Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1400
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Beskow, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Nya Slussen, protester ochmotstånd: En etnologisk undersökning av motståndet mot Nya Slussen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Beskow, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Slusseländet: En etnologisk studie av föreställningar kopplade till Slussen utifrån två ombyggnationer under tidsperioderna 1850-1935 samt 1990-2015.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Birging, Amanda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Kroppslig beredskap och känslomässigt avstånd i omsorgsyrket: Tre kvinnliga omsorgsarbetares erfarenheter av förkroppsligat emotionellt arbete2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att anlägga ett feministiskt fenomenologiskt perspektiv på kvinnliga omsorgsarbetares levda erfarenhet av att arbeta med kroppen på andra kroppar, och därmed undersöka informanternas erfarenhet av gränsdragning och arbetets påverkan på den egna kroppen. Omsorgsarbetet innefattar komplexa kroppsliga och känslomässiga arbetsuppgifter, och arbetets höga risk för skada utgör den främsta anledningen till att arbetare funderar på att lämna yrket (Stranz, 2013, s. 176). Genom semistrukturerade djupintervjuer med tre kvinnor med erfarenhet av omsorgsarbete, samt en analys av dessa utifrån feministisk fenomenologi och den sociologiska termen body work, visar undersökningen att informanterna utför förkroppsligat emotionellt arbete. Arbetet ställer krav på att kunna förkroppsliga flera motsägelsefulla roller, och detta tycks försvåras när informanterna ser sig sedda som någonting annat än som professionell omsorgsarbetare. För informanterna är en central strategi för att etablera distans till arbetet att förkroppsliga professionalitet. Uppsatsens slutsats är att omsorgsarbetet genererar materialiserade effekter på informanternas levda kroppar; inte bara i form av observerbara skador utan också genom att påverka själva relationen mellan kroppen och jaget. Omsorgsarbetet tycks påverka hur vi rör oss, hur vi förstår våra kroppar, hur vi använder dem och hur vi sätter gränser runt och med dem. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kroppslig beredskap och känslomässigt avstånd i omsorgsyrket
  • 154.
    Birging, Amanda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Kroppslig beredskap och känslomässigt avstånd: Tre kvinnors erfarenheter av förkroppsligat emotionellt arbete2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att anlägga ett feministiskt fenomenologiskt perspektiv på kvinnliga omsorgsarbetares levda erfarenhet av att arbeta med kroppen på andra kroppar, och därmed undersöka informanternas erfarenhet av gränsdragning och arbetets påverkan på den egna kroppen. Omsorgsarbetet innefattar komplexa kroppsliga och känslomässiga arbetsuppgifter, och arbetets höga risk för skada utgör den främsta anledningen till att arbetare funderar på att lämna yrket (Stranz, 2013, s. 176). Genom semistrukturerade djupintervjuer med tre kvinnor med erfarenhet av omsorgsarbete, samt en analys av dessa utifrån feministisk fenomenologi och den sociologiska termen body work, visar undersökningen att informanterna utför förkroppsligat emotionellt arbete. Arbetet ställer krav på att kunna förkroppsliga flera motsägelsefulla roller, och detta tycks försvåras när informanterna ser sig sedda som någonting annat än som professionell omsorgsarbetare. För informanterna är en central strategi för att etablera distans till arbetet att förkroppsliga professionalitet. Uppsatsens slutsats är att omsorgsarbetet genererar materialiserade effekter på informanternas levda kroppar; inte bara i form av observerbara skador utan också genom att påverka själva relationen mellan kroppen och jaget. Omsorgsarbetet tycks påverka hur vi rör oss, hur vi förstår våra kroppar, hur vi använder dem och hur vi sätter gränser runt och med dem. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kroppslig beredskap och känslomässigt avstånd
  • 155.
    Bjerén, Gunilla
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Beyene, Atakilte
    Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre, Stockholm Environment Institute.
    Gender, mobility and livelihoods in an Ethiopian pre-revolutionary town2012Ingår i: Locus: revista de história, ISSN 1413-3024, Vol. 18, nr 2, s. 203-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores the interrelationship between gender, ethnicity, migration/mobility and livelihood opportunities in the urban area of Shashemene in Southern Ethiopia in the period immediately prior to the end of the Ethiopian Empire in 1974. The major finding is that gender is a determining social factor in the mobility and livelihood opportunities of individuals. A striking result from the study is that livelihood alternatives were “urban” to a relatively small extent. Most persons found a living in activities that are to be found in rural as well as in urban areas. For men, ethnicity provides a mediating factor whereas the mobility and livelihood patterns for women are less differentiated by ethnic identity. Individual mobility is characterised both by urban-urban and rural-urban movements. In a study carried out in 1973, women had spent less number of years migrating when they arrived at Shashemene compared to their male counterparts. Similarly, the average number of new places, where they resided for at least one year, was fewer for women than for men. Our results also indicate differences in the migration/mobility rates of women and men across ages. Women’s migration seems to drop abruptly after the age 25. In general, the mobile period of life was shorter for women than for men.

  • 156.
    Björck, Catrine
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    "Klicka där!": En studie om bildundervisning med datorer2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to study the teacher’s role when pupils are using computers to create their art work. Working with computers raises new questions for teachers and pupils. Working with digital technology requires teachers to develop new pedagogical, educational and classroom-oriented strategies. The aim of the study is therefore to investigate these strategies and what kinds of challenges and questions arise from them. I investigate how teachers at the senior level of compulsory school conduct education and learning in teaching situations when digital visual work is in focus

    The theory I use is Discourse Psychology combined with Bakhtin’s theory of dialogue and learning.  The Discourse Psychology approach stresses context and the idea that people construct knowledge of the world in dialogue with others. The concept of interaction is used in the study and includes how teacher and pupil interact with the use of verbal language and gestures, where the computer also can be an actor.

    The method consists of interviews and observation, documentation using a small video camera attached to the teacher as well as by taking notes in the classroom.

    When digital technology is a part of education, teachers need to have good understanding not only of handling the technology but also deciding in what way they would like to use and work with computers in education. The research contributes to an understanding of art education with computers and the conditions in school when working with digital technology.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 157.
    Björklund, Anders
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Blehr, BarbroStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.Ekström, SimonStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Eftertankar: sex etnologer korsar sina spår2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 158.
    Björklund, Cayenne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    BMI-doktrinen: En beskrivande idéanalys av kritiska diskurser kring BMI2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper examines critical perspectives on Body Mass Index (BMI) in ongoing societaldiscussions, focusing on poststructuralism, gender, consumer society, and race. Using fatstudies, intersectionality theory, and poststructuralism, the research integrates Foucault'spower theories. Analyzing six scholarly articles, the study categorizes BMI criticisms,emphasizing Foucault's biopower concepts as key to understanding societal regulation. Theparadox of power is evident as the slim body signifies self-discipline in a consumer-drivenculture valuing control. The paper also highlights BMI's critique for disregarding gender andrace, originating from the white male body, and immerses into historical associations. Thefindings of this paper uncovers how the discourse on BMI is connected to commercialinterests, politics, and economics, influencing power dynamics. In conclusion, the studyunderscores the link between BMI discourse, poststructuralism, and self-discipline, whilerevealing its limitations in a diversity context, with gender and race influencing criticism.Power, commercial interests, and societal politics emerge as crucial within this discourse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BMI-doktrinen
  • 159. Björklund, Jenny
    et al.
    Hellstrand, Ingvil
    Folkmarson Käll, Lisa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap. Linköping University, Sweden.
    Marking the Unmarked: Theorizing Intersectionality and Lived Embodiment through Mammoth and Antichrist2016Ingår i: Illdisciplined Gender: Engaging Questions of Nature/Culture and Transgressive Encounters / [ed] Jacob Bull, Margaretha Fahlgren, Springer, 2016, s. 99-113Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article confronts the notion of intersectionality with its conditions of materiality and embodiment. Understanding intersectionality as an overarching framework for analyzing power imbalances, we locate the body at the core of intersectionality as the site or situation where intersectional identities emerge and are made manifest. Our point of departure is that identities are always embodied, socially, culturally, spatially, and historically situated, and in continuous relational becoming. Considering the relevance of the body in intersectional structures of domination, our analysis aims to elaborate on the ways in which categories of identity are inscribed precisely as bodily markers and reinforced through embodiment.

    We discuss and develop the notion of intersectionality in light of lived embodiment. To facilitate our discussion, we use cultural representations, namely, the two contemporary films Mammoth by Lukas Moodysson (2009) and Antichrist by Lars von Trier (2009). The films serve as a particular lens through which intersections of power and dominance are brought to light as embodied, relational, and dynamic. By analyzing scenes from Mammoth and Antichrist, we highlight how intersectional identities are conditioned by and condition embodiment. Our analysis underlines how identity categorizations are inscribed on and in the body and how lived embodiment constitutes the very site in which seemingly stable identity categories intersect and have the potential of being both reproduced and transformed. This theoretical position not only brings to light bodies already marked by intersecting strands of oppression and marginalization but also makes visible the intersectional embodiment of privileged and seemingly unmarked bodies—it marks the unmarked.

  • 160.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    A Method Cookbook: Metodekogebogen: 130 analysemetoder fra humaniora og samfundsvidenskab. Mie Femø Nielsen & Svend Skriver (eds.) U Press København 20192020Ingår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, E-ISSN 0348-9698, Vol. 50, s. 302-304Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 161.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Brita Sigrid Anna Lovisa Egardt2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 162.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Eftertankar: Om kulturhistoriska museer, samtid, historia och identifikation2017Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 100, nr 1, s. 6s. 25-30Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    En ändamålsenlig vigselritual: Om löften, böner, yta och djup2015Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 24, nr 2, s. 13-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A Proper Wedding

    A proper wedding, according to popular expectations in contemporary Sweden, should be large and carefully planned, and take place in a church. This paper describes how such elaborate weddings can produce mixed feelings among clergy in the Church of Sweden, and how the organisation promotes the idea that a small and simple wedding is a good wedding. Furthermore, the paper shows how the wedding service has been discussed and reformed in the current process of revising the Book of Worship of the Church of Sweden, and finally reflects upon some alternatives when it comes to presenting, performing and perceiving the ritual. The paper can be read as an experiment in thinking about ritual form, but also as a window into current challenges and processes of change in the former state Church of Sweden.  

  • 164.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Eva Helen Ulvros: Kvinnors röster. Livsöden från det moderna Sveriges framväxt, Historiska Media, Lund 20162016Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 99, nr 4, s. 238-241Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 165.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Gränslös och tydlig: etnologisk kulturanalys i det 21:a århundradet2010Ingår i: Kulturella perspektiv: Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 19, nr 3, s. 18-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper discusses contemporary ways of understanding and defining culture, on one hand, and the discipline of (European) Ethnology in Sweden, on the other hand. It argues that though many of us have abandoned the concept of culture as an analytical tool, we still sorely need the word when it comes to spelling out what kind of reality we are studying, and what the discipline of Ethnology is actually about. The paper gives a brief outline of a re-formatted minimalistic understanding of culture, suitable for posing open-ended questions about how culture is created, handled and altered in various settings. It also discusses the difficulties that stem from our habit of studying a wide variety of subject matters, and proposes that rethinking and sharpening the concept of "ordinary people" might contribute to solving some problems here. Likewise, the paper stresses that as long as we write our reports in Swedish and are eager to make our texts accessible to wide audiences, Swedish society stands out as the area for which we take on particular responsibility, whether we explicitly intend it or not. However motivated this may be, the paper also suggests that we should expand our writing strategies by contributing more to international scholarly discourse on various fields and issues.

  • 166.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet: Längtan, lust och oro. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar, 20222023Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 106, nr 1, s. 30-33Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 167.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Nationellt försvar2018Ingår i: Laboratorium för folk och kultur, ISSN 2489-7566, nr 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 168.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Nationen i exil: Norskt nationaldagsfirande i Stockholm och på Skansen2016Ingår i: Skansen 125: Nordiska museets och Skansens årsbok 2016 / [ed] Charlotte Ahnlund Berg, Anders Carlsson, Stockholm: Nordiska museets förlag, 2016, s. 60-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Oansenlig situationshumor: Ett par fall och några frågor2014Ingår i: Skratt som fastnar: Kulturella perspektiv på skratt och humor / [ed] Lars-Eric Jönsson; Fredrik Nilsson, Lunds universitet , 2014, s. 87-100Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Om den svenska folkkyrkans samtida utmaningar2016Ingår i: Saga och sed: Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok, ISSN 0586-5360, Vol. 2016, s. 51-93Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Participant Observation: On the Past and Future of a Method2023Ingår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, E-ISSN 0348-9698, Vol. 53, s. 136-153Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 172.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Recension av Den dubbla blicken: Historia i de nordiska samhällena kring sekelskiftet 1900. Red. Harald Gustafsson m fl. Lund, 2007.2010Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 1, s. 59-60Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 173.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Recension av Nordisk etnologi 1921-2021. Ett ämne i rörelse. Nilsson, Fredrik och Åström, Anna-Maria (red.). Åbo Akademiförlag, Åbo, 20212022Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 105, nr 3, s. 182-184Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 174.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Samtidsetnologi före samtidsetnologin2019Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 102, nr 4, s. 209-220Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ethnology of the present: Revisiting a debate in 1967

    According to a popular understanding among Swedish Ethnologists (not least in Stockholm), its practitioners turned to studies of contemporary society and culture in the 1960’s, with a young generation taking the lead. This paper examines how a little group of their elders, in the same decade, envisioned and assessed the prospect of ethnological studies of modern life. Based primarily on contributions to a symposium on the theme, the following key components of their vision are identified: an understanding of “the contemporary” as a period of considerable length; the adherence to a particular concept of tradition; and a dedication to the ideal of a broad coverage of modern life and collections of data large enough to secure that results would be representative, or typical. In combination, these components rendered the task of studying modern life overwhelming and in practice impossible to realize, for lack of personnel and resources. In the concluding remarks, various aspects of the transition to an Ethnology of the present are illuminated by comparing the paradigmatic work of Åke Daun (1969) to the vision presented by the elders and to some other publications issued at the same time.

  • 175.
    Blehr, Barbro
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Smil, spøk og alvor: Rituell kringkasting og meningsproduksjon2023Ingår i: Spill med magiske sirkler: En utforsking av lek-ritual-kontinuumet / [ed] Audun Kjus, Fredrik Skott, Ida Tolgensbakk & Susanne Österlund-Pötzsch, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur , 2023, s. 35-54-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Smil, spøk og alvor
  • 176.
    Blommé, Andreas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Islam och folkmaktens gränser.: En undersöknning av Sayyid Qutbs, Mawlana Mawdudis och Ali Shariatis teologiska uppfattningar.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    English abstract

    Title: Islam and the limitations of the public will of choice.

    The purpose of this paper have been to investigate how three modern Islamic theorists view the limitations of the public free will of choice based upon their interpretation of the Islamic theology and doctrine.

    The paper focuses to highlight how all three chosen Islamic theorist interpret the Islamic doctrine based upon my elected theses and more specifically pinpoint were the free will of choice ends, and Islam as a religion starts to take hegemony. The paper’s aim is to further an understanding that in the modern world and as a effect of increased literacy, Islam has been somewhat inclined to split into several Islamisms, based upon the variety of fatwa’s on the Islamic doctrine that is available online. Therefore it remains to the modern day Muslim, to individually decide whether they choose to follow the message of the Holy revelation in the Quran or trust a mufti’s fatwa in their everyday life as a Muslim.

    The material used and analyzed in this paper is prime source material. That has been written by my chosen theorists themselves and this prime source material, form the core of their interpretation of Islamic theology which I have used trying answer my theses.

    The conclusions drawn from this paper is that all three theorists share three concepts of the Islamic doctrine and that is the need for tawhid, idjtihad, theology and the umma to form a ample and righteous life in modern day Islam. During the course of the paper it has become evident that the theorist Qutb and Mawdudi do share the doctrine of Islam as the natural religion of the world and that violence can be justified to bring the believers together under Muslim doctrine and rule, therefore limiting the public will of choice based upon their interpretation of Islamic theology.      

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Blommé
  • 177.
    Blomqvist, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    "Man ska vara den man vill. Även fast det är jättesvårt.": en kvalitativ intervjustudie om könsnormer, sociala hierarkier och identitetsskapande i skolan.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka rådande könsnormer och sociala relationer i två klasser i årskurs fem på en skola i södra Stockholm. Metoden för insamling av material har varit fyra gruppintervjuer och sammanlagt har 12 informanter deltagit. Materialet analyseras med ett poststrukturalistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket utgörs av Michel Foucaults syn på makt, Judith Butlers begrepp kring normer och R.W. Connells begrepp kring maskulinitet. Analysen skildrar rådande femininitetsnormer, maskulinitetsnormer och visar på hur de uppstår i relation till varandra, samt belyser maktens kontextuella betydelse i skolmiljön. Analysen av elevernas sociala relationer visar på en hierarki och diskuteras i relation till könsnormerna och elevernas utrymme för identitetsskapande. En avslutande diskussion belyser pedagogikens roll och en åtgärdsinriktad forskning som betydande för att arbeta med läroplanens värdegrund med inriktning på jämställdhet och likabehandling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Man ska vara den man vill. Även fast det är jättesvårt."
  • 178.
    Blomqvist, Matteus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    ”Number one: you can never have sex”: En analys av sexualitet och genus i tre skräckfilmer mellan 1997-2017.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöker jag om Carol Clovers teorier från boken Men, Women and Chain saws: Gender in the Modern Horror Film fortfarande går att applicera på filmer som kom ut efter det att boken publicerats 1992. De två frågorna jag vill besvara är huruvida Clovers text fortfarande går att applicera, samt hur sexualitet och genus representeras i filmerna jag valt att använda. Mina teoretiska utgångspunkter är ”The final girl”, som är taget ur Clovers bok, samt queerteori. Min metod är att analysera filmerna utifrån Clover för att se hur sexualitet och genus representeras, samtidigt som jag då ser huruvida Clovers text fortfarande är aktuell. De filmerna jag använder mig av är Scream 2 (1997), Teeth (2007), och The Babysitter (2017). Jag visar på att Clovers bok fortfarande är aktuell och går att applicera på filmer producerade nyligen. Jag visar även på att sexualitet och genus är konstant närvarande teman i de tre skräckfilmerna jag använder på ett eller annat sätt, där jag även visar på hur representation av sexualitet och genus har ändrats med tiden och ser olika ut i de tre filmerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Bodell, My
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Människor och barn: En genusvetenskaplig studie av ålderskonstruktioner i tidningarna/tidskrifterna Bang, Dagens Nyheter, Föräldrar & Barn, KP och Land2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den genusvetenskapliga forskningen uppmärksammar idag flera olika maktordningar och intra-aktionen dem emellan. Aspekten ålder är emellertid relativt förbisedd, och vuxna och vuxenhet en omarkerad norm. I denna uppsats undersöker jag med utgångspunkt i queerteori, cripteori, intersektionalitet och kritisk åldersforskning föreställningar och antaganden i relation till kategorierna barn och vuxna i fem svenska tidningar/tidskrifter. Min uppsats visar att aspekten ålder intra-agerar med andra maktordningar i konstruktionen av både barn och vuxna. Vuxenperspektivet är i de undersökta tidningarna i princip ensidigt och synen på ålder är övervägande essentialistisk. Vuxna förstås som naturligt överordnade barn, vilka avhumaniseras och konstrueras som vuxnas rättighet eller egendom, eller som en förlängning av vuxenkroppen. Vuxenhet kopplas till reproduktion och yrkesarbete (på heltid) och vuxnas solidaritet bör enligt den hegemoniska diskursen ligga hos arbetsgivare och andra vuxna, inte hos barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Anti-Catholicism in Bremer and Topelius: Addressing the Historicity of Trans-historicalPrinciples2022Ingår i: Aesthetics of Protestantism in Northern Europe: Exploring the Field / [ed] Joachim Grage; Thomas Mohnike; Lena Rohrba, Turnhout: Brepols, 2022, s. 147-162Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 181.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Att kyssa olivträd: Fredrika Bremer som ambivalent pilgrim till det Heliga Landet2016Ingår i: Fiktion och verklighet: mångvetenskapliga möten / [ed] Anna Bohlin, Lena Gemzöe, Göteborg: Makadam Förlag, 2016, s. 147-169Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 182.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Att tänka med alla sinnen: Aforismen och K. J.2013Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 2, s. 49-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, the aphorisms of Klara Johanson (1875–1948) are related to the history of the genre. I argue that her aphorisms should be examined in the light of the romantic aphorism and be considered as a contribution to aesthetics. The etymology of the term ”aesthetics” – sensuous perception – foregrounds the body, as does the earliest uses of the term ”aphorism” (Aphorismoi was the title of Hippocrates’ famous compendium of medical propositions and recommendations). The meaning of the term was later transferred from medicine to other disciplines, most notably politics, drawing on the analogy of the relation between the health of the physical body and the health of the state (connected by the theory of the four humours). Of course, by the beginning of the 20th century, that theory was no longer valid. However, the connection between the body and the state had endured, and was now understood in terms of the romantic concept of the ”organism”. Johanson’s aphorisms unite these two aspects: the body as sensuous perception and the body related to the state. According to Gerhard Neumann’s definition, the form of the romantic aphorism is a representation of conflict between abstract, mathematical truth, and personal, sensuous truth. This conflict informs Johanson’s aphorisms, although her modern take on the romantic conflict was more in line with the Italian philosopher Benedetto Croce, whose works Johanson introduced and translated into Swedish. In his view, aesthetics should precede logic, since individual perception precedes any understanding of a pure concept. I argue that Johanson’s aphorisms constitute a political statement, situating the individual truth at the centre of experience, and defending the need to take personal differences into account in order to heal the social ”organism” of society. To think with all your senses is to accrue historical knowledge; an aesthetic method with political implications.

  • 183.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Den manliga frimodigheten: Gud och andra män hos Fredrika Bremer2013Ingår i: Kvinnorna gör mannen: Maskulinitetskonstruktioner i kvinnors text och bild 1500-2000 / [ed] Kristina Fjelkestam, Helena Hill, David Tjeder, Göteborg Stockholm: Makadam Förlag, 2013, 1, s. 310-342Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Den svenska 1840-talsromanen som nationell kartografi2016Ingår i: Samlaren: Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 137, s. 58-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish novel of the 1840s as national cartography

    The Swedish novel of the 1840s maps the nation. Whereas the novels of the 1830s advocate a predominantly cultural nationalism, the nationalism in the novels of the 1840s connects to the national territory. Inspired by Franco Moretti, a map is used as an analytical tool marking out travel routes in Sweden and Norway in 15 novels by the best-selling authors Fredrika Bremer (1801–1865), Sophie von Knorring (1797–1848), Emilie Flygare-Carlén (1807–1892), and C.J.L. Almqvist (1793–1866). The map shows that the national territory is unevenly covered: most of the novels are set in the provinces surrounding the lake Vättern, possibly creating a new water centre for the nation, while Dalecarlia, later to become the ”core province” of Sweden, is still considered too wild and remote. Furthermore, the map shows that borders become the focus of attention as territory gains importance. Geography teaching is a recurrent theme in the novels, and the national map is even portrayed as the body of Mother Svea—national boundaries conjure up an eroticised unity, a body evoking love. Nevertheless, the imagined geographies connecting cultural nationalism to territory also have the paradoxical effect of constructing the provinces as separate national communities. Therefore, external as well as internal borders appear as important narrative sites. Nationalist thought at the beginning of the 19th century was often part of a liberal movement developing the idea of citizenship, and in these novels the borders instigate narratives of citizenship. The borders intensify the promises of the nation-state to the citizen: the border is the site where bodies that do not comply with societal norms can find a place to make their contribution to the nation. However, the border is also the site where citizenship is contested, as unstable law enforcement exposes the characters to lethal violence. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Estetisk beröring: Inledning av Anna Bohlin2013Ingår i: Skenbart förspillda dagar: Aforismer och dagboksanteckningar / [ed] Av Klara Johanson; I urval av Jonas Ellerström, Elisabeth Mansén, Anna Bohlin, Lund: Ellerströms förlag, 2013, 1, , s. 12s. 7-23Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 186.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Estetiskt värde och kön i historisk belysning: Anne Birgitte Rønning och Geir Uvsløkk (red.) Kjønnsforhandlinger: Studier i kunst, film og litteratur, Oslo: Pax forlag 20132014Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning, ISSN 0013-0818, E-ISSN 1500-1989, Vol. 101, nr 4, s. 361-365Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 187.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Ett standardverk om Elin Wägner: Helena Forsås-Scott, Re-Writing the Script: Gender and Community in Elin Wägner2013Ingår i: Avain - Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti, ISSN 1795-3790, E-ISSN 2242-3796, nr 3, s. 75-78Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 188.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Fattigdom som svensk estetik: Från Almqvist till Ikea2021Ingår i: Nation som kvalitet: Smak, offentligheter och folk i 1800-talets Norden / [ed] Anna Bohlin; Elin Stengrundet, Bergen: Alvheim og Eide akademisk forlag, 2021, s. 43-64Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Moraliska folk konstruerades under 1800-talet också i skönlitteraturen. Detta kapitel undersöker hur nationell smak blir ett kriterium för inkludering i folket i en av Carl Jonas Love Almqvists (1793–1866) mest spridda och omtryckta texter, ”Svenska Fattigdomens betydelse” från 1838, och Fredrika Bremers (1801–1865) roman Syskonlif, utgiven revolutionsåret 1848. Fattigdom, moral, estetik och svenskhet kopplas till varandra i båda fallen, men på olika sätt. Det finns en linje att dra från Almqvist via Skansen, Ellen Key, Karin och Carl Larsson till Ikea – en svensk estetik av fattigdom och enkel – men analysen visar tvärtom att fattigdomens och enkelhetens funktioner förskjuts. Almqvist hävdade fattigdom som en specifikt svensk kvalitet – liksom Henrik Wergeland hävdade fattigdom som en norsk, och J.L. Runeberg som en finsk, kvalitet. Svenskhet definieras Almqvists text som en estetik i begreppets vidare bemärkelse av sinnlig erfarenhet: det nationella ska utvecklas ur upplevelsen av landskapet och erfaras som en känsla, en färg, en tonart. Estetiken har en moralisk kvalitet: den ger frihet i ”att kunna vara fattig”. Bremers roman är en provkarta på olika marginaliserade grupper, som samer och judar, och villkoren för inkludering i den nationella gemenskapen. Störst utrymme får gruppen de fattiga. Den nationella smaken, här förstått i den snävare bemärkelsen av de sköna konsterna, ska utväxlas i moral och i förlängningen också i ekonomiskt värde och materiellt välstånd. Vid sekelskiftet blir idealiseringen av fattigdom istället omtolkat till bondekulturens estetik: enkelhet och nytta är det sköna. För Ikea är fattigdom en affärsidé; raka motsatsen till Almqvists frihet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fattigdom som svensk estetik – från Almqvist till Ikea
  • 189.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Female Citizenship in Scandinavian Literature in the 1840s2018Ingår i: Rethinking Scandinavia: CSS Publications Web Quarterly, E-ISSN 2002-9039, Vol. 2, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Fredrika Bremer's Concept of the Nation During her American Journey2013Ingår i: Ideas in History, ISSN 1890-1832, E-ISSN 2245-5167, Vol. 7, nr 1-2, s. 43-70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 191.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Guds rike i 1800-talet – en politisk utopi2019Ingår i: Framtiden i samtiden / [ed] Mikael Kurkiala, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2019, Vol. 4, s. 25-39Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna essä avser att belysa vår samtid genom det tidiga 1800-talets utopiska rörelser, närmare bestämt kopplingen mellan nationalism och gudsrikestanken. I fokus står föreställningar om tid: hur förstås samtid och framtid som bemängd med dåtid? Hur uppfattar vi den samtidighet som vi delar med våra medmänniskor? 1800-talets människor skulle insistera på att frågan även bör vändas om: hur förstås samtid och dåtid som formad av framtid? Det är här Guds rike kommer in. Diskussionen tar avstamp i spänningen mellan nostalgi och utopi för att leda över till politiska projekt i svensk skönlitteratur vid mitten 1800-talet: konstruktioner av folk, utopiskt samhällsbyggande och kiliasm (föreställningar om Kristi återkomst och införandet av Guds rike). Mitt främsta exempel är Fredrika Bremers roman Syskonlif, utgiven revolutionsåret 1848. När nationalismen var en utopi och nationellt medvetande skulle skapas aktivt var idén om nationen en annan än idag.

  • 192.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Husmodern – en listig bedragare: Tidevarvet och K. J.2014Ingår i: Nya röster: Svenska kvinnotidskrifter under 150 år / [ed] Anna Nordenstam, Möklinta: Gidlunds förlag, 2014, 1, s. 135-154Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 193.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    I författarens fotspår – litteraturvetenskaplig metod på fältet2016Ingår i: Humanister i fält: Metoder och möjligheter / [ed] Åsa Arping, Christer Ekholm, Katarina Leppänen, Göteborg: LIR.skrifter , 2016, s. 23-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Inledning2016Ingår i: Fiktion och verklighet: mångvetenskapliga möten / [ed] Anna Bohlin, Lena Gemzöe, Göteborg: Makadam Förlag, 2016Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 195.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
    Inledning: Nation som kvalitet2021Ingår i: Nation som kvalitet: Smak, offentligheter och folk i 1800-talets Norden / [ed] Anna Bohlin; Elin Stengrundet, Bergen: Alvheim og Eide akademisk forlag, 2021, s. 8-22Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den tvärvetenskapliga antologin Nation som kvalitet: 1800-talets litterära offentligheter och folk i Norden undersöker hur smak blev grund för nation och moral ett kriterium för att inbegripas i ett folk. Vi studerar relationen mellan smak, offentlighet och folk – nation som kvalitet – ur olika infallsvinklar, för att fånga komplexiteten i rörelsen mellan förståelsen av nation och inkludering respektive exkludering av olika grupper, som ger utslag i nationalitet som ett värderingskriterium. Hur konstrueras nationella folk som en moralisk kategori? Hur regleras smak, klass och kön som del av nationsbildning? Hur förstås litterär offentlighet som nationsskapande? Hur används nation som värderingskriterium i litteraturkritiken?

    Att nationalism har estetiska uttryck är knappast någon nyhet. Det räcker med att fira 17. mai i Norge för att inse det. Vänder man på orsakssambandet händer emellertid något nytt: smak som grund för nation, ett kriterium för inkludering, öppnar för nya perspektiv på nationsbildning med relevans för vår egen tid. Det är också ett sätt att närma sig problemformuleringen i det historiska materialet när den moderna nationalismen först spred sig över Europa. Under 1800-talet var smak ett centralt spörsmål i konstruktionen av nationella folk. ”Folk” var länge ett omstritt begrepp – själva innebörden i begreppet, vilka kvaliteter som skulle känneteckna nationella folk samt hur dessa skulle framkallas debatterades under hela 1800-talet. Debatten ägde rum i de offentligheter som efterhand etablerades i Norden; etableringen av offentligheter uppfattades i sig som avgörande just för att skapa folk och bilda dess smak. En mångfacetterad relation upprättades mellan smak, offentlighet och folk. Litteraturen var skärningspunkten. AntologinNation som kvalitet. 1800-talets litterära offentligheter och folk i Norden studerar denna relation i ett transnationellt, nordiskt perspektiv med betoning på Norge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Inledning: Nation som kvalitet
  • 196.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Jerusalem in Every Soul: Temporalities of Faith in Fredrika Bremer's and Harriet Martineau's Travel Narratives of Palestine2020Ingår i: Time and Temporalities in European Travel Writing / [ed] Paula Henrikson, Christina Kullberg, Routledge, 2020, s. 182-209Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter examines the intersection between the temporality of the modern nation and temporalities of Christian faith in travelogues by two nineteenth-century female travellers to Palestine: Harriet Martineau's Eastern Life: Present and Past (1848) and Fredrika Bremer's Life in the Old World (1860–62). Drawing on pilgrimage studies and research on the temporalitiy of nationalism by Homi K. Bhabha and Anthony D- Smith, this chapter focuses on the different temporalities inscribed in the landscape. Protestant ideas about the progress of humankind, together with a teleological model of historical development, governed Martineau's and Bremer's perceptions as travellers and contributed to their Orientalist conceptualisations as well as their interpretations of the Palestinian geography. However, due to their differing temporalities of faith, their ideas about the Palestinian landscape diverged: while Jerusalem was quintessential for modern nationalism according to Bremer, the city was merely of historical interest to Martineau. Whereas Martineau developed a highly controversial theory of an "Evolution of faith", Bremer's theory relied on Kairos and developed what I have called an "allegorical geography", considering the spread of the Christian gospel to be prefigured by topography.

  • 197.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Kök till vildmark: Det kvinnliga medborgarskapets spatialitet i nordisk 1840-talslitteratur2017Ingår i: Konstellationer: Festskrift till Anna Williams / [ed] Alexandra Borg, Andreas Hedberg, Maria Karlsson, Jerry Määttä, Åsa Warnqvist, Möklinta: Gidlunds förlag, 2017, s. 79-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Magi och nation: Häxor i finländsk och svensk 1800-talslitteratur2018Ingår i: Historiska och litteraturhistoriska studier, ISSN 0073-2702, Vol. 93, s. 47-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Mårbacka: Larders, cow-houses, and other spiritual matters2014Ingår i: Re-Mapping Lagerlöf: Performance, intermediality, and European transmissions / [ed] Helena Forsås-Scott, Lisbeth Stenberg, Bjarne Thorup Thomsen, Lund: Nordic Academic Press, 2014, 1, s. 60-73Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Bohlin, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Genusvetenskap.
    Neglect, Grief, Revenge: Finland in Swedish Nineteenth-Century Literature2021Ingår i: Nineteenth-Century Nationalisms and Emotions in the Baltic Sea Region: The Production of Loss / [ed] Anna Bohlin; Tiina Kinnunen; Heidi Grönstrand, Leiden: Brill Academic Publishers, 2021, s. 80-107Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The production of loss organises nationalist thought through redistribution of emotions. In this chapter, the mechanisms at work in the production of loss are investigated by exploring the shifting emotions attached to Sweden’s loss of Finland to Russia in 1809, starting with Esaias Tegnér’s poem “Svea” (1811), and continuing with two literary works from the mid-nineteenth century, G. H. Mellin’s pamphlet Sweriges Sista Strid: Fantastiskt Nattstycke (Sweden’s Last Battle: Fantasmagoric Night Piece, 1840) and Fredrika Bremer’s sentimental novel Syskonlif (Brothers and Sisters, 1848). A coda highlights Selma Lagerlöf’s biography on Zacharis Topelius (1920), which recalls the grief over the loss of Finland as a lost sense of loss. How was territorial loss imagined? That is, what exactly was lost? What were the emotions associated with the loss of Finland? Emotions “stick”, in Sara Ahmed’s term, to different objects from virtues to people to landscape, and the order of what Barbara H. Rosenwein calls “emotional sequences” are reversed with different outcome for the production of loss. The novelistic treatment allowed for the elaboration of corporeal metaphors for nations; the interrelation between literary genre and bodies proves to be an important aspect in the perception of key concept of nationalist thought, such as national territory, national identity, and national feelings.

1234567 151 - 200 av 1400
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf