Att komponentbasera informationssystem kan ses som en av de senare trenderna inom informationssystemutveckling. Det finns flera orsaker till att företag väljer att komponentbasera informationssystem där några är möjligheten till återanvändning, kortare utvecklingstider, och en lägre resursåtgång under utvecklingsarbetet. Den i avhandlingen uppställda huvudfrågan är: Vad innebär det att komponentbasera informationssystem? För att belysa denna fråga har en explorativ studie genomförts, i studien har både teori och praktik behandlats genom bl.a. samarbete med svenskt näringsliv. I studien identifierades fyra kunskapsområden inom ramen för huvudfrågan: 1) mjukvarukomponenter, 2) systemarkitekturer, 3) systemutvecklingsprocess, och 4) återanvändning. Dessa kunskapsområden har sedan behandlats utifrån tillgänglig teori och praktik och därefter analyserats. Några av de resultat som genererats inom ramen för studien berör definitionen av begreppet mjukvarukomponent samt behovet av systemarkitekturer som möjliggörare för komponentbaserade informationssystem samt en uppdelning av systemarkitekturen i informationssystemarkitektur, IT-arkitektur samt komponentarkitektur. Andra resultat är en ny systemutvecklingsprocess för att komponentbasera informationssystem anpassad till de speciella krav som komponentbasering innebär på utvecklingsprocessen. I studien framkom det att återanvändning kan medföra konflikter i organisationen och att återanvändning främst handlar om arbetssätt och organisation framför teknologi. Återanvändning handlar till stor del om kunskapsinkapsling inom ett företag, det är genom denna kunskapsinkapsling som företag kan korta utvecklingstider och sänka utvecklingskostnader.

Denna avhandling är en kvalitativ studie av hur organisationer kan förenkla och förbättra arbetet med kravspecificering vid anskaffning av komponentbaserade informationssystem. Avhandlingens utgångspunkt är att mer verksamhetsnära och användbara informationssystem kan anskaffas genom att använda en integrerad verksamhetsmodell där verksamhetsanalys och kravspecificering slås samman. Fyra kunskapsområden har studerats och analyserats för att generera ett ramverk som riktar uppmärksamhet mot relevant innehåll och utformning av en integrerad verksamhetsmodell, 1) verksamhetsprocesser 2) verksamhetsmodellering 3) mjukvarukomponenter och 4) specificering. Avhandlingens empiri representeras av en rekonstruktion av den komponent- och processorienterade anskaffning av ett komplett vårdinformationssystem som genomförts i Landstinget i Värmland. Analyser och respektive kunskapsområde har skett utifrån ansatsen Multi-Grounded Theory vilket innebär en reorigenerering utifrån en växelverkan mellan existerande teorier och empirisk grundning. Några exempel på kunskapsbidrag är ett vidareutvecklat processbegrepp samt en ny livscykelmodell för komponentbaserade informationssystem. Utifrån kunskapsbidragen inom respektive kunskapsområde har integrationssynpunkter identifierats som legat till grund för utveckling av ramverket för en verksamhetsnära kravspecifikation. I avhandlingen dras slutsatsen att genom att integrera arbetet med verksamhetsanalys och kravspecificering skapas bättre förutsättningar för att kravspecifikationer speglar de behov systemen är avsedda att uppfylla och att gapet mellan krav och lösning minskar genom ett bättre underlag för kommunikation mellan kund och systemleverantör. Ramverket pekar på att en verksamhetsnära kravspecifikation utformas i en integrerad processmodell som beskriver verksamhetsprocesser utifrån identifierade generiska processbegrepp samt ett scenario för användning och klassificering av funktionalitet. Kravspecifikationen bör, enligt ramverket, även innehålla en systemöversikt, kommersiella och leverantörsrelaterade krav, design- och arkitektoniska krav samt utförandekrav. Ramverket har prövats och vidareutvecklats utifrån en extern validering i form av en utvärderingsworkshop där ramverkets relevans och användbarhet diskuterats utifrån de erfarenheter och den dokumentation som genererats i Landstinget i Värmland.