativa samtalsintervjuer i samband med barnobservationer använts som metod för undersökningen.

    Genom datainsamlingen kan det konstateras att konflikter tillhör förskolans vardag och kan vara både stora och små. Konflikter kan uppstå av många olika anledningar och något som pedagoger är överens om är att konflikter uppstår främst i samband med missförstånd mellan barnen. De menar att missförstånd har en central plats i barns konflikter och barn kan missförstå varandra både verbalt och icke verbalt beroende på situationen. Pedagoger har ett stort ansvar vid arbete med barns konflikter och konflikthantering, det kan vara konstruktivt eller destruktivt beroende på hur det hanteras. Det kan även handla om öppna och dolda konflikter. En slutsats som kan dras är att Vygotskij´s sociokulturella teori genomsyrar i pedagogernas arbete med att hantera och förebygga barns konflikter. I teorin ligger kommunikationen centralt och det har en stor betydelse vid detta studieområde, utan kommunikation kan konflikter inte hanteras. Det kräver att pedagoger stöttar och vägleder barns lärande utifrån den proximala utvecklingszonen. Genom pedagogens närvaro, delaktighet och vägledande arbetssätt kan barns lärande vidareutvecklas. Det är en god förutsättning för pedagoger att ha barns utvecklingszon som utgångspunkt vid lärande av konflikthantering. Konflikter och konflikthantering ses som ett lärandetillfälle för både barn och pedagog. Barn som lär sig att behärska sig, blir både tålmodiga, lyhörda och även mer empatiska. De värnar om varandra ännu mer och lär sig att vara en bra kompis. Så småningom ökar de sina sociala färdigheter och använder prosociala handlingar gentemot varandra. Även pedagoger tar lärdom för vidare arbete med konfliktsituationer. De reflekterar och ifrågasätter sitt handlande och bearbetar sina brister för att göra bättre ifrån sig. Det är ett bra sätt att utvecklas inom sin pedagogiska roll.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Adilagic, Dalila
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Adilagic, Edin
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Omsorgsfull bedömning: en studie av högstadieelevers upplevelser av utvecklande bedömning och vad lärares omsorg kan betyda för dessa upplevelser2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9. Undersökningen visar att tydlig kommunikation mellan elever och lärare är av stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande. En utvecklande bedömning upplevs när läraren tydligt visar på elevers styrkor och svagheter. I undersökning framkommer också att elever känner sig bekräftade och upplever bedömning som utvecklande när läraren tar sig tid till bedömningen. Resultatet analyserades utifrån Noddings omsorgsetiska teori. Omsorg från lärares sida visade sig då ha stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande; för att elever ska uppleva en vilja att lära sig. Det vi kallar ”omsorgsfull bedömning” riktas både mot vad eleven kan i nuläget och mot hur eleven kan ta ett steg framåt. Vidare riktas den såväl mot eleven som individ som mot elevens prestationer.

    Download full text (pdf)
    Omsorgsfull bedömning
  • 258.
    Adinda, Diana
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication.
    Simonsson, Johanna
    Jönköping University, School of Education and Communication.
    Utomhuspedagogikens möjligheter och begränsningar: En kvalitativ studie om lärare och elevers uppfattningar om utomhuspedagogik i fritidshemmet2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem. Studien riktar sig även mot elevers upplevelser av fritidshemmets utomhusmiljö.

    Frågeställningar:

    • Hur arbetar lärarna med utomhuspedagogik i fritidshem?
    • Vilka möjligheter och begränsningar upplever lärarna att det finns för att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem?
    • Hur upplever äldre elever i fritidshem utomhusmiljön? 

    Studien har sin utgångspunkt i kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Deltagarna i studien är fyra lärare och sex elever på två fritidshem. Resultatet visade att fritidshemmen är utomhus varje dag och de utgår främst ifrån elevernas behov och intressen när de planerar verksamheten. Lärarna ser möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik då de anser att det som går att göra inomhus kan göras utomhus. Begränsningar som framkom var att kollegornas olika prioriteringar påverkar arbetsområdet samt att skolgården, planeringstiden och ekonomin sätter begränsningar. Eleverna anser att skolgården är anpassad mer för de yngre eleverna och uttrycker behovet av att utmanas, upptäcka nya platser samt få lugn och ro. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Adinolfi, Lina
    et al.
    The Open University, UK.
    Link, HollyUniversity of Pennsylvania, Philadelphia Pennsylvania, USA.St John, OliverÖrebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
    Translanguaging - researchers and practitioners in dialogue2018Collection (editor) (Refereed)
  • 260.
    Adio, Aurelia
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS).
    Ali, Fatema
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS).
    The Navigation of Inclusivity and Language Development: The Impact of Autism Spectrum Disorder in the English as a Foreign Language Classroom2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In today’s society, neurodevelopmental disorders (NDDs) have been researched in different areas of life. However, what has yet to be explored broadly is the correlation between the characteristics of various neurodevelopmental disorders and their possible impact on a primary school student’s language learning, speaking development, and inclusivity in the English as a Foreign language (EFL) classroom. Additionally, the term neurodiversity is introduced as a shift in viewing disorders as solely deficits, but rather from a practical aspect that should be attended to positively. 

    This secondary data analysis aims to focus on what particular beneficial and problematic characteristics students with NDDs might experience. As well as, how these characteristics might affect language learning and speaking development in an EFL classroom. Since neurodevelopmental disorders is an abstract term with different disorders and characteristics, this analysis chose to further research Autism Spectrum disorder (ASD). This thesis attempts to answer and observe the impact Autism Spectrum disorder characteristics have in an EFL classroom.

    The results will provide three key findings. The first finding presents the strengths and challenges of ASD in English language learning. The second finding analyzes useful tools to help students with communication. The third and last finding will discuss the perception regarding the disorder and its effects in the inclusive classroom. Furthermore, the correlation between the research and the Swedish school institution, its laws, its curriculum, teachers’ impact, and a useful theoretical approach can be seen. Lastly, a thorough discussion regarding bilingualism, multilingualism, and its benefits will be delved into.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 261.
    Adlemo, Anders
    et al.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Department of Computer Science and Informatics.
    Almusaed, Amjad
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Construction Engineering and Lighting Science.
    Conway, Patrick L. J.
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Materials and Manufacturing.
    Hansen, Åsa
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Physics and Mathematics and Chemical Engineering.
    Rico-Cortez, Marisol
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Industrial Product Development, Production and Design.
    Hybrid education: A critical review into challenges and opportunities2023In: Proceedings of the International CDIO Conference, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet , 2023, p. 857-865Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Hybrid education is a complex combination of simultaneous face-to-face and online teaching. This model of teaching comes with a wide range of benefits, primarily being able to offer the same content to a wider audience. Hybrid education became an effective form of teaching during the COVID-19 pandemic. In these post pandemic years, the benefit of hybrid education can still be utilized, allowing for improved flexibility in teaching schedules, engaging students in interactive learning, bringing online students closer to the teacher and face-to-face students, and offering education to students who could not otherwise participate. However, with all the benefits of hybrid education, there are some significant challenges which restrict the implementation or hinder the full potential of hybrid education. Some key challenges are student engagement from the online students with the teacher as well as with other students, technological requirements, physical classroom set-up, education of the teachers, and time investment in re-structuring courses. In this article, we review the challenges of hybrid education, strategies to address these challenges focusing on implementation and effectiveness, as well as evaluating student feedback from students at Jönköping University that have been a part of hybrid education. 

  • 262.
    Adler, Kajsa
    et al.
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS).
    Ljungdahl, Rebecca
    Malmö University, Faculty of Education and Society (LS).
    Teacher perception on translanguaging in grades 4-6 in Swedish Schools2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Translanguaging has been breaking ground with ideas that learners’ already mastered languages and the target language should coexist to support and scaffold each other's development, instead of the historically preeminent idea that has been to separate the school language and the target language. The curriculum for Swedish schools does not give any guidelines on how to address this contradiction in research. This degree project aims to examine how English teachers in Sweden perceive the use of translanguaging in their teaching of grades 4-6 (ages 9-12). Also, how they possibly prepare for and implement this in their lessons. The study was conducted through an online questionnaire with a total of 24 participants, with quantitative and qualitative type questions. In addition to the questionnaire, qualitative email interviews were conducted with a total of three participants. The collected data show that the majority of the participating teachers have a positive view of translanguaging. Despite some teachers being against it and believing that target language should be used as much as possible, the school language was still used by all participants to scaffold the learners. Though translanguaging is a relatively new, not very well-known concept, it is being regularly used although not always consciously.Our hope is for this study to generate more research to further define the concept of translanguaging and what effect it has on learners.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 263.
    Adler, Pernilla
    et al.
    Södertörn University, Teacher Education.
    Jilg, Joanna
    Södertörn University, Teacher Education.
    Den vuxna i rummet styr barnens välbefinnande: En kvalitativ studie om hur relationer mellan fritidshemslärare och elever påverkar elevernas välbefinnande2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 264.
    Adler, Sebastian
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Missner, Mario
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Dömd till livstids lärande: Lärande och kompetensutveckling inom företagshälsovården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

    I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 265. Adman, Josefin
    et al.
    Malmros, Angelica
    ”Jag behöver något mer än det ni ger just nu”: En kvalitativ studie om förskollärares syn på strategier och inkludering av barn i behov av särskilt stöd2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Barn i förskolor upplevs än idag utsättas för krav som inte står i proportion till deras förmågor, vilket har sets ute på förskolor då detta tar sig till uttryck i exempelvis upprepade uppmaningar om att sitta stilla. Utifrån denna bild av dagens barndom blev vi intresserade av vad som påverkar förskollärare i deras val av att hantera situationen, samt hur det praktiska arbetets effekt kan urskiljas. Syftet med studien blev därmed att undersöka förskollärares val av strategier för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur strategierna dokumenterades och följdes upp. Syftet undersöktes med stöd i fem forskningsfrågor; Vad är inkludering och barn i behov av särskilt stöd enligt respondenterna? Vilka strategier uppger respondenterna att de använder i verksamheten för att inkludera barn i behov av särskilt stöd? Hur motiverar respondenterna sina val av strategier? Hur beskriver respondenterna att de följer upp insatsernas effekter? Hur motiverar respondenterna sina val av uppföljande strategier?

    Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer där fem förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Det insamlade materialet bearbetades tematiskt och analyserades utifrån de teoretiska begreppen traditionella-, relationella- och dilemmaperspektivet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika syn på vilka barn som var i behov av särskilt stöd, men använde sig av liknande strategier för att inkludera barnen i verksamheten. De strategier som tillämpades generellt för hela barngruppen med syfte att inte peka ut ett visst barn med svårigheter, var bland annat bildstöd och teckenstöd. Vissa barn behövde ibland indirekt stöd i form av vuxenstöd där den vuxna befann sig i närheten av barnet för att ge stöttning vid exempelvis rutinsituationer och konflikter.

    Samtliga förskollärare var överens om att arbetslaget är ett viktigt arbetsverktyg i arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Men upplever att de har tidsbrist och kunskapsbrist kring metoderna som används i verksamheten, vilket påverkar uppföljningen och utvärderingen av strategierna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 266. Admund, Helena
    Moralisk utveckling i läroböcker: En jämförelse med fokus på etik och moral i läroböcker för elever i årskurser 4–6 med ett innehållsperspektiv inspirerat av Rest´s four – component model som teoretisk utgångspunkt.2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the thesis is by advancing Hartman and Osbeck's research results towards the results of the thesis, discussing how the textual content of textbooks corresponds or differs based on James Rest's Four – Component model and previous research works, this thesis will provide an increased understanding of how textbooks might provide opportunities for studentsto deepen their moral reasoning from the didactic perspective of a religion. 

    The research method used in this thesis is a qualitative content analysis based on an analysis model based on Osbeck's analysis model's categories of ethical competences: Rethinking information, Conducting action, Taking in information and Values. 

    The thesis’s result that not all the reviewing textbooks contain the example concepts set out in lgr11, and do not contain everyday moral questions that touch on the content that also appears in lgr11 for the subject of religion. The results also did not match Osbeck's research findings, which claim that the curriculum is only consistent with FCM steps 3 and 4. Since this paper's results show that the questions may develop students' moral reasoning based on FCM two steps: 2 – moral judgment and step 3 – moral motivation.

    Download full text (pdf)
    HelenaAdmund_Moral_i_läroböcker
  • 267.
    Adnan, Shabir
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Trolle, Camilla
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Barnbokens betydelse för barns lärande och utveckling  i förskolan - ur förskollärares och barnskötares perspektiv2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal resonerar kring barnbokens funktion för barns lärande och utveckling. Finns det ett syfte med valet av barnbok? Hur blir alla barn delaktiga under en lässtund och hur arbetar pedagoger för att få alla barns röster och önskemål tillgodosedda? Finns en bakomliggande tanke när det gäller val av barnbok? Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra barnskötare på två olika förskolor. Hur beskriver de deltagande förskolepersonalen undervisningen utifrån barnboken och vad kan det tillföra barnen kunskapsmässigt? Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsansats. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare har vi inhämtat material till vår undersökning. Utifrån det sociokulturella perspektivet valdes några begrepp som användes för att tematisera och analysera det insamlade materialet. I resultatet synliggörs pedagogernas resonemang kring användning av barnböcker. Förskollärarnas och barnskötarnas arbetssätt utgår från de didaktiska frågorna vid användning av barnböcker. Den deltagande förskolepersonalen i studien strävar efter skapandet av förutsättningar som främjar barns lärande och utveckling genom barnböcker. Slutsatsen av denna studie är att barnboksaktiviteter anses främjabarns lärande och utveckling men att detta är avhängigt förskolans miljö och pedagogernas litteracitetkompetens. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Adolfson, Paulina
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Arbete med barn som har diagnoser i förskolan: - Utifrån ett förskollärarperspektiv2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollärare går tillväga för att hjälpa barnen, i relation till professionalism. Jag har också valt att undersöka stödet förskollärare får från andra professionella. Jag använde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollärare för att få fram hur deras arbetssätt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollärare ser på sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollärares olika syn på diagnos, att de hjälper barn både på egen hand och med hjälp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. Förskollärare beskriver även sin professionella roll och ansvar utifrån barnperspektiv och relation till föräldrar. De slutsatser som kan dras av min studie är framförallt att området jag studerat är viktigt att reflektera över. Både jag och samtliga förskollärare jag har intervjuat har kommit till insikt i hur arbetet med barn med diagnoser och hur samarbetet med andra professionella ser ut, samt reflektioner kring att vara professionell

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kunskapsfrågan: En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    In a society where the labour market is becoming increasingly knowledge intensive and more differentiated, education has assumed greater importance for the capitalist states integrative functions as for the competitiveness in the global economy. As a consequence, the educational system has become a key governing resource for the state to meet and manage different kinds of social changes and problems. Against this background the thesis raises the main question - “what kind of societal problems are the educational reforms studied here considered to be the solution of?” The aim of this thesis is to deepen the understanding of the changes of the formation of knowledge in Swedish upper secondary curriculum between the 1960s and 2010s. In what way attained these changes in view of knowledge legitimacy in relation to the socioeconomic context? And what do these changes mean in terms of the attribution of the positioning of upper secondary school pupils and teachers?

     

    This thesis draws on a “classical” theoretical framework of curriculum theory (i.e. the frame-factor theory) this means that the analytical focus is directed at the relationship between the content of the curriculum and the social context. With theoretical and methodological inspiration from critical realism and critical discourse analysis (CDA) the thesis argue for an alternative way to theoretical and empirical examined this relationship. Three historical reform periods are used to explore the discursive changes in the formation of knowledge in the Swedish upper secondary education reforms.

     

    The results show how changes in socioeconomic conditions, such as economic crisis, over time have acted as important triggers for governing mechanisms embedded in the control of the educational system. These changes and mechanisms, in turn, have resulted in some major discursive knowledge shifts between the reforms studied, from the 1960s combination of an economic-rational and an objective-subject knowledge discourse, through the deregulated goal-rational and socio-cultural oriented knowledge discourse of the 1990s towards the 2010s knowledge discourses that are characterized by an increased focus on learning outcomes and measurability. Against the background of these discursive shifts, the analysis also points to some underlying continuities in terms of a general “reform imperative”, based on a number of overarching values ​​such as efficiency and rationality. The result show how this imperative was embedded in all three educational reforms and has ruled the order of discourses about what was deemed to be legitimate curriculum knowledge, a professional teacher and a desirable pupil.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 270.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Large-scale school improvement: results of and conditions for systemic changes within coupled school systems2024In: Journal of educational change, ISSN 1389-2843, E-ISSN 1573-1812Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore the results of and conditions for systemiclarge-scale school improvement. Through a multi-level analysis and a theoreticalframework inspired by organization- and sensemaking-oriented theories, the studyexamines how a Swedish large-scale school improvement program, “Collaborationfor the Best School Possible,” played out in two Swedish municipalities. Schoolactors at four organizational levels (at the National Education Agency, Local Education Authority, school leader, and teacher levels) in the two municipalities wereinterviewed. Because these school actors’ sensemaking is linked to different aspectsof the national largescale improvement program, the analysis shows a variation inthe strengthening of the couplings between these organizational levels. The different nature of the couplings affected the implementation process and the results ofthe program. While the national large-scale program seemed to have contributed toan improvement in the schools’ quality assurance systems and leadership practices,there were difficulties in maintaining general and sustainable changes in schools’instructional practices. The conclusion of the study was that, even if a nationallarge-scale school improvement program is well designed and backed up with manyresources, it must be perceived as legitimate among the local school actors at thedifferent organizational levels. This points to the importance of managing the balance between top-down efforts and visions and local professional knowledge andexperience.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 271.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Läroplansteorin efter den ”realistiska vändningen”: exemplet kunskapsfrågan2013In: Den femte nordiska läroplansteorikonferensen i Uppsala : Curriculum and/or didactics – a discussion revisited. Towards a transnational curriculum theory?, Uppsala universitet, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Läroplansteorin har de senaste två decennierna kommit att präglas av en så kallade språklig eller diskursiv vändning. Med det använda språkets konstituerande funktion som en central utgångspunkt uppfattas språket som en aktiv social handling som inte kan skiljas från den sociala praktik som denna sker inom. För det läroplansteoretiska forskningsfältets vidkommande har detta medfört flera viktiga analytiska möjligheter inte minst när det gäller exempelvis att studera läroplansförändringar över tid samt hur policy rör sig och omformuleras mellan olika kontexter. I detta paper kommer jag dock argumentera för att denna diskursiva vändning i flera fall dragits för långt. Konsekvensen har blivit att språkets konstituerande effekter i alltför stor utsträckning kommit att överbetona med en långgående kunskapsrelativism som följd och där exempelvis icke-diskursiva element av verkligheten tappats bort i de läroplansteoretiska analyserna. Jag kommer i detta sammahang därför lyfta fram behovet av en realistisk vändning inom läroplansteorin som delvis återvänder till den klassiska läroplansteorins utgångspunkter men där samtidigt vissa betydelsefulla analytiska insikter från diskursteorin tas med.

    Syftet med detta paper är att med utgångspunkt från den kritiska realismen samt med några exemplifierande empiriska nedslag diskutera innebörden av en sådan realistisk vändning. Utifrån den kritiska realismen förstås verkligenheten som såväl strukturerad som stratifierad. Detta innebär att diskursers konstituerande effekter inte negligeras men samtidigt understryks att dessa inte heller utgör fritt flytande meningssystem utan är såväl förankrade som villkorade av reella (i betydelsen icke-diskursiva) betingelser. Analytiskt fokus riktas utifrån detta realistiska perspektiv mot de strukturer och tillhörande mekanismer som finns inbäddade i en viss praktik samt den kontext (som innefattas av såväl diskursiva som materiella element) som kommer att påverka (men inte determinera) utfallet av dessa mekanismer. Med detta möjliggörs en förklarande analys som, i enlighet med den klassiska läroplansteorins utgångspunkter, rör sig bortom läroplanstexten till de bakomliggande strukturer och kontextuella villkor.        

    Med resultat hämtade från en studie av kunskapens formering och legitimering i gymnasieskolans reformmaterial mellan 1960-talet och 2010-talet påvisas empiriskt innebörden av en sådan realistisk vändning. Resultaten pekar på flera diskursiva förskjutningar av kunskapens konstituering över tid men också hur dessa diskursers legitimitet var kopplade till de inbäddade strukturer och mekanismer som förstås forma utbildningspolitiken i relation till den samtida samhällskontexten. Med denna analys visar jag bland annat hur förändrade reella samhällsekonomiska villkor över tid utgjort en viktig påverkanskraft på utbildningspolitiken samt i förlängningen läroplansförändringar.

  • 272.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    The local governance of Swedish schools in light of a new educational policy landscape empirical exploration and theoretical elaboration2024In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 10, no 2, p. 85-97Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the Nordic curriculum theory (CT) tradition, questions linked to educational change and school governance have long been a crucial research issue. However, despite several decades of decentralized school systems, local school governance has been a highly neglected field of research. Considering the changing landscape of school governance in terms of re-centralization, where the state’s aim is to take stronger control of school outcomes, the conditions for local school governance have changed. Based on results from two research projects in two Swedish municipalities, and from a neo-institutional theoretical perspective, the aim of this article is to contribute to the CT research field by exploring and theorizing on local school governance. Four management strategies that local educational authorities (LEAs) employed to manage the schools could be distinguished: local school management via i) data use, ii) the standardization and formalization of schools’ quality assurance processes and routines, iii) quality dialogues, iv) professional learning and best practices. These management strategies and activities were mostly organized, and conducted within the scope of the LEAs’ quality assurance systems and were primarily built on normative and cultural – cognitive elements. A way to conceptualize this form of governance is through the concept of ‘local quality management’.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 273.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Teachers' selection of content in an age of standard-based policy2017Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Teachers’ selection of content in the age of standard-based policy2017Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 275.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    The nested systems of local curriculum innovation2016In: ECER 2016, Leading Education: The Distinct Contributions of Educational Research and Researchers, Dublin, 22-26 August, 2016, 2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In school systems around the world there is an increasing focus on students' academic achievement and performance and higher demands for school decision makers to gradually improve school results. In this respect Sweden is no exception. The last years you find a number of different national policy initiatives in line with these transnational policy trends: a new curriculum for the compulsory school (Lgr11) and the upper secondary school (Gy11), a new school law (SFS 2010:800), a reform for career services for teachers with the introduction of “first-teachers” in 2013 and the establishment of new authorities like the School Inspectorate in 2008. In turn, all these reforms have resulted in intensive school improvement work in Swedish municipalities.

    Curriculum innovation is a dynamic research field. During the last decades important empirical findings have emerged as well as theoretical models explaining and supporting successful school development and school leadership (cf Fullan, 2001; Hargreaves & Fullan, 2012; Hallinger, 2011). Recent research has also pointed out how strategies and aspects of different actors and levels in the school system interact. A current discussion concerns how school reforms and improvement efforts are used to increase student achievement, with special regard to significance and potential of the local and regional leading and management. Another question is how school improvements solutions on a more general basis is possible to roll out when research also argues for the need of versatile and context-specific school improvement efforts (Hopkins, Stringfield, Harris, Stoll & Mackay 2014).

    The aim with this paper is twofold. Firstly, the paper wants to contribute to and develop a deepened theoretical understanding of local school curriculum innovation. The local curriculum context is defined as an “open nested school system” with different sub-systems, e.g. the classroom, teacher work-units, school leadership teams, the local school authority etc. (Resnick, 2010). Although these systems are internally related, the curriculum actors in each system stand on its own logic and conditions (i.e. loosely coupled). Therefore you will find different arguments, perceptions and notions in the sub-systems and that they are nested in context-specific ways (Resnick 2010). Our primary hypothesis is that centrally initiated curriculum changes and improvement initiatives are unlikely to be successful, unless these actively engages all the sub-systems and re-couples the nested systems of the curriculum (Adolfsson & Håkansson, 2015).

    Secondly, the empirical aim is to explore how different curriculum actors in a medium-sized Swedish municipality understand their functions, interact and respond to central aspects in local curriculum work. By looking into and explaining relationships between the sub-systems – the local school authority, principals and teachers – important features and factors for organising robust school improvement processes can be identified. Of particular interest is the introduction of first-teachers in 2013. First-teachers are a new function in Swedish public and independent schools, engaged in school improvement and thus curriculum actors. Previous research has shown that first-teachers might strengthen the idea of distributed leadership in schools, but at the same time also challenge, to some extent, existing leadership relations and authority – primarily that of the principal (Alvunger, 2015). However, we know – so far – little of how this might impact the school organization and relationships between the sub-systems in school improvement. Our aim is guided by the following research questions:

    -        How do the curriculum actors understand and describe their functions in relation to each other in local curriculum work?

    -        What are perceived as primary challenges and needs among the curriculum actors? What strategies do they suggest and use to deal with these challenges and needs?

    -        How can the local curriculum work be explained and understood from the perspective of nested school systems?

    Methods and material (400)

    The study draws on material from two recently finished “ongoing evaluation” projects conducted in a medium-sized municipality (65,000 inhabitants) in the southeastern part of Sweden. As a way to support schools’ improvement work, researchers in the first project have studied processes and outcomes of nine schools’ development work over three years by collecting and analysing data from different levels of the local school system. The second project focused and analysed the implementation of the national reform for career services for teachers. Together the projects have resulted in a rich empirical material from various contexts in the local school organisation that enable a thorough analysis of the school improvement work on different levels (i.e.in different sub-systems).

    This paper is based on a “mixed-method” design (Cresswell, 2010). Along with Cresswell and Clark (2007) we argue that such a methodological research design is a way of preserving the complexity and deepening the perspective of the research questions being addressed while at the same time it is possible to obtain different but complementary data on the same phenomenon. In line with the theoretical points of departure and the general aim to elucidate patterns of actors’ understanding, interaction and responses on general aspects of improvement work, following methods and empirical data have been used: i) a content analysis of central policy documents ii) questionnaires and iii) semi-structured focus group interviews.

    As a first step central documents regarding the local school organisation, policy and vision, leading and management structure, evaluations, school improvement strategies were analysed. The purpose was to conduct a contextual analysis and to create a map of the organisation, central strategies and content of the improvement work in the municipality.

    During the project three different teacher surveys were conducted (n=250; n=160; n=157). In these online questionnaires teacher’s perceptions of central dimensions of the local improvement work was investigated. Another important purpose was to explore teachers’ notions of patterns of changes as a result of the improvement work.    

    Finally, as a way to deepen the understanding of the improvement work in the municipality semi-structured focus group interviews with representatives from the local school authority (8 interviews), principals (12 interviews), and first-teachers (14 interviews) were carried out. The main focus in these interviews was the experiences and notions of the schools’ improvement work.

    Expected outcomes/Results (300)

    The results of the study clearly show that the local school organisation consists of different nested sub-systems. Both similarities and differences in how the curriculum actors interact and respond to central aspects in curriculum work can be identified. There is a common view that the work should be based on teaching practices and collegial learning, where the themes “classroom leadership” and “language and concept development” have been agreed upon collegially (bottom-up). However, the sub-systems argue for different strategies and disagree on how to work with these themes. The development unit on local authority level has decided that specific resources and interventions are to be directed for peer observation and feed-back sessions between teachers (top-down). This limits the possibilities for principals to respond to the requests from the teachers who favour pedagogical dialogues for exchanging experiences and developing teaching. All in all, this presents challenges for the school improvement work. In this respect first-teachers as a new sub-system may create conditions for better communication between other sub-systems (e.g. subject teacher teams, work-units, principals) because they operate on different levels. However, there are almost no collaborative arenas or networks for communication within the first-teacher system. Furthermore, the introduction of first-teachers seem to present challenges for the principals who must improve their internal communication as a sub-system in order to be educational leaders and to on-ward engage first-teachers and teachers in school improvement work. The results support our hypothesis that centrally initiated curriculum innovation initiatives are unlikely to be successful, unless these actively engages all the sub-systems and re-couples the nested systems of the curriculum.

    References

    Adolfsson, C-H & Håkansson, J (2015). Building School Improvement Capacity and Learning Capital – A Swedish Case Study. Contribution to the ECER-conference in Budapest, September 2015.

    Alvunger, D. (2015.) Towards New Forms of Educational Leadership? – The Local Implementation of Förstelärare in Swedish Schools. Special issue: Educational Leadership in Transition. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015, 1: 30103, http://dx.doi.org/10.3402/nstep.v1.30103

    Creswell J, & Plano Clark, V. (2007), Designing and conducting mixed methods, SAGE Publications, London.

    Cresswell, J.W. (2010). Mapping the developing landscape of mixed methods research. I Abbas Tashakkori & Charles Teddlie, red: Sage Handbook of Mixed Methods in Social & Behavioral Research, s 45-68. Thousand Oaks: SAGE Publications

    Fullan, Michael (2001). The new meaning of educational change. 3. ed. New York: Teachers College Press

    Fullan, M. (2006). Turnaround leadership. San Francisco: Jossey-Bass.

    Hallinger, Philip (2011). Leadership for Learning: Lessons from 40 Years of Empirical Research. Journal of Educational Administration, v. 49 n. 2 p. 125-142.

    Hargreaves, Andy & Fullan, Michael (2012). Professional capital: transforming teaching in every school. New York: Routledge.

    Hopkins, D., Stringfield, S., Harris, A., Stoll, L. & Mackay, T (2014). School and system improvement: a narrative state-of-the-art review, School Effectiveness and School Improvement, 25:2, 257-281.

    Resnick, Lauren B. (2010). Nested System for the Thinking Curriculum. Educational Researcher, vol. 39 No. 3  183-197.

  • 276.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in an Era of Standards-based Policy Reforms2017Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in the era of standard based policy reforms2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in the era of standard based policy reforms

     

    Proposal information (research question, theoretical framework so on) (600 words) 

    This study is part of the project 'Understanding Curriculum Reforms - A Theory-Oriented Evaluation of the Swedish Curriculum Reform Lgr 11'.  In the last two decades transnational organizations and agreements have become increasingly important as driving forces in the making of curriculum. The international education policy movement towards so-called standards-based curricula has been characterized by top-down accountability and linear dissemination (Andersson-Levitt, 2008; Sivesind & Karseth, 2010). This also applies to the formation of Swedish curriculum policy discourses. The latest Swedish curriculum for compulsory School “Lgr11” can foremost be described in line with such a standards-based curriculum, where the objectives and standards, but also the content, are prescribed and put in the foreground for what students ought to do and know (Sundberg & Wahlström, 2012).

    Although these policies are transnational and nationally oriented, it is in the same time up to schools and teachers on the local level to interpret and enact the curriculum, in classrooms and in the interaction between teachers and students. This unarguably raises questions about the curriculum-in-use, i.e. how is teaching performed? The ‘what’ that is prescribed in the (trans-)national policy is one thing, but researchers rarely take notice of the fact that recontextualisation, selection, translation, relocation and refocus of content indeed occurs in the local school setting. Therefore, the overall aim of this paper is to explore how a standards-based oriented curriculum, Lgr 11, is enacted at the local school level.

    In a first step, the process of the selection of teaching content will be studied. A central question here is how and on what foundations the selection of teaching content is made when prescribed content and learning outcomes is given a central role in the curriculum structure? Secondly – which relates to the selection of content – we examine how the same curriculum is achieved in teaching and learning practices at classroom level in terms of knowledge content. What content seems to dominate the teaching in favour for another under a standard-based oriented curriculum like Lgr 11?

    To understand the conditions for teachers’ selection of content we bring theoretical inspiration from a “classical” framework of curriculum theory in terms of the “frame-factor theory” (Dahlöf, 1967; Lundgren, 1989). This theoretical perspective puts the relationship between teaching processes, outcomes and external (frame-) factors in focus. In other words, to understand processes and outcomes in the teaching practice you have to, from this theoretical perspective, analyse the frame-factors, for example time, equipment, the composition of the class and (of course) the current curriculum, that in different ways enable and limit these processes and outcomes.  When we in a next step examine the curriculum content in teaching we bring inspiration from Deng & Luke’s (2008) discussion about different knowledge classification schemes and conceptions. From this discussion we derived three conceptions of knowledge, in terms of an academic disciplinary knowledge conception; a practical knowledge conception and an experiential” knowledge conception. These knowledge conceptions will be used to identify and discuss different aspects of lesson content in the investigated teaching practice.    

    Methodology and method (400 words)

    With a classical curriculum theory framework, the present study focus on teaching and lesson content in terms of enacted and achieved curricula. In other words, and with Doyle’s (1990) conceptual framework, we are interesting in the relationship between the programmatic and classroom level of the curriculum. This in turn links us to classic classroom studies addressed by e.g.  Bellack, Kliebard et al.1966; Gustafsson 1977; Jackson 1968/1990; Lundgren 1981, but now against a backdrop of the ‘new’ scenario of transnational policy.

    The study is based on an extensive empirical material from six municipalities in Sweden and consists of three different sources. Firstly, semi-structured interviews with representatives from the local school authority, teachers, principals and students in grade 6 (12-13 years old) where the main focus has been their views on the impact of the curriculum for the compulsory school Lgr11 with particular attention on the organisation of teaching, the dominating content in teaching and the interaction between teacher and students and students and students. Secondly, documents related to teaching such as local pedagogical plans, lesson plans, tests, work sheets, material produced by students and so on have been analysed. Thirdly, 71 lessons of teaching in the social studies subjects Civics, History, Geography, Religion have been video-recorded, transcribed, coded and analysed from organisation of teaching, content and the interaction in the classroom. The study on teachers’ selection of content will mainly draw from interviews and documents in order to look at contextual factors, while the analysis of knowledge content in teaching generally is based on interviews with teachers and 71 video-recorded lessons.

    Conclusion (300 words)

    In the last section of the paper, we will discuss the empirical results in relation to our theoretical points of departure. Here we show how the Swedish curriculum in great extent is influenced by a standards-based tradition where both content and performance are put in the foreground. From a frame-factor theoretical perspective we then discuss the consequences on the possibilities for the teachers selecting content. Besides struggling with the crowding of content teachers are under constant pressure to hold on to a tight schedule in order for the different curriculum tasks to fit into an over-arching plan for the whole semester. The teachers have to make sure that they can assess knowledge and competences according to the knowledge requirements in the “time slots” reserved for each curriculum task in the subjects. Teachers indeed focus on central concepts deriving from academic disciplines foregrounded in the syllabuses, while they at the same time employ a strategy to patch subjects and their specific content together.

    The analysis of the video recorded lesson show that the general pattern of teaching comes in the shape of whole class teaching with the teacher as central actor. Because the teacher has to ensure that all students get the ability to reach the knowledge requirements, the lesson content to a great extent is prescribed and comes in the shape of subject matter-oriented facts, concepts and competences. Because of the combination of crowding of content, teachers’ time constraint and the knowledge requirements in the curriculum, our results also show that teachers – more or less – have to neglect initiatives from students in order to keep the lesson on the “right” track. Content that is not considered to fit in the current lesson, for example student’s experiences, interests and questions, is to a high degree dismissed.

     

    References

    Andersson-Levitt, K. M. (2008), Globalization and curriculum, in M. F. Con-nelly, red, The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction, (s 329-348), Sage Publications, Thousand Oaks, California.

    Bellack, A.A.; Kliebard, H.M.;Hyman, R.T. & Smith, F.L. (1966). The language of the classroom. New York: Teachers College Press.

     

    Deng, Z & Luke, A (2008). Subject matter. Defining and theorizing school subjects. In connnelly, Michael (Ed). The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction. Thousand Oaks: Sage Publication.

    Dahllöf, U. 1967: Skoldifferentiering och undervisningsförlopp [School differentiation and teaching processes]. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

    Gustafsson, C. (1977). Classroom Interaction. A study of pedagogical roles in the teaching process. Stockholm: Gotab.

     

    Jackson, P. W. (1968/1990). Life in classrooms. New York: Teachers College Press.

     

    Lundgren, U. P. (1981). Model analysis of pedagogical processes. Lund: Liber/Gleerup.

     

    Lundgren, U. P. (1989), Att organisera omvärlden [Organising the world around us], Utbildningsförlaget, Stockholm.

    Sivesind, K. & Karseth, B. (2010), Conceptualising curriculum knowledge within and beyond the national context, European Journal of Education 45 (1),103- 120.

    Sundberg, D. & Wahlström, N. (2012), Standards-based curricula in a denationalized conception of education: The case of Sweden, European Educational Research Journal 11 (3), 342–356.

    Utbildningsdepartementet (The Ministry of Education) (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). [Curriculum for the Compulsory School, Preschool Class and the Leisure-time Centre 2011; in Swedish]. Stockholm: National Agency for Education.

  • 278.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Alvunger, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    The selection of content and knowledge conceptions in the teaching of curriculum standards in compulsory schooling2018In: Transnational Curriculum Standards and Classroom Practices: The New Meaning of Teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, p. 98-115Chapter in book (Refereed)
  • 279.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Forsberg, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet.
    Evidently, the broker appears as the new whizz-kid on the educational agora2019In: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: : Conducting Empirically Based Research / [ed] Christina Elde Mølstad; Daniel Pettersson, London & New York: Routledge, 2019, 1, p. 99-110Chapter in book (Refereed)
  • 280.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Forsberg, Eva
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Evidently, the Broker Appears as the New Whizz-kid on the Educational Agora2019In: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: conducting empirically based research / [ed] Christina Elde Mølstad & Daniel Pettersson, Abingdon, Oxon: Routledge, 2019, p. 99-110Chapter in book (Refereed)
  • 281.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice. Linnaeus University, Linnaeus Knowledge Environments, Education in Change.
    Håkansson, Jan
    Dalarna University, Sweden.
    Data Analysis for School Improvement within Coupled Local School Systems: Which Data and with what Purposes?2023In: Leadership and Policy in Schools, ISSN 1570-0763, E-ISSN 1744-5043, Vol. 22, no 3, p. 714-727Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    From a new institutional theoretical perspective, this article explores school actors’ sense making linked to data-based decision making (DBDM) policy in general and processes of data analysis in particular. The study revealed how actors’ interpretation of and response to DBDM requirements pointed to strong and weak couplings between and within the local school system’s different organizational levels. While teachers primarily emphasized informal, daily analyses, the LEA and principals placed importance on formal, district and school-based analyses. In the same way teachers to a greater extent think that too much resources is spent on collecting and analyzing data rather than on innovation and school improvement.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext epub-version
  • 282.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Håkansson, Jan
    Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.
    Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola2021In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, no 1, p. 15-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice. Linnaeus University, Linnaeus Knowledge Environments, Education in Change.
    Håkansson, Jan
    Dalarna university, Sweden.
    Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola2021In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, no 1, p. 15-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.  

  • 284.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Nordholm, Daniel
    Uppsala University, Sweden.
    Organizational Routines and Theorizing in Large-Scale School Improvement — Exploring a Swedish Design2024In: Leadership and Policy in Schools, ISSN 1570-0763, E-ISSN 1744-5043, p. 1-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In many countries, we can see a movement to more large-scale and system-wide approaches to school improvement. The aim of this article is to study and theorize on conditions for school actors’ knowledge building within such large-scale school improvement reforms. Using a Swedish large-scale school improvement program, “Collaboration for the Best School Possible” (CBSP), as a case and the concepts of organizational routines and theorizing as theoretical lenses, we explore questions linked to school improvement design and conditions for school actors’ knowledge building. Internal policy documents from the Swedish National Agency of Education and interviews with responsible officials constitute the empirical material for the study. The results point to a great variation concerning the degree of standardization and formalization of the CBSP design. This implies that some parts of the CBSP process are to a large degree conditional on individuals’ competences, experiences, and attitudes. An important conclusion from the study is that an efficient large-scale school improvement design should contain organizational routines that can reinforce the interplay between the different levels of the school systems, but also create conditions for integrating research to nurture different types of theorizing. Such design will generate conditions for professional knowledge building and educational change

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 285. Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Nordholm, Daniel
    Organizational Routines and Theorizing in Large-Scale School Improvement—Exploring a Swedish Design2024In: Leadership and Policy in Schools, ISSN 1570-0763, E-ISSN 1744-5043Article in journal (Refereed)
  • 286.
    Adolfsson, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Möller, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Utomhusmiljöns möjlighter: miljöns betydelse för pedagogernas tankar om utomhusverksamhet på och kring förskolor.2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 287.
    Adolfsson Falk, Linda
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Education.
    ADHD i skolan.: En kvalitativ studie utifrån lärares uppfattningar om vilka förändringar som sker i skolan när en elev har eller misstänks ha ADHD.2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 288.
    Adolfsson Freij, Cecilia
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Keskisärkkä, Katja
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    "Att en pojke kan leka med dockor, det är inte tokigt": En kvalitativ intervjustudie av pedagogers uppfattningar om begreppet genus och genusmedvetenhet.2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är:

    Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 289.
    Adolfsson Gunnarsson, Johanna
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Doyle, Karin
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Skolplacering för grundsärskolans elever: var och hur genomför eleverna sin obligatoriska skolgång?2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har valt att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering. Vårt syfte är att undersöka vad en skolgång i grundsärskolan idag, i praktiken kan innebära för eleven, med avseende på skolplacering, och vårt mer preciserade syfte är att undersöka elevers skolplacering i grundsärskolan, avseende kursplanstillhörighet, elevens fysiska placering och skolans organisation.

    Vi har, för att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering, riktat oss med en enkät till 46 kommuner i 3 län i Sverige. Vi har också genomfört intervjuer med två personer som först deltagit i enkätundersökningen. Det visar sig i vår undersökning att grundsärskolan i praktiken, för de elever som är mottagna inom skolformen, kan se mycket olika ut både inom och mellan de kommuner som varit föremål för vår undersökning. Det saknas till stor del forskning om var och hur elever i grundsärskolan är skolplacerade, de undersökningar som finns är främst gjorda inom skolmyndigheterna. I framtiden skulle det vara av vikt om ytterligare undersökningar gjordes beträffande var och hur våra grundsärskoleelever är skolplacerade, inte minst för att kunna jämföra exempelvis skolresultat och trivsel med fysisk skolplacering. Det är av vikt att vara medveten om olikheten inom skolformen, för yrkesutövande, men även för att t.ex. kunna delta i den diskussion kring grundsärskola som finns såväl inom forskningen, som i den mer allmänna samhällsdebatten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 290.
    Adolfsson, Jennie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Andersson, Evelina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fysisk aktivitet, en del i förskolans verksamhet: Förskollärares uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar barn2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar kring vad fysisk aktivitet kan ha för betydelse för barns utveckling, samt hur de arbetar för att främja fysisk aktivitet och hur de ser på inne-och utemiljöns betydelse i förskolan. De frågeställningar vi vill undersöka är, vilka uppfattningar förskollärare har kring vad fysisk aktivitet kan ha för betydelse för barns utveckling, hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att främja fysisk aktivitet i förskolans verksamhet samt hur förskollärarna beskriver inne- och utemiljöernas påverkan på den fysiska aktiviteten. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på fem olika intervjuer med förskollärare på olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskolemiljön ses som ett viktigt redskap samt att förskollärarnas egna förhållningssätt är två viktiga komponenter för att främja den fysiska aktiviteten. Utomhusmiljön ses som den plats som främjar den fysiska aktiviteten mest, medan inomhusmiljön i många fall var mer begränsad. Samtliga förskollärare uppfattade att den fysiska aktiviteten kunde ha olika effekter på barns utveckling. De effekter som framkom i resultatet var bland annat bättre koncentrationsförmåga samt att barn mår bättre av att utöva fysisk aktivitet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 291.
    Adolfsson, Jennie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Linneuniversitetet Växjö .
    Nilsson, Isabelle
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    ”Ibland känner jag vilken dålig lärare jag är, det är inte alls så här jag hade föreställt mig att det skulle vara”: En studie om lärares handlingsutrymme i klassrummet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 credits / 90 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Alla elever i skolan har olika förutsättningar och behov och trots det ska eleverna utvecklas utifrån de mål som är skrivna i läroplanen. Lärare har styrdokument att förhålla sig till, samtidigt som det finns en annan verklighet i klassrummet att ta hänsyn till. Därför var studiens syfte att identifiera vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att de har i arbetet med elevers olika behov i klassrummet. I studien intervjuades sju lärare i södra Sverige och för att nå en djupare förståelse för varje lärares erfarenheter och tankar användes ostrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Bergs teori om handlingsutrymme samt frirumsmodellen. I studien används modellen för att låta lärare tolka och beskriva sin känsla av handlingsutrymmet i klassrummet. Studien visar att lärares handlingsutrymme är olika beroende på vad läraren anser påverkar deras frirum. Flera lärare menar att tiden inte räcker till för samtliga elever och hur läraruppdraget är splittrat med många olika moment som tar tid från det sociala i klassrummet. Lärarna menar att deras frirum begränsas av faktorer som lokaler, resursfördelning och klassammansättningar. Elevgrupperna förändras ständigt och likaså läraruppdraget och därmed behöver klassrummet varieras frekvent utefter elevernas olika behov. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 292.
    Adolfsson, Joanna
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Kirestam Balatoni, Lina
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Glamorösa riddare eller rent bondeslit?: En kvalitativ innehållsanalys av medeltiden i fem läroböcker i historia för årskurs 4–62020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genom en tematisk innehållsanalys granskades framställningen av medeltiden i fem historieläroböcker. Studien syftade till att undersöka skillnader och likheter i teman böckerna emellan, samt till att utröna om och på vilket sätt ett historiskt och praktiskt perspektiv på det förflutna framträder i läroböckernas innehåll. De teman som skapades var: barn på medeltiden, levnadsvillkor, regenter och krig, bildandet av städer och rike, kyrkan och kloster, tidslinje, och sjukdomar och väsen. Förvånansvärt var att en fascination för medeltidens riddare tycktes väga tungt i böckernas innehåll trots att större delen av befolkningen var bönder. Resultatet visade att läroböckerna i stort öppnar för ett historiskt tänkande i form av det historiska perspektivet snarare än ett praktiskt perspektiv.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 293.
    Adolfsson, Joanna
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Perez, Farhana
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Klassrummet- en tredje lärare?: Lärares uppfattning om och utformning av den fysiska lärmiljön2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie har en undersökning gjorts av hur klassrummet kan nyttjas som en extra resurs, en tredje lärare, för undervisningen. I studien har lärare blivit observerade och intervjuade kring deras uppfattning om vad som innefattar en god fysisk lärmiljö och hur de utformar sitt klassrum för att tillgodose de behov som eleverna har. 

     

    Det framkom att lärarna tyckte att en god fysisk lärmiljö utgjordes av: tydlig struktur, tillgänglighet, begränsade intryck, koncentrationshöjande faktorer, fria ytor, rätt färgsättning, ljussättning, god akustik, temperatur och ventilation. Det visade sig att samtliga lärare ansåg att anpassningar i klassrummet var nödvändiga. Anledningen till detta var att ta hänsyn till elevernas olika behov och inlärningssätt. De anpassningar som förekom i studien och som ansågs vara effektiva var:  individ-och nivåanpassning, tydlig struktur, tillgänglighet, minskat visuellt buller, möjliggörande av olika slags undervisningssituationer och bekräftande av varje elev. 

     

    I strävan mot dessa anpassningar upplevde sig lärarna begränsade på grund av ekonomiska aspekter, resursfördelningar, delat mentorskap samt skolans regler kring lokaler. I studien presenterar vi lärares uppfattning kring vad en god fysisk lärmiljö är och hur den utformas på ett inkluderande sätt ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.  

    Download full text (pdf)
    Adolfsson, Perez
  • 294.
    Adolfsson, Julia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Holmberg, Hampus
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Jag är en kille, fast jag har tjejkläder: En kvalitativ studie om barns konstruktion av kön i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur barn konstruerar kön i den fria leken på förskolan och om heteronormativitet påverkar denna konstruktion. Hur använder pojkar och flickor språket i relation till kön i fri lek? Hur kommer heteronormativitet till uttryck i barns fria lek? Föreliggande studie har utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vi använde oss av produktion av kvalitativa data genom videoobservationer på barn i förskolan, mellan åldrarna tre till sex år gamla. Resultatet visar att pojkar och flickor konstruerar sitt kön genom varierade könsladdade begrepp, språkliga repertoarer och handlingar. Manlig och kvinnlig heteronormativitet kom till uttryck genom dessa uttryck.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Adolfsson, Lena
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Educational Measurement.
    Flickor, pojkar, fysik och matematik: skillnader i inställning mellan hög- och lågpresterande i TIMSS 19952005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    This study uses results from TIMSS 1995 to examine the attitudes of Swedish girls and boys to physics and mathematics more closely. To be more precise, the attitude to mathematics and physics among girls and boys at different achievement levels are compared. At the time of testing the students were in the 7th grade. In TIMSS 1995 each student completed an achievement test and a questionnaire. In this study the results from the achievement test are used to divide the students into achievement levels – high and low. A number of statements about mathematics and physics were selected from the questionnaire and used to examine the differences in attitudes.

    It turns out that the high-achieving boys and girls have a similar attitude when statements concerning mathematics are compared but not the statements concerning physics. The high-achieving girls’ attitude to physics is more similar to that of low-achieving boys. The statements that most clearly reveal this pattern can be divided into two categories: statements concerning the student’s attitude to physics and statements about the importance of physics to the student’s future studies and work.

  • 296.
    Adolfsson, Lena
    et al.
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Science and Mathematics Education.
    Benckert, Sylvia
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Physics.
    Wiberg, Marie
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    Gapet har minskat: skillnader mellan hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 och 20072011In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 7, no 1, p. 3-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article explores the change over time of boys’ and girls’ attitudes towards biology, physics and chemistry. We use data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden to investigate how the attitudes for high- and low performing pupils have changed between 1995 and 2007. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS study. The results indicate that there have been some changes in attitudes between 1995 and 2007. High-achieving pupils and especially boys have a more negative attitude towards all three subjects, biology, physics and chemistry, in 2007 compared to 1995. The low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995. The difference between the group that are most positive to physics and chemistry and the least positive group has diminished between the two years. The results are discussed in relation to the changes in Swedish schools during the period.

  • 297.
    Adolfsson, Lennart
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Föräldrasamverkan i skolan. Ur ett elevperspektiv2004Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet. Usökningen är avgränsad till att enbart gälla denna enda skola. Som undersökningsmetod har jag använt mig av en kvantitativ enkätundersökning utdelad till ca 250 elever. Av dessa har 91 % svarat, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens.

    Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara psamt ibland. Jag konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mesteniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar.

    Elevers åsikter om föräldrar som bestämmer i skolan är lite tudelad men de flesta tycker att det är bra. Åsikten om evens medbestämmande i skolan varierar över årskurserna, där de lägre kurserna anser sig ha mer att säga till om än de högre. Något som samtliga årskurser var överens om var att utvecklingssamtal var en bra informationskanal. Några nior nämner utvecklingssamtalet som den enda kanalen "att få veta hur det går".

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 298.
    Adolfsson, Linnéa
    et al.
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    Holgersson, Molly
    Jönköping University, School of Education and Communication, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Preschool Education research.
    "Det vi gör det gör ju barnen också": En kvalitativ intervjustudie med förskollärare om deras arbete med värdegrunden inom arbetslaget2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en uppfattning om hur medvetna förskollärare är om deras eget arbete med värdegrunden inom arbetslaget och om de ser en inverkan på barngruppen. Följande frågeställningar behandlas i studien: Hur beskriver förskollärarna samsynen på värdegrundsarbetet i arbetslaget? Samt hur beskriver förskollärarna att arbetslagets värdegrundsarbete återspeglar sig i barngruppen?  

    Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och genomfördes med kvalitativa intervjuer tillsammans med sex yrkesverksamma förskollärare. Empirin har analyserats med tematisk analys utifrån följande tre teman: värdegrund och samsyn, värdegrund i arbetslaget samt återspegling i barngruppen.

    Resultatet visar att genom diskussioner och revideringar bildar förskollärarna en medvetenhet om deras arbete med samsynen och värdegrunden. Likaså den inverkan arbetslaget kan ha på barngruppen som gestaltas när barnen imiterar förskollärarnas handlingar och beteenden. Resultatet visar även att förskollärarna har svårigheter med att förklara deras eget arbete med värdegrundsfrågorna inom arbetslaget.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 299.
    Adolfsson, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hur påverkar Design Thinking huvudmannens arbete med digitalisering i skolan?2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (mp4)
    Fulltext (Video)
  • 300.
    Adolfsson, Marie
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Att bryta heteronormen redan i förskolan: En undersökning av huruvida bilderböcker som bryter mot heteronormen används i förskolan och hur utbudet ser ut2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att få en insyn i hur pedagoger tänker kring frågan, om de använder sig av någon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.

           I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna är låg. Man ser sig som öppen när det gäller människor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med området när man inte har något barn som har samkönade föräldrar. Vad gäller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig på böcker som bryter mot normer, och endast ett fåtal har kommit ut på något större, mer allmänt, förlag.

           Slutsatsen är att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska få en förståelse för vad heteronormen innebär, och varför man bör arbeta med det tidigt, då den saknas i både lärarutbildning och fortbildning som det ser ut nu.

    Download full text (pdf)
    fulltext
3456789 251 - 300 of 41799
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf