Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 59
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ammenberg, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Hjelm, Olof
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Thuresson, Leif
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eklund, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Krook, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Lindahl, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Svensson, Niclas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Miljöteknik: för en hållbar utveckling2011 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Angren, Jimmy
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Arnoldsson, Joel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Fjärrvärmens konkurrenskraft: En analys av olika uppvärmningsteknikers kostnadseffektivitet och kunders beslutsfattande2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har den Svenska värmemarknaden dominerats av fjärrvärmen som i princip varit det enda kostnadseffektiva alternativet där det funnits tillgängligt. På senare tid har dock spelreglerna börjat på att förändras, bland annat på grund av värmepumparnas intåg, en förändrad energipolitik och ökade kundkrav – vilket har lett till en mer konkurrensutsatt marknad. Denna studie syftar till att både kvantitativt och kvalitativt analysera fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningstekniker, med fokus på segmenten flerbostadshus, övriga- samt offentliga lokaler.

    Efter en inledande marknadsundersökning bedömdes värmepumpar i kombination med el eller fjärrvärme, samt pellets i kombination med RME, kunna vara konkurrenskraftiga med fjärrvärme. Därefter beräknades livscykelkostnaden för dessa värmesystem för en generell fastighet som en funktion av dess energibehov och utnyttjningstid, samt för ett antal typanvändare. Dessa typanvändare identifierades genom att analysera förbrukningsstatistik från Vattenfall. Vidare genomfördes flera intervjuer med branschexperter parallellt med att en enkät sammanställdes som riktade sig till energi- och klimatrådgivare i Sverige. Enkäten syftade till att få en nulägesbeskrivning av fastighetsägares syn på värmemarknaden och på så sätt bidra till den kvalitativa analysdelen.

    Resultatet visar att det rent kostnadsmässigt är små skillnader mellan fjärrvärme och övriga alternativ givet de antaganden som författarna anser är rimliga. För ett typiskt flerbostadshus är fjärrvärme mer fördelaktigt men för en typisk övrig eller offentlig lokal är bergvärme ett marginellt bättre alternativ. Frånluftsvärmepump med fjärrvärme är i båda fallen en billig lösning. Dock visar känslighetsanalysen att det kan skilja med mer än en faktor 2,5 i livscykelkostnad för samtliga alternativ beroende på vilka antaganden som görs.

    Således är valet av värmesystem ur fastighetsägarens perspektiv nära kopplat till riskbedömning, vad denne tror om framtiden och vilken relation de har till nuvarande värmeleverantör. För alla fastighetsägare är säker och problemfri drift den viktigaste parametern utöver kostnaden. Det finns även en ovisshet kring framtida prishöjningar av både el- och fjärrvärme, vilket leder till osäkra kalkyler. Därför kan förtroendet och relationen med nuvarande värmeleverantör vara avgörande vid en beslutssituation. En hög investeringskostnad är också en tydlig barriär - parallellt som investeringen ofta konkurrerar med andra energi- och fastighetsåtgärder om samma budget. Miljöfrågan är viktig för offentliga lokaler och kan vara det även för övriga lokaler, men är sällan av stor betydelse för flerbostadshus.

    Sammanfattningsvis är det svårt att avgöra vilket alternativ som är mest konkurrenskraftigt i dagsläget. Flera faktorer spelar in och livscykelkostnaden kan variera kraftigt mellan bästa och sämsta fall för uppvärmningsalternativen. Emellertid indikerar denna studie att en effektbaserad prismodell leder till att fjärrvärmen stärker sin konkurrenssituation bland flerbostadshus men blir mer utsatt i segmenten offentliga respektive övriga lokaler. Särskilt i det senare är bergvärmepumpar ett växande hot.

    För att bibehålla sin konkurrenskraft är det viktigt att fjärrvärmeleverantörerna är transparenta och tydliga i kommunikationen mot sina kunder, framförallt när det gäller prisutvecklingen. På sikt kan affärsmodellen och erbjudandet behöva innafatta mer än bara värmeleveransen, exempelvis stöd vid energieffektivisering, miljöcertifierad värme samt ett komforterbjudande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fjärrvärmens konkurrenskraft
  • 3.
    Broberg, Nicklas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Kartläggning och utvärdering av svenska energinätverk: Företagsnätverk och samarbeten inriktade på energi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling. I EU och Sverige ges redan finansiellt stöd som kan medföra att energinätverk bildas för såväl små och medelstora företag som för stora företag.

    Det existerar otaliga projektvarianter på energinätverk med olika uppbyggnad och utförande. Kunskapen om dessa nätverk inriktade mot energieffektivisering och energianvändning är begränsad. Arbetets syfte är därför att kartlägga svenska energinätverk för att kunna avgöra om de fungerar väl genom att utvärdera dem från ett samhällsperspektiv.

    För att identifiera energinätverk skedde insamling av dokument och intervjuer där slumpmässiga val tilläts i form av snöbollsmetoden. En bakomliggande förstudie har också genomförts där 8 energinätverk identifierats, vilka integrerats som en del i arbetets kartläggning. Sammantaget resulterade det i att identifiera 35 nätverksprojekt som kan bestå av enstaka nätverk, flera nätverk eller utgöra etapper för ett enskilt nätverk. De identifierade energinätverken är indelade efter större nätverk samt övriga nätverk som delats in i fyra generella nätverksformer: kluster, industridistrikt, regionala strategiska nätverk och strategiska nätverk samt alternativa nätverksformer för nätverk som inte kunde placeras in.

    En utvärdering har utförts med hjälp av programteori på det bakomliggande styrmedlet ”Ansökan om stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt 2013-2014” där det framkom att stödet tillåter en rad olika energinätverk och kan egentligen inte ses som särskilt styrande när det gäller utformning och genomförande av ett energinätverk. Vidare rekommenderas det att en separering görs för samverkansprojekt i form av energinätverk då det kan medföra mer riktade och konkreta energinätverk med tydligare mål och uppföljning. Detta tillåter fortfarande en variation på nätverkens uppbyggnad.

    Energinätverk med ett effektivt informations- och kunskapsutbyte har potentialen att medföra en innovativ företagsutveckling. Energinätverk utan en offentlig finansiering verkar inte initieras i Sverige. Avsiktsförklaringar eller avtal i de strategiska nätverken tros leda till att konkreta resultat har redovisats för nätverksprojekten i större grad än för de regionala strategiska nätverken.

    För de större energinätverken rekommenderas en fortsatt branschinriktning eftersom deras energianvändning är mer komplicerad att kartlägga. De övriga energinätverken bör istället prioritera intresserade deltagare som har möjlighet att träffas och sedan branschanpassa om möjligt. Detta då flera nätverksprojekt har vittnat om problem med nätverksbildandet som går ut över projektets genomförande. Vidare framstår skapandet av effektiva energinätverk som en mognadsprocess där flera bakomliggande projekt kan vara en anledning till ett kartlagt nätverksprojekt.

    Slutligen behövs det forskning på hur deltagande företag ser på energinätverk som ett stödjande och utvecklande styrmedel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kartläggning och utvärdering av svenska energinätverk - Broberg, 2014
  • 4.
    Emilsson (Gustafsson), Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ivner, Jenny
    Region Östergötland.
    Implementing the global sustainable goals (SDGs) into municipal strategies applying an integrated approach2018Ingår i: Handbook of Sustainability Science and Research / [ed] Walter Leal Filho, Springer, 2018, s. 301-316Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The UN emphasises the importance of collaboration and integrated approaches to effectively implement the SDGs. Much of the action will have to take place locally where municipalities will play an important role in coordinating the efforts towards SDG fulfilment. They are constant local actors close to citizens and they can also influence other actors through their strategies. This paper reflects on how the SDGs can be integrated into existing strategies in order to avoid parallel non-effective processes and to avoid the risk of the SDGs to become marginalised. Furthermore, the paper discusses roles and preconditions of municipalities in the SDG implementation process. This study focuses the implementation of the SDGs into a regional municipality’s strategic planning and management, Region Östergötland, Sweden. The challenges and opportunities connected to implementing the SDGs will be problematized, and the paper gives recommendations on how this type of organisations can implement the SDGs taking advantage from qualities in already existing management and working procedures.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Implementing the Global SustainableGoals (SDGs) into Municipal Strategies Applying an Integrated Approach
  • 5.
    Falk, Karolina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Forsberg, Joel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Adapting to the Changes Enforced by EU’s Network Codes for Electricity: The Consequences for an Electricity Company from a Distribution System Operator’s Perspective2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    To reach EU’s climate and energy target an integrated electricity market is considered to be required (Klessmann, et al., 2011; Boie, et al., 2014; Becker, et al., 2013). As a result the European Commission decided to form a set of rules, named the Network Codes, to create a single European market (ENTSO-E, 2013b). The Network Codes will affect Distribution- and Transmission System Operators, grid users and production units as well as all the other actors on the electricity market (Eurelectric, n.d.a). Concerns regarding what the Network Codes’ actual consequences are have been expressed within the line of business (Swedish Energy, 2013a). Therefore the purpose of this master’s thesis was to determine and furthermore illustrate the consequences the Network Codes will have, in current version, for a Swedish non-transmission system connected electricity company and determine what actions need to be taken.

    The purpose has been addressed by conducting interviews, document studies and by utilizing a change management model, the Intervention Strategy Model, introduced by Paton & McCalman (2000). The structured approach that is the nature of the model was used when determining the consequences the Network Codes enforce and what actions a non-transmission system connected electricity company has to take to cope with them. To further facilitate the determination of these actions this study was conducted on a non-transmission system connected electricity company, in this thesis named Electricity Company A.

    The investigation of the concerns expressed within the line of business illustrated that the concerns were diverse but a majority of them might be incorporated into either of the following groups, simulation models, demand side aggregator and information handling. Out of these groups information handling was by far the area of greatest concern with issues primarily connected to the Distribution System Operator. Consequently this thesis focused on the Distribution System Operator’s perspective.

    The analysis of the area of greatest concern, presented in two flow charts, clearly showed the increased amount of communication enforced by the Network Codes. This increased information handling results in numerous possible organisational consequences for the Distribution System Operator, for example might new systems be required and some existing systems be used with or without adaption. Furthermore, the extra workload could possibly be handled by the existing personnel, in some cases after complementary education, but it might also require new personnel. Finally the Network Codes open up for the possibility for the Distribution System Operator to define certain details which may be conducted individually or in cooperation with other Distribution System Operators. Which of these possible consequences that will affect a specific company is, however, dependent on its preconditions.

    The study on Electricity Company A reveals that the numerous actions required to handle the new communication were not as significant as the line of business might have feared. For Electricity Company A, primarily a new system is needed to handle the real-time values and some of the existing systems need to be updated. Additionally the combined extra work load might require extra personnel for Electricity Company A even though the individual work assignments are fairly small. The actions required should be fairly similar for companies of approximately equal size but might be more extensive for smaller non-transmission system connected electricity companies. All companies need, however, to conduct an individual analysis to determine which specific actions are required for them.

    The conclusions of this thesis aspired, and partly succeeded, to be generalizable on a European level. One example of this is the usage of the Intervention Strategy Model which proved applicable for determining which specific actions are required for all European electricity companies. Furthermore the concerns presented and the possible consequences of the increased information handling found, are generalizable but not complete for all European electricity companies. This thesis focused on one part of the complex Network Codes’ consequences and consequently further research is needed to fully understand the consequences for the electricity business in total.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Adapting to the Changes Enforced by EU’s Network Codes for Electricity - Falk & Forsberg
  • 6.
    Fenton, Paul David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stakeholder participation in municipal energy and climate planning – experiences from Sweden2016Ingår i: Local Environment: the International Journal of Justice and Sustainability, ISSN 1354-9839, E-ISSN 1469-6711, Vol. 21, nr 3, s. 272-289Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses the factors influencing stakeholder participation in municipal energy and climate planning, together with stakeholder experiences of participation in such processes. The article presents findings from a survey of 60 Swedish municipalities and detailed case studies of energy and climate planning in five Swedish municipalities to explore which stakeholders are involved, how and why they are involved, and the impacts of participation on both stakeholder experiences. The results of this study provide insight into the role of stakeholders in municipal energy and climate planning.The study proceeds as follows: the Introduction is followed by a discussion of theoretical perspectives on stakeholder participation and energy and climate planning. The Methods used to conduct the study are presented, followed by Results and Analysis. In the subsequent Discussion, the authors propose a conceptual approach that may assist municipalities in development of energy and climate strategies. The Analysis and Discussion inform Conclusions in which the authors advocate early and active stakeholder engagement in energy and climate strategy planning and emphasise the possible utility of their conceptual approach in supporting stakeholder participation.

  • 7.
    Fenton, Paul David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Sustainable Energy and Climate Strategies: lessons from planning processes in five municipalities2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Swedish municipalities have traditionally had significant powers and played a major role in implementing national energy strategies. This paper describes the factors influencing development of municipal climate and energy plans in five Swedish municipalities and assesses the relevance and importance of these factors from theoretical and practical perspectives. The questions raised in the paper are: what are the characteristics of municipal climate and energy planning processes in the five Swedish municipalities, how do municipalities include stakeholders in the process, and in what ways do stakeholders influence outcomes? Results suggest that a number of key factors influence the development of municipal climate and energy strategies and their content. These include the importance of a clear, shared vision and engaged politicians; the size and organisational structure of the municipality and its willingness and capability to act; the organisation of the process and extent to which stakeholders have been involved and feel included; the need for clarity about financial aspects, such as planned financing of implementation; the need for greater clarity concerning selection of targets and their relevance to global climate and energy trends. By illustrating the characteristics of the municipal climate and energy planning processes in five Swedish municipalities, the study makes a contribution to the research on local governments and sustainable development in general, and specifically to the growing literature on municipal climate and energy planning. The study and its results may be used to inform policy-makers on the national and local levels about the factors influencing municipal energy planning and the importance of involving stakeholders and citizens in the strategic work to reduce climate impacts and energy consumption.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sustainable Energy and Climate Strategies: lessons from planning processes in five municipalities
  • 8.
    Fenton, Paul David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sustainable Energy and Climate Strategies: lessons from planning processes in five municipalities2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The presentation describes the factors influencing development of municipal climate and energy plans in five Swedish municipalities and assesses the relevance and importance of these factors from theoretical and practical perspectives. This will help answers the research questions: what are the characteristics of municipal climate and energy planning processes in the five Swedish municipalities; and, what lessons can be learnt from these cases which may be applicable to other municipalities in Sweden, the EU and other countries?

  • 9.
    Fenton, Paul David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sustainable energy and climate strategies: lessons from planning processes in five Swedish municipalities2015Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 98, s. 213-221Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish municipalities have traditionally had significant powers and played a major role in implementing national energy strategies. This paper describes the factors influencing development of municipal climate and energy plans in five Swedish municipalities and assesses the relevance and importance of these factors from theoretical and practical perspectives. The questions raised in the paper are: what are the characteristics of municipal climate and energy planning processes in the five municipalities, do these municipalities include stakeholders in the process, if so how, and do the stakeholders influence the content of strategies? Results suggest that a number of factors influence the development of municipal climate and energy strategies and their content. These include the importance of a clear, shared vision and engaged politicians; the size and organisational structure of the municipality and its willingness and capability to act; the organisation of the process and extent to which stakeholders not only have been involved but also felt included; the need for clarity about financial aspects, such as planned financing of implementation; and the need for greater clarity concerning selection of targets and their relevance to global climate and energy trends. The study and its results may be used to inform policy-makers on the national and local levels about factors influencing municipal energy planning and also contribute to a discussion on benefits and problems of involving stakeholders and citizens in the strategic work to reduce climate impacts and energy consumption.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Fenton, Paul
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson (Emilsson), Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ivner, Jenny
    Energikontoret Östra Götaland.
    Sustainable Energy and Climate Strategies: lessons from planning processes in five Swedish Municipalities2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report forms part of the research project “Sustainable Energy and Climate Strategies – development and potential”, which is financed by the Swedish Energy Agency’s Sustainable Municipality programme. In this research project, case studies of the processes to develop energy strategies in five municipalities were prepared. The five municipalities were participants in the Sustainable Municipality programme’s second phase, which began in 2008, and represent different types of municipality, in terms of geography and population.

    This report presents analysis of the five case studies, using a policy theoretical perspective to focus on issues including how problems and solutions are identified and formulated, which solutions are proposed, which actors are included or excluded from the process, and which local resources are used or not used in the process. The report reflects on the implications of increasing stakeholder cooperation in energy planning processes and using different types of organisational approaches during the development of energy and climate strategies.

    Each case study began with an inventory of publically-available documents shaping the context for energy and climate strategies in each municipality. These documents were compiled in time lines showing the documents or decisions influencing energy planning in each municipality. Subsequently, group interviews were held with participants in planning processes in each of the five municipalities. In addition, individual interviews took place with stakeholders who had been active in the processes. Interviews were recorded and then transcribed. The results from the document study and interviews were then compiled in a summary of each municipality’s energy planning process, forming the basis for the analysis in this report.

    The case studies highlight both similarities and differences with regard to the organisation of work to develop and introduce energy strategies. All municipalities established, at an early stage, internal organisations for the process and throughout the processes, the organisational form, participants and their role, and division of tasks and responsibilities were fairly clear. For example, all five municipalities made use of Steering Groups and Working Groups, although the extent of the roles which these groups played – and the background of their members - varied. Four municipalities had a Reference Group in which external stakeholders were represented. A number of other constellations, including thematic working groups, were present in some but not all municipalities.

    The municipalities also took different steps in their energy planning processes and identified different drivers stimulating their activities. Participants from one municipality considered the Sustainable Municipality programme as a pivotal moment in their strategic energy work, whereas others felt the programme did not significantly influence their approach or outputs. The report identifies a number of factors influencing the development and implementation of municipal energy strategies, as well as a strategy’s scope and content.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sustainable Energy and Climate Strategies
  • 11.
    Gustafsson (Emilsson), Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Fenton, Paul
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ivner, Jenny
    Energikontoret Östra Götaland.
    Aktörssamverkan i lokala strategiska energi-och klimatplaneringsprocesser: Slutrapport från forskningsprojektet Hållbara energi-och klimatstrategier- lärdomar ch potential2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner har en lång tradition av energiplanering. Dock har verkningsfullheten avkommunernas energistrategiska arbete varit föremål för diskussion. Syftet med det här projektet vardärför att analysera kommuners arbete med att ta fram och genomföra kommunala energistrategiersamt att reflektera över hur/om ett vidgat systemperspektiv genom ökad aktörssamverkan kan bidramed kunskaper till det lokala energistrategiska arbetet.Utifrån projektets resultat har vi sammanställt ett antal rekommendationer som stöd till kommuner ideras arbete med att införa, implementera och utveckla det energistrategiska arbetet. Dessarekommendationer sammanfattar också de huvudsakliga resultat som vi vill skicka med kommunernai deras arbete. Det energistrategiska arbetet bör hanteras som en del i en långsiktig verksamhet och intesom ett projekt Både kommunens politiska majoritet och opposition bör vara med i processen att utvecklaenergistrategin och de ska ha en aktiv roll under hela processen Informera och utbilda politiker om de lokala energisystemen för engagemang och delaktighet Vid målformulering bör de som berörs av målen involveras Koppla mål och åtgärder till den ekonomiska uppföljning som redan görs i kommunen. Energistrategen bör sitta i ledningsgruppen för att möjliggöra att det energistrategiskaarbetet blir en del av det övergripande strategiska arbetet För att säkra kontinuitet i arbetet bör energistrategen ha en tillsvidareanställning och inteprojektanställning Det behövs stöd för kommunernas utåtriktade energistrategiska arbete från regional ochnationell nivå. Formulera en öppen process med en bred regional systemsyn Att samverka kan bidra till mycket positivt samtidigt som det kan göra processen merkomplex. Reflektera därför över vilka aktörer som bör vara med, varför de ska involveras, näri processen de ska involveras samt hur de ska involveras. Det är möjligt att det krävs olikametoder eller struktur för olika aktörsgrupper. Utveckla en förståelse för andra aktörersperspektiv och agendor. Det är viktigt att ha en fungerande samverkan mellan kommun och lokalt energibolag

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Gustafsson (fd Emilsson), Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Management and stakeholder participation in local strategic energy planning: – examples from Sweden2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Rapid environmental degradation and consumption of natural resources is a growing global concern, leading to the awareness that environmental sustainability is a critical new strategic objective. Municipalities are important actors when it comes to energy efficiency and improve environmental sustainability. One important tool to promote this work is implementing a local energy and/or climate strategy. How such local strategies are and could be designed in order to make a difference and promote sustainable energy solutions will be in focus for this paper. In order to promote strategic energy work at the local level, the, Swedish Energy Agency initiated a program called Sustainable Municipalities. As a part of this program participating municipalities were mandated to develop local energy and climate strategies.

    This paper aims at creating a general overview of approaches to, and uses of, local energy strategies among the participants in the Sustainable Municipalities program. This overview includes: analyzes of whether energy plans or strategies are present, which issues these plans address, what actors that are included, and whether follow-up is pursued.

    We will elucidate local energy strategies from a management perspective, and discuss if and how the composition of actors influence suggested goals and measures, if there were plans for implementation and follow-ups. Our theoretical ambitions are to integrate theories on how to manage an efficient energy strategic planning and on how to achieve successful stakeholder participation. This in order to discuss weaknesses and strengths in existing municipal energy planning practices and how to improve energy planning in relation to those theories.

    Document studies and structured telephone interviews with representatives from 60 municipalities were used to collect data. Around 75 percent of the municipalities in the study had adopted local energy strategies. This figure is surprisingly low; given that participation in the sustainable Municipalities program required energy strategies. In general, processes to develop a strategy included different parts of the municipality, and resulted in concrete measures. There were no correlations between included actors, and measures suggested and themes in the strategies. Most commonly occurring were strategies related to public buildings and other buildings owned by municipality owned companies. The most commonly suggested measures were related to transports. Almost all respondents claimed that they performed follow-ups and that this was planned for already in the set-up phase.

    Ten out of sixty respondents, who mainly were managers or strategists, meant that they were they alone were the main driving actors in strategic energy issues.

    The studied municipalities had not adopted energy plans or strategies to a higher degree compared to other Swedish municipalities. Cooperation is often broad within the municipalities but limited when it comes to external actors. The content of the energy plans do not always reflect the content of the measures and goals. The rather limited participation in the process could affect the impact and legitimacy of the strategies in the organizations.

  • 13.
    Gustafsson (fd Emilsson), Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Management and stakeholder participation in local strategic energy planning – Examples from Sweden2015Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 98, s. 205-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When it comes to improving energy efficiency and environmental sustainability, municipalities are important actors. The Swedish Energy Agency initiated a program called Sustainable Municipalities to support strategic energy activities at the local level. Participating municipalities were mandated to develop local energy and climate strategies. This study gives a general overview of how the 60 participants in the Sustainable Municipalities program developed and used energy strategies. The paper focuses on analyses of whether energy plans or strategies are present, and if present, how the municipalities address the issues, what actors are involved, and whether follow-up of the strategies is pursued. The empirical data were collected using structured telephone interviews and other studies. The paper elucidates local energy strategies from a management perspective, discuss whether and how the composition of actors influences suggested goals and measures, and explore whether there were plans for implementation and follow-ups. The theoretical ambitions are to integrate theories on how to manage efficient strategic energy planning with theories on how to achieve successful participation of stakeholders. These theories are used to discuss weaknesses and strengths in existing municipal energy planning practices and potential improvements.

    The results from this paper show that only 75% of the municipalities adopted local energy strategies. In addition, it was revealed that the processes to develop the strategies generally included several municipal actors although other stakeholders were rarely represented. The strategies resulted in concrete measures; however, there were no clear correlations between included actors, suggested measures, and identified themes in the strategies. The rather limited participation in the process could affect the impact and legitimacy of the strategies.

  • 14.
    Gustafsson, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Johansson, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Översiktlig kartläggning av kommuners erfarenheter kring energi- och klimatstrategiarbete: en enkätstudie2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kommuner har en viktig roll i att bidra till positiv utveckling inom miljö- och hållbarhetsområdet genom myndighetsutövande, som fastighetsägare, informatör och ägare av energibolag et cetera. Alla kommuner måste också, enligt svensk lagstiftning upprätta en energiplan, men flera studier visar att efterlevnaden av denna lag är låg och att dess verkningsfullhet är ifrågasatt. Därför är det intressant att studera och analysera om och hur det energistrategiska arbetet ska utformas för att göra skillnad i lokala energiplaneringsprocesser.

    Den här rapporten presenterar resultaten från en enkätundersökning som genomfördes vintern 2010/2011 som en deletapp av forskningsprojektet ”Hållbara energi- och klimatstrategier – lärdomar och utvecklingspotential”. Syftet med undersökningen var att ge en övergripande ögonblicksbild av Uthållig kommun-kommunernas arbetet med energistrategier. Enkätundersökningen riktades till de som står som kontaktpersoner för respektive kommun i Uthållig kommun och behandlade frågor såsom: huruvida det finns en energistrategi, vilka områden som omfattas av strategin, vilka aktörer som varit med och utarbetat den, vilka aktörer som driver energi- och klimatarbetet i kommunen, samt om energistrategiarbetet utvärderas eller följs upp. Av de 66 kommuner som kontaktades valde 60 att delta i undersökningen, vilket resulterar i en svarsfrekvens på 92 procent.

    Resultaten från undersökningen visar att deltagarna i uthållig kommun inte har antagit energistrategier i större omfattning än övriga svenska kommuner och att strategierna främst tagits fram i samverkan inom kommunen och med de kommunala bolagen. Mindre än hälften av kommunerna har samverkat med externa aktörer som industri, medborgare eller handel i framtagandet av strategierna. Förankringen av det energi- och klimatstrategiska arbetet i de kommunala organisationerna tycks vara god och både politiker och tjänstemän är i stor utsträckning drivande. De vanligaste åtgärdsområdena i strategierna är energieffektivisering i kommunala fastigheter och transporter. Majoriteten av kommunerna har genomfört konkreta åtgärder för att implementera strategin och alla säger sig arbeta med uppföljning.

    Ett stort antal olika benämningar på energistrategier identifierades bland enkätsvaren och variationerna på vad som uppges ingå i energi- och klimatstrategierna är också stor. Att variationerna finns kan förklaras med att det finns fördelar för förankringen av arbetet om arbetsmetoder och semantik anpassas för de lokala förutsättningarna och rådande kultur. Detta kan också leda till osäkerhet när det gäller jämförbarhet med andra kommuner och för samverkan med andra kommuner. Detta kommer att studeras vidare i projektets kommande etapp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Översiktlig kartläggning av kommuners erfarenheter kring energi- och klimatstrategiarbete: en enkätstudie
  • 15.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Do decision-making tools lead to better energy planning?2009Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article evaluates the effectiveness of decision-making tools originally designed for environmental issues in an energy planning process in a Swedish municipality. The tested tools include a citizen’s panel, a combination of external scenarios and backcasting, life cycle assessment, and qualitative checklists for environmental assessment. This study concludes that the tools contributed to a broader scope, more comprehensive environmental assessments, and better legitimacy of the energy planning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Region Östergötland, Regionledningskontoret, Övr Regionledningskontoret.
    Energisystemet2023Ingår i: Miljöteknik: för en hållbar utveckling / [ed] Jonas Ammenberg, Olof Hjelm, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, 2, Vol. Sidorna 197-216, s. 197-216Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Energisystemet är oerhört viktigt på många sätt, bland annat för att vår vardag ska fungera - tänk bara på alla problem vi upplever när det är strömavbrott även en kortare tid. När du läste de andra delarna i boken noterade du säkert och att energi har stor betydelse för många miljöproblem. I det här kapitlet beskrivs vad vi menar med energisystemet och viktiga aspekter och delar av systemet ur ett miljöperspektiv.

  • 17.
    Ivner, jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik.
    Guidelines för energi- och klimatstrategiskt arbete enligt lagen om kommunal energiplanering2009Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Lathund för inventering till energiplaner: Arbetsmaterial i projektet Energiplanering i Östergötland2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna lathund tar upp källor man kan använda sig av för att göra en övergripande inventering av en kommuns energisystem. Materialet är primärt framtaget för att underlätta arbetet för deltagande kommuner i projektet ”Energiplanering i Östergötland”. Rapporten är uppbyggd i två delar: kommunen som geografiskt område och kommunen som organisation. Lathunden tar inte upp hur materialet ska analyseras eller presenteras i en energiplan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lathund för inventering till energiplaner
  • 19. Ivner, Jenny
    et al.
    Björklund, Anna
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Miljöstrategisk analys.
    Dreborg, Karl-Henrik
    Johansson, Jessica
    Viklund, Per
    Wiklund, Hans
    New Tools in Local Energy Planning: Experimenting with Scenarios, Public Participation and Environmental Assessment2010Ingår i: Local Environment: the International Journal of Justice and Sustainability, ISSN 1354-9839, E-ISSN 1469-6711, Vol. 15, nr 2, s. 105-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a model for local energy planning and its application in a full-scale experiment in a Swedish municipality. The model is based on legal requirement,research findings and standards of good practice and includes a combination ofanalytical and procedural tools intended to support rational decision-making: external scenarios, a citizens’ panel, life cycle analysis and qualitative environmental assessment (EA). The application of the model indicates that the decision-support tools selected can give several new and valuable inputs to local energy planning, suchas local knowledge and values through citizen dialogue and comprehensive EAs.However, the experiment also shows that there are several challenges involved in applying the tools, for example, it is difficult to get citizens and the industry to participate and that it is complicated to combine several different tools for decision making into a single planning process. Moreover, the experiences from the application suggest that the model for local energy planning show great potential but needs to be improved before it can be used as a standard of good practice.

  • 20.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Department of Management and Engineering, Linköping University.
    Björklund, Anna Elisabeth
    Royal Institute of Technology, Stockholm.
    Dreborg, Karl-Henrik
    Swedish Defence Agency, Stockholm.
    Johansson, Jessica
    Swedish Defence Agency, Stockholm.
    Viklund, Per
    Jönköping University, Internationella Handelshögskolan, IHH, Statsvetenskap.
    Wiklund, Hans
    Jönköping University, Internationella Handelshögskolan, IHH, Statsvetenskap.
    New tools in local energy planning: experimenting with scenarios, public participation and environmental assessment2010Ingår i: Local Environment: the International Journal of Justice and Sustainability, ISSN 1354-9839, E-ISSN 1469-6711, Vol. 15, nr 2, s. 105-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a model for local energy planning and its application in a full-scale experiment in a Swedish municipality. The model is based on legal requirement, research findings and standards of good practice and includes a combination of analytical and procedural tools intended to support rational decision-making: external scenarios, a citizens' panel, life cycle analysis and qualitative environmental assessment (EA). The application of the model indicates that the decision-support tools selected can give several new and valuable inputs to local energy planning, such as local knowledge and values through citizen dialogue and comprehensive EAs. However, the experiment also shows that there are several challenges involved in applying the tools, for example, it is difficult to get citizens and the industry to participate and that it is complicated to combine several different tools for decisionmaking into a single planning process. Moreover, the experiences from the application suggest that the model for local energy planning show great potential but needs to be improved before it can be used as a standard of good practice. 

  • 21.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Broberg Viklund, Sarah
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Effect of the use of industrial excess heat in district heating on greenhouse gas emissions: A systems perspective2015Ingår i: Resources, Conservation and Recycling, ISSN 0921-3449, E-ISSN 1879-0658, Vol. 100, s. 81-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    European policy promotes increased use of excess heat as a means to increase the efficiency of resourceuse. By studying possible effects on greenhouse gases, this article aims to analyze and discuss systemaspects of the use of industrial excess heat in district heating. Effects on greenhouse gas emissions arestudied by applying different energy market conditions with different system boundaries in time andspace. First, life cycle assessment is used to assess the introduction of excess heat in district heating in acontemporary system with different geographical system boundaries. Thereafter, future energy marketscenarios for Europe are investigated to explore possible future outcomes. This study concludes that boththe heat production system and the energy market conditions affect the system emission effects of usingexcess heat in district heating. Industrial excess heat in district heating can be beneficial even if it leadsto reduced local electricity production when unused biomass can be used to replace fossil fuels. It isrecommended that a strengthened EU policy should encourage the use of biomass where it has the mostfavorable effects from a systems perspective to ensure emission reductions when industrial excess heatis used in district heating.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eklund, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Biogas på gårdsnivå i Östergötland: Utvärdering och rekommendationer2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet biogas på gårdsnivå pågick 2007-2010 hade som syfte att undersöka hur biogasanläggningar på gårdsnivå bör vara utformade så att de blir ekonomiskt lönsamma i Sverige. Projektets mål var att det vid projekttidens skulle finnas 4-6 st fungerande pilotanläggningar för biogasproduktion på gårdsnivå inom AgroÖsts verksamhetsområde. Projektet skulle också ge intresserade landsbygdsföretagare utbildning i småskalig biogasproduktion med och möjlighet till analys av enskilda lantbruks möjligheter till produktion. Projektet finansierades av Europeiska jordbruksfonden för lantbruksutveckling och Regionförbundet Östsam.

    Under projekttiden har ett antal utbildningsdagar, studieresor och förstudier om förutsättningar för biogasproduktion på gårdar genomförts. Projektet har inte lett till några pilotanläggningar då det visat sig under projektets gång att det inte är lönsamt att producera biogas på en enskild gårdsanläggning. En stor del av projektet har därför varit av explorativ natur och under projekttiden har allt mer fokus hamnat på att forma kluster där ett flertal aktörer går samman i biogasproduktionen. Vid utvärderingens tillblivelse pågår fördjupad utredning och projektering av fyra sådana anläggningar. Att projektet kommit att handla mer och mer om samverkan mellan flera aktörer har antagligen varit positivt för biogasopinionen i regionen.

    Bland projektdeltagarna har projektet varit mycket uppskattat och projektet har lett till en betydande kunskapsutveckling. Den kritik som framförs mot projektet bland deltagarna berör administrativa rutiner.

    I utvärderingen rekommenderas att eventuella fortsättningsprojekt bygger vidare på den kunskap och de nätverk som byggts upp under projekttiden. Vidare bör man fortsätta stötta samverkan kring biogasproduktion och söka synergier med andra pågående regionala initiativ och forskning i området. Slutligen rekommenderas att man i ett fortsättningsprojekt lägger resurser på att sprida information om resultat och goda exempel nationellt och internationellt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson (Emilsson), Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Follow-up of local energy and climate strategies: A study of six small Swedish municipalities2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Local authorities are important actors in the transition of energy systems towards renewable energy resources and efficient energy use. One mean to manage and develop local energy systems is using energy and climate strategies. Sweden has a long history of energy-planning, which effectiveness has been debated. However, in the light of climate change, many Swedish local authorities have adopted energy and/or climate strategies in recent years. These strategies are intended to clarify, prioritize and suggest measures for achieving energy and climate related goals. To be able to assess the strategies’ effectiveness it is important to identify progress and goal achievement. There is little knowledge whether and how local authorities do this kind of follow-up.The aim of this paper is to explore approaches to energy strategy follow-up in six small and medium-sized local authorities in Sweden. Based on interviews with representatives from six Swedish municipalities, this paper discusses prerequisites for energy and climate strategy follow-up. Challenges for the follow-up, such as methodological descriptions, organization and lack of high quality data are identified and discussed. A conceptual model for a systematic approach to follow-up is presented. Conclusions on how a systematic approach to follow-up could facilitate organizational learning and a more strategic approach to energy issues are drawn. It is also discussed how a developed practice could be beneficial in terms of common methodologies and possibilities to request better statistical data from the national level.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Helgstrand, Anton
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Miljöaspekter på ersättning av konventionell värmeproduktion med industriell restvärme: analys av potential i Östergötland och Örebro län2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk industri är känd för att använda stora mängder energi i sina processer. En stor del av energin kyls bort som restvärme. Exakt hur stor potential det finns när det gäller att ta tillvara restvärme är dock inte helt känt. Den här rapporten är en del av ett projekt, initierat av Länsstyrelserna i Östergötland och Örebro län, med syfte att kartlägga hur stor potential för tillvaratagande av restvärme det finns i de två länen. Syftet med den här rapporten är att beskriva miljöpåverkan från tillvaratagande av restvärme i fjärrvärmenät, dels generellt i förhållande till ett antal typfall och dels i förhållande till den potential som identifierats inom projektet. Rapporten är uppdelad i två delar, där den första delen bygger upp ett ramverk för hur miljöpåverkan per levererad MJ fjärrvärme varierar beroende på inblandning av restvärme i fjärrvärmeleveransen. I den andra delen används detta ramverk för att analysera potentiella förändringar i miljöpåverkan vid ökat utnyttjande av industriell restvärme enligt underlagsdata som tagits fram i ett annat delprojekt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Hjelm, Olof
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Volition and Environmental Assessment in Swedish Municipal Energy Plans2009Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    There are several policy instruments for managing energy systems at the local level, for municipal energy planning, which is a means for local authorities to manage the local energy system. This article analyses the municipal Energy Planning which has been required by Swedish law since 1997. Recent energy plans are compared with earlier plans. The aim is to see if recent energy plans are different and if the observed differences can be explained by the impact of external factors, for example other policy instruments.

    The results show that the both the scope of expressed volition and environmental assessments have changed substantially between the two sets of energy plans studied. Newer energy plans include more goals for transports and information, but fewer goals for environmental aspects. Environmental assessments are more commonly occurring in the newer plans, but focus to large extent on emissions of carbon dioxide and climate change. It is concluded that these differences can largely be explained by a rather weak legislation, which allows external factors to influence the energy planning process. It is further concluded that it is important to include environmental assessments in the energy planning process to avoid problem shifting. Such assessments must include more environmental consequences than simply the emissions of carbon dioxide.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Karin, Westerberg
    Malmö University.
    Ljung, Stina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Approaches to participation in local energy-planning: Examples from a swedish region 2010Ingår i: Proceedings of the 2010 ERSCP-EMSU Conference In Delft & Cape Town October 25-29, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     This paper presents a study in which ten small local authorities were asked how they would like to approach local stakeholders in their energy-planning. Based on the answers this paper discusses participation in an energy-planning context and shows how goals and methods may differ according to the different target groups the local authorities wish to reach. The different approaches to stakeholder participation are then categorised into four categories – participation as capacity building, participation as a way to create acceptance, participation as a way to change behaviour and participation as partnership building – and discussed in relation to participation literature.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Persson, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Fysisk planering och fjärrvärmeexpansion i praktiken: Förstudie om beslutsprocessen vid kommunal planering och fjärrvärmeexpansion i nyexploaterade områden2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This report presents a pre-study with the aim to map today’s practice when it comes to the connection between district heating expansion and municipal spatial planning. The project was financed by the Swedish District Heating Association and the Swedish Energy Agency and was part of the research programme Fjärrsyn. A reference group consisting of three representatives from the district heating industry followed the progress of the project.

    The empirical studies were performed in two parts: one brief study and one deeper study. In the first part representatives from 55 Swedish local authorities were interviewed with the aim to map whether they had planned for new development areas in the last five years and, if so, whether the areas were connected to district heating. Based on the results from the first part six of the municipalities were chosen for a deeper study. The aim of the deeper study was to map the process from spatial planning to connection of new areas to district heating, and to identify barriers and drivers for such district heating expansion. Three respondents were interviewed from each municipality; a planner, an energy advisor and a representative from the district heating company.

    Results from the first part showed that most municipalities (90%) that had planned for new developments in the last five years also possessed at least one area that was connected to district heating. The main reason for not connecting new areas was low profitability because of large distances and low heat demand. Also the deeper study indicated low profitability as the main reason for not connecting newly developed areas to district heating.

    Two other observations were made in the deeper study:

    • Dialogue between district heating companies and local authorities is often sparse
    • There are probably knowledge gaps and lack of understanding between spatial planners and district heating companies

    Empirical evidence from this study shows that the role of the district heating company in the planning process is often limited to calculating whether district heating expansion is economically feasible. There was however one exception to this general observation: in one municipality there is an ongoing dialogue with frequent meetings between representatives from the district heating company and the local authority.

    One reason for the sparse dialogue between planners and the district heating company can be the different professional cultures and different goals for the organisations. Another reason could be lack of knowledge about how spatial planning affects the conditions for district heating.

    More frequent dialogue between local authorities and district heating companies could improve the conditions for district heating in new developments. This dialogue should ideally start at the strategic level within municipal energy planning and overall planning. The dialogue should thereafter continue throughout the municipal planning process.

    Also broader cooperation between district hearing companies and local authorities could facilitate district heating expansion. Cooperation helps building common visions for the future local energy system, which in turn may also reduce vulnerability of joint projects.

    Based on the results from this pre-study, four new research projects were developed. One proposed project builds on the observation of the sparse dialogue between district heating companies and local authorities. Issues to be explored could be: What potential gains are there in broad cooperation between district heating companies and local authorities?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fysisk planering och fjärrvärmeexpansion i praktiken
  • 28.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Sonesson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner: Användarhandledning2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna handledning är en del av projektet ”Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner”, ett forskningsprojekt som genomförts vid Linköpings Universitet i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och har bedrivits parallellt med samverkansprojektet ”Energiplanering i Östergötland”. Några av Östergötlands kommuner har fungerat som bollplank och testfall för framtagna metoder. Under 2010 kommer samtliga kommuner i projektet att arbeta med de framtagna metoderna i arbetet med sina energiplaner.

    Syftet med projektet var att utveckla förenklade metoder för att ta fram underlag till miljöbedömning av energiplaner. Resultatet från projektet är tre delverktyg med olika syften. Att:

    1. ta fram nollalternativ
    2. stämma av åtgärder mot energi‐ och miljömål
    3. stämma av åtgärdspaket mot nollalternativ

    Projektet resultat och metoder har sammanställts i tre delar: en Metodrapport, en Användarhandledning, samt en Exempelsamling med generaliserade exempel på åtgärder som kan finnas i energiplaner. Metodrapporten beskriver vetenskapliga metoder och val och ger en inblick i praktiska och teoretiska överväganden som gjorts under projektets gång. Målgruppen för metodrapporten är de som vill veta mer om den vetenskapliga grunden till verktygen. Användarhandledningen beskriver hur verktygen är uppbyggda och hur de är tänkta att användas. Målgruppen är främst de som är intresserade av att förstå hur verktygen är uppbyggda, kanske för att kunna göra egna kompletteringar. Exempelsamlingen är i sig ett av delverktygen. Samtliga rapporter finns att ladda ner från Linköping University Electronic Press, http://www.ep.liu.se/, eller Länsstyrelsen i Östergötland, http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/. Excelfiler går att beställa från författarna eller Länsstyrelsen i Östergötland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner : Användarhandledning
  • 29.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Sonesson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner: Exempelsamling2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna exempelsamling är en del av projektet ”Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner”, ett forskningsprojekt som genomförts vid Linköpings Universitet i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och har bedrivits parallellt med samverkansprojektet ”Energiplanering i Östergötland”. Några av Östergötlands kommuner har fungerat som bollplank och testfall för framtagna metoder. Under 2010 kommer samtliga kommuner i projektet att arbeta med de framtagna metoderna i arbetet med sina energiplaner.

    Syftet med projektet var att utveckla förenklade metoder för att ta fram underlag till miljöbedömning av energiplaner. Resultatet från projektet är tre delverktyg med olika syften. Att:Syftet med projektet var att utveckla förenklade metoder för att ta fram underlag till miljöbedömning av energiplaner. Resultatet från projektet är tre delverktyg med olika syften. Att:

    1. ta fram nollalternativ
    2. stämma av åtgärder mot energi‐ och miljömål
    3. stämma av åtgärdspaket mot nollalternativ

    Projektet resultat och metoder har sammanställts i tre delar: en Metodrapport, en Användarhandledning, samt en Exempelsamling med generaliserade exempel på åtgärder som kan finnas i energiplaner. Metodrapporten beskriver vetenskapliga metoder och val och ger en inblick i praktiska och teoretiska överväganden som gjorts under projektets gång. Målgruppen för metodrapporten är de som vill veta mer om den vetenskapliga grunden till verktygen. Användarhandledningen beskriver hur verktygen är uppbyggda och hur de är tänkta att användas. Målgruppen är främst de som är intresserade av att förstå hur verktygen är uppbyggda, kanske för att kunna göra egna kompletteringar. Exempelsamlingen är i sig ett av delverktygen. Samtliga rapporter finns att ladda ner från Linköping University Electronic Press, http://www.ep.liu.se/, eller Länsstyrelsen i Östergötland, http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/. Excelfiler går att beställa från författarna eller Länsstyrelsen i Östergötland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner : Exempelsamling
  • 30.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Sonesson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner: Metodrapport2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Denna rapport är en del av projektet ”Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner”, ett forskningsprojekt som genomförts vid Linköpings Universitet i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och har bedrivits parallellt med samverkansprojektet ”Energiplanering i Östergötland”. Några av Östergötlands kommuner har fungerat som bollplank och testfall för framtagna metoder. Under 2010 kommer samtliga kommuner i projektet att arbeta med de framtagna metoderna i arbetet med sina energiplaner.

    Syftet med projektet var att utveckla förenklade metoder för att ta fram underlag till miljöbedömning av energiplaner. Resultatet från projektet är tre delverktyg med olika syften. Att:

    1. ta fram nollalternativ
    2. stämma av åtgärder mot energi‐ och miljömål
    3. stämma av åtgärdspaket mot nollalternativ

    Projektet resultat och metoder har sammanställts i tre delar: en Metodrapport, en Användarhandledning, samt en Exempelsamling med generaliserade exempel på åtgärder som kan finnas i energiplaner. Metodrapporten beskriver vetenskapliga metoder och val och ger en inblick i praktiska och teoretiska överväganden som gjorts under projektets gång. Målgruppen för metodrapporten är de som vill veta mer om den vetenskapliga grunden till verktygen. Användarhandledningen beskriver hur verktygen är uppbyggda och hur de är tänkta att användas. Målgruppen är främst de som är intresserade av att förstå hur verktygen är uppbyggda, kanske för att kunna göra egna kompletteringar. Exempelsamlingen är i sig ett av delverktygen. Samtliga rapporter finns att ladda ner från Linköping University Electronic Press, http://www.ep.liu.se/, eller Länsstyrelsen i Östergötland, http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/. Excelfiler går att beställa från författarna eller Länsstyrelsen i Östergötland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner : Metodrapport
  • 31.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell marknadsföring och industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Sonesson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Lathund för sammanställning av energiplan2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna lathund för sammanställning av energiplan är att beskriva vad som bör ingå i ett kommunalt energiplansdokument samt hur innehållet kan presenteras och paketeras. Materialet är framtaget inom ramen för projektet ”Energiplanering i Östergötland”, ett samverkansprojekt mellan Linköpings universitet och Regionförbundet Östsam. Projektet är finansierat av Naturvårdsverket och Regionförbundet Östsam. Lathunden kommer att användas för att sammanställa energiplanerna i de kommuner som deltar i projektet . Innehållet i lathunden har tagits fram med inspiration från redan existerande energiplaner från Motala, Helsingborg, Falun, Boxholm, Kil, Kungälv, Norrköping, Finspång, Eksjö, Trollhättan, Landskrona, Hultsfred och Lilla Edet. Dessutom har innehåll från utkast till energiplaner från Vadstena, Söderköping och Valdemarsvik använts.

    Själva sammanställningen har utgått från tidigare erfarenheter och forskning inom kommunal energiplanering. Även Klimatkommunernas dokumentguide och Uthållig kommuns handbok för energi‐ och klimatstrategier har använts som inspiration. Samtliga källor finns angivna när de används i texten. Författarna vill påpeka att denna lathund inte är någon allomfattande handbok, utan ett arbetsunderlag som säkerligen kan utvecklas och förfinas. Synpunkter på innehållet eller önskemål om kompletteringar mottas tacksamt!

    Mer information om projektet och författarnas övriga publikationer inom  energiplaneringsområdet finns på www.energiplanera.se.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lathund för sammanställning av energiplaner
  • 32.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Sonesson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Uppföljning av energiplaner: Erfarenheter från sex svenska kommuner2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på en mindre studie av olika kommuners erfarenheter från uppföljning av energiplaner. Materialet är framtaget som bakgrundsmaterial för projektet ”Energiplanering i Östergötland”, ett samverkansprojekt mellan Regionförbundet Östsam, Linköpings universitet, Energikontoret Östra Götaland och Länsstyrelsen i Östergötland. Projektet är finansierat av Naturvårdsverket och Regionförbundet Östsam. Författarna vill påpeka att studien inte är någon heltäckande beskrivning av uppföljning av energiplaner, utan är ett axplock av erfarenheter från ett antal små och medelstora kommuner.

    I samband med projektet sker ytterligare utvecklingsarbete. Resultat och rapporter finns tillgängliga på www.energiplanera.se och Linköping University Electronic Press

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Uppföljning av energiplaner : Erfarenheter från sex svenska kommuner
  • 33.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Thollander, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Paramonova, Svetlana
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Svensson, Anders
    Tuenter, Gerard
    Swedish Energy Agency.
    Björkman, Thomas
    Swedish Energy Agency.
    Moberg, Johanna
    Swedish Energy Agency.
    Swedish energy manager networks for energy-intensive industry as a driver for improved energy efficiency2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    While the potential for improved energy efficiency in industryis large, deployment of measures is often inhibited by a numberof barriers. In order to overcome these barriers, a number ofenergy end-use policies is functioning in Sweden, the two largestbeing a Voluntary Agreements (VA) for energy-intensiveindustry, an energy audit program, and in addition, various energymanager networks for improved energy efficiency. Whilethe two former have been evaluated and are well-known, theSwedish energy efficiency networks have so far neither beenpresented nor evaluated previously. The aim of this paper is topresent the current Swedish energy efficient network, and theirrole in the energy policy mix from a theoretical viewpoint. TheSwedish energy network, Energiintensiven consisting of about100 companies from the major electricity-intensive sectors isadministrated by the Swedish Energy Agency. Participatingcompanies are all part of the Swedish VA, the PFE. In additionthe aluminum companies have an energy network (GeniAl),one network is functioning among Swedish saw mills (EESI), aswell as there is a network in the iron- and steel industry ENETSteel.Results of the paper show that despite the low emphasison networks as a part of the policy mix, the networks havean important role in overcoming barriers to energy efficiencyamong the participating companies.

  • 34.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköping University, Sweden.
    Thollander, Patrik
    Linköping University, Sweden.
    Paramonova, Svetlana
    Linköping University, Sweden.
    Svensson, Anders
    RISE., Swerea, SWECAST.
    Tuenter, Gerard
    Swedish Energy Agency, Sweden.
    Björkman, Thomas
    Swedish Energy Agency, Sweden.
    Moberg, Johanna
    Swedish Energy Agency, Sweden.
    Swedish energy manager networks for energy-intensive industry as a driver for improved energy efficiency2014Ingår i: Eceee Industrial Summer Study Proceedings, European Council for an Energy Efficient Economy , 2014, Vol. 2, s. 629-635Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While the potential for improved energy efficiency in industry is large, deployment of measures is often inhibited by a number of barriers. In order to overcome these barriers, a number of energy end-use policies is functioning in Sweden, the two largest being a Voluntary Agreements (VA) for energy-intensive industry, an energy audit program, and in addition, various energy manager networks for improved energy efficiency. While the two former have been evaluated and are well-known, the Swedish energy efficiency networks have so far neither been presented nor evaluated previously. The aim of this paper is to present the current Swedish energy efficient network, and their role in the energy policy mix from a theoretical viewpoint. The Swedish energy network, Energiintensiven consisting of about 100 companies from the major electricity-intensive sectors is administrated by the Swedish Energy Agency. Participating companies are all part of the Swedish VA, the PFE. In addition the aluminum companies have an energy network (GeniAl), one network is functioning among Swedish saw mills (EESI), as well as there is a network in the iron- and steel industry ENET-Steel. Results of the paper show that despite the low emphasis on networks as a part of the policy mix, the networks have an important role in overcoming barriers to energy efficiency among the participating companies.

  • 35.
    Ivner, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Westerberg, Karin
    Energikontoret, Östra Östergötland.
    Energiplanering i Östergötland : Ett samverkansprojekt för att stötta framtagande av kommunala energiplaner/klimatstrategier: Slutrapport2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet Energiplanering i Östergötland, som pågick under 2009 och 2010, genomfördes som ett samverkansprojekt mellan 8 mindre kommuner i Östergötland, Regionförbundet Östsam och Linköpings universitet. Projektets syfte var att ge kommunerna stöd i att ta fram energiplaner, med målet att alla Östergötlands kommuner skulle ha en aktuell plan efter projektets slut. Genom projektet har kommunerna haft tillgång till olika typer av stöd, från workshopar till beräkningsverktyg.

    Kommunerna har valt att organisera sitt arbete på olika sätt; några har organiserat arbetsgrupper ledda av en tjänsteman, andra har valt att tillfälligt anställa energi- och klimatrådgivaren eller en extern konsult för att leda processen. Alla kommuner utom en har uppnått projektets mål och har ett utkast till, eller antagen, energiplan vid projekttidens slut. Den kommun som inte nått ända fram, står nu i beredskap att inleda en planeringsprocess.

    Författarna av denna rapport har identifierat följande förutsättningar som lyckosamma för genomförandet av en energiplaneringsprocess:

    • Engagerade chefstjänstemän som förfogar över tid och resurser till projektet

    • Det finns redan ett engagemang i kommunen för energifrågor och/eller vana att arbeta strategiskt i andra projekt• Tillgång till en engagerad och kunnig person i form av energi- och klimatrådgivare eller konsult som kan stötta arbetet

    • Stöttning från nätverk och den regionala nivån med kompetens, verktyg och processtöd.

    Ett antal mindre gynnsamma omständigheter och risker har också identifierats:

    • Låg kunskap om energifrågor i den egna organisationen

    • Inga extra resurser tilldelas det energistrategiska arbetet• Låg kvalitet på de kommunala energibalanserna som finns i den nationella statistiken och ovilja från energiföretag och industri att lämna ut statistikuppgifter

    • Konsulter/energi- och klimatrådgivare drar det största lasset i energiplaneringen, vilket innebär begränsad insyn/påverkansmöjlighet och risk för att viktig kunskap inte stannar i den kommunala organisationen.

    Baserat på erfarenheterna från projektet ges följande rekommendationer:

    • Personella resurser måste avsättas inom kommunen även om man tar hjälp av konsulter under arbetet. Den kommunala organisationen måste bygga upp kunskap inom energi- och miljöområdet om man ska följa med i utvecklingen och leva upp till energipolitiska mål.

    • Redan under arbetet med energiplanen måste planering för implementerings- och uppföljningsarbete göras. För detta krävs ett aktivt arbeta för att integrera energifrågorna i det dagliga arbetet och i kommunens årliga uppföljningsrutiner.

    • Stöttning av mindre kommuners energiplaneringsarbete från regionalt håll, till exempel med sammanställning av datamaterial för nulägesanalys och uppföljning, underlättar lokal kompetensutveckling.

    Slutligen, formuleringen av en energiplan är bara början på det energistrategiska arbetet. Det är först när energifrågorna har en självklar och viktig plats i det vardagliga arbetet på kommunen som man kan göra stora förändringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Energiplanering i Östergötland : Ett samverkansprojekt för att stötta framtagande av kommunala energiplaner/klimatstrategier: Slutrapport
  • 36.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Biogas Solutions Research Center.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Biogas Solutions Research Center.
    Söderström, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Biogas Solutions Research Center.
    Final report for BRC EP3 (New industries)2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In BRC EP3 focus has been on new industries. The goal has been to find some new industries where biogas production is a resource‐efficient way to take advantage of material flows that are not used today. From this goal seven activities were formulated and are in short: (A1) Present biogas solutions, (A2) Overview of new industrial sectors in Sweden regarding biogas production, (A3) Possibilities and impossibilities process‐wise, (A4) Energy and environmental impacts, (A5) Societal aspects, (A6) Selection of case studies, and (A7) Case study design. These activities needed different angles of approach and therefore a variety of methods were used in the project, e.g. literature studies, calculations, measurements, interviews and workshops. The results from the activities are presented in short below.

    A1: International comparison of biogas production at industrial sites, for example, is impossible to carry out as different classifications are used in different countries. In A1 a way to categorize biogas plants is proposed and discussed.

    A2: By screening and geographically pin‐pointing the food industry, eight clusters were chosen for deeper studies. A mapping of biogas potential was thereafter carried out in these clusters. The activity shows great potentials for some of the clusters regarding biogas production.

    A3: Process‐related feasibility for opportunities for the clusters studied in A2 is targeted. The general conclusion is that there are no severe aspects that imply that one should not continue working with a specific cluster or a specific substrate found in those clusters, regarding biogas production.

    A4: Each cluster found in A2 is assessed in terms of environmental aspects (climate, acidification and eutrophication), energy balance and economy, which were found being the most important assessment criteria when it comes to efficient biogas solutions. The results show, for example, that even though some of the clusters hold a large potential for biogas production some of these clusters do not imply profitable solutions or environmental advantages compared to the present situation of using the substrates. Moreover, the study shows that the end use of the biogas (electricity, heat and vehicle fuel) has significant influence on the results. It is shown that each cluster has a unique combination of substrates and unique alternatives for use of both substrates and produced biogas, implying different beneficial solutions. Sometimes the beneficial solutions differ dependent on what assessment criterion used.

    A5: Societal aspects were explored for each cluster found in A2. It is shown that there are differences between the clusters regarding institutional and organizational prerequisites. Important areas have been identified on both a national level (e.g. taxes) and regional level (e.g. cooperation between public and private sectors).

    A6: When selecting case studies it is found that the following aspects needs to be considered: (1) biogas potential, (2) character of substrates and other materials, (3) environmental aspects (climate, acidification and eutrophication), (4) influence on energy balances (5) economy, (6) use of biogas, and (7) societal aspects.

    A7: When designing case studies the same aspects as for A6 applies. However, when designing the case study it is also vital to consider where to put the system border and also consider the localization of the production unit (e.g. internal at a company or detached).

    Moreover, integration of biogas solutions with other types of material or energy flows has to be considered.

    All the stated parts in “Motivation and aim” are addressed in the project. Consequently, the target of the project is achieved.

  • 37.
    Lindkvist, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Karlsson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Biogas production feasibility in food industry clusters2016Ingår i: eceee Industrial Summer Study proceedings – Industrial Efficiency 2016: Going beyond energy efficiency to deliver savings, competitiveness and a circular economy, 2016, artikel-id 4-023-16Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates if biogas production is a good alternative to treat food industry by-products and if so, under which circumstances. All food industries in Sweden, with more than 49 employees were mapped. Geographical clusters of industries were identified, and from these five clusters with no or minor biogas production were selected and further analyzed. Three different perspectives were analyzed for each cluster: economic, energy and environmental performance (Global Warming Potential (GWP), Acidification Potential (AP) and Eutrophication Potential (EP). The analysis was based on a comparison of three systems: BAU (Business as Usual) and two biogas production systems: “CHP” and “Vehicle”. In system CHP (Combined Heat and Power) the produced biogas is used to produce heat and electricity and in system Vehicle, the produced biogas is used as vehicle fuel. Interviews were carried out with the food companies in the selected clusters to determine the amounts of organic waste and the present treatment of the waste, as basis for System BAU. The results show that biogas should be produced in one of the clusters, whilst System BAU has an advantage over the biogas systems in all other clusters. The results for the biogas systems (CHP and Vehicle) are varying depending on the origin of the electricity production, whilst the results for System BAU is robust regarding electricity. The conclusion of this paper is that both the perspective in focus and the system at hand are vital for deciding whether or not biogas production is the best option to treat industrial food waste. Different alternatives can also be “best” from different perspectives. System CHP is a bad economical choice, but the almost always the best choice from an energy perspective for all clusters. This means that invest decisions on biogas production plants have to be made with a broad systems perspective taking existing and potential local value-chains into account.

  • 38.
    Lindkvist, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Karlsson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Biogas Research Center. Region Östergötland. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    System Analysis of Biogas Production: Part II Application in Food Industry Systems2019Ingår i: Energies, E-ISSN 1996-1073, Vol. 12, nr 3, artikel-id 412Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Biogas production from organic by-products is a way to recover energy and nutrients. However, biogas production is not the only possible conversion alternative for these by-products, and hence there is interest in studying how organic by-products are treated today and which alternatives for conversion are the most resource efficient from a systems perspective. This paper investigates if biogas production is a resource efficient alternative, compared to business as usual, to treat food industry by-products, and if so, under what circumstances. Five different cases of food industries were studied, all with different prerequisites. For all cases, three different scenarios were analysed. The first scenario is the business as usual (Scenario BAU), where the by-products currently are either incinerated, used as animal feed or compost. The second and third scenarios are potential biogas scenarios where biogas is either used as vehicle fuel (Scenario Vehicle) or to produce heat and power (Scenario CHP). All scenarios, and consequently, all cases have been analysed from three different perspectives: Economy, energy, and environment. The environmental perspective was divided into Global Warming Potential (GWP), Acidification Potential (AP), and Eutrophication Potential (EP). The results show, in almost all the systems, that it would be more resource efficient to change the treatment method from Scenario BAU to one of the biogas scenarios. This paper concludes that both the perspective in focus and the case at hand are vital for deciding whether biogas production is the best option to treat industrial organic by-products. The results suggest that the food industry should not be the only actor involved in deciding how to treat its by-products.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Lindkvist, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, Biogas Research Center.
    Karlsson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, Biogas Research Center.
    Ivner, Jenny
    Region Östergötland. Linköpings universitet, Biogas Research Center.
    Systems Analysis of Biogas ProductionPart I Research Design2019Ingår i: Energies, E-ISSN 1996-1073, Vol. 12, nr 5, artikel-id 926Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Striving towards a resource efficient society requires an adjustment of energy systems towards renewable options. It is also of high importance to make use of products and materials to a higher degree. Biogas production has the potential to recover nutrients and energy from organic by-products, as well as to substitute fossil fuels in the energy system. Resource efficiency relates to the economic, energy and environmental performance of the system studied. A comprehensive research design for assessment of the resource efficiency of biogas production systems is described in this paper. The research design includes the following parts: identification of cases, defining scenarios, system development, evaluation perspectives and systems analysis. The analysis is performed from three perspectives; economy, energy and environment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Ljung, Stina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    Approaches to participative planning: Potential applications in municipal energy planning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 30 poäng / 45 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis explores potential participatory approaches suitable for a municipal energy planning context. It also analyses the possibility of using those approaches in energy planning processes in ten Swedish municipalities. Swedish municipal energy plans display differences in terms of quality, comprehensiveness and implementation. According to participation literature, planning processes can be improved by stakeholder participation. This study was carried out in four steps: creation of a theoretical framework, survey investigating the municipal energy planners’ views on participation, relating the planners’ views with the theoretical framework and creating suggestions for which participatory approaches to use in the municipalities. Participatory approaches found in literature were categorised into: democracy based, social learning and policy driven participation. Literature states that stakeholder participation should be done as early as possible in a process, but findings from the survey show that those municipalities that have come furthest in their planning process are the ones most interested in stakeholder participation. Indicating that energy planning processes need to gain a sense of maturity before it is even possible to think about involving other stakeholders. Another result shows differences in objectives, central values and targeted stakeholders between the different municipalities. One conclusion from this thesis is the importance for municipalities to understand their objectives for stakeholder participation, since objectives partly determines what kind of participatory approach that will be suitable to use in a given situation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Approaches to participative planning: Applications in municipal energy planning
  • 41.
    Martin, Martin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Svensson, Niclas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eklund, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Classification of Industrial Symbiosis Synergies: Application in the Biofuels IndustryManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Much of the current literature available in the field of industrial symbiosis aims at providing a review of the symbiotic intensity, institutional and environmental contexts and assessments of the activities involved in a synoptic manner. However, literature regarding classification methods for individual material and energy exchanges is limited. In order to obtain better resolution of the characteristics of exchanges and interactions, i.e. synergies, a classification method is produced and tested in this paper. The classification method maps the interactions between different industries as well as the flows of products and utilities through origindestination classifications. Synergies between a core industry and external industries are examined in this paper, with the core industry represented by the biofuels industry, and without geographical boundaries. The classification method can be employed in other research projects and it is hoped that it will provide the background for further studies into conditions necessary for synergy implementation. Furthermore the classification method will provide subsequent details for research into economic and environmental benefits provided by synergies between industries.

  • 42.
    Martin, Michael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Svensson, Niclas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eklund, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Biofuel Synergy Development: Classification and Identification of Synergies Using Industrial Symbiosis2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many critics argue that biofuel production worldwide account for huge losses in energy and materials. Moreover, a large portion of studies around biofuel production are concentrated on stand-alone plants, particularly ethanol production. However, by including by-products and making use of excess energy and material streams, industrial symbiosis methods can be applied to biofuel industries to improve both environmental and economical performance. The following report outlines an approach to apply industrial symbiosis to several biofuel industry actors through synergy development. Synergies were produced during a brainstorming session in order to bring forward innovative and technically feasible ideas toward partnership. From those synergies developed, the report outlines a method to classify synergies and cooperation between biofuel and external industries in order to ease implementation and understanding of possible symbiosis options for industry and academia.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Biofuel Synergy Development: Classification and Identification of Synergies Using Industrial Symbiosis
  • 43.
    Martin, Michael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Svensson, Niclas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eklund, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Classification of Industrial Symbiosis Synergies:: Application in the Biofuels Industry2009Ingår i: Industrial Symbiosis and Eco-Industrial Parks, Aalborg: GIN 2009 , 2009, s. 2394-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the production of biofuels for transportation, i.e. biodiesel, bioethanol and biogas, a vast range of unique resource flows, surpluses and by-products exist in each respective process. The current research project aims to find synergies, demands and surplus material and energy flows which will thereafter be applied to the biofuel industry and external industries in a collaborative effort to increase energy efficiencies and environmental performance through the use of synergies and industrial symbiosis. This is being conducted in order to determine conditions for implementation, why some processes and synergies exist, how the processes can be made better and to identify new material flows between industries.

    During an investigation of synergies apparent in the regional biofuel industries, many synergies were discussed during a brainstorming session with industrial actors and researchers. These synergies were recorded and classified in terms of their interaction with other biofuel and external industries. Using the theories of industrial symbiosis, a classification method was developed based upon these interactions as well as the origin and destination of their resources. Previous terms from the theories of synergies research were used as background material. Thereafter symbols and classifications were based on the interactions of the synergy, i.e. between biofuel industries and external synergies. Furthermore the origins/destinations were also classified as either a product/process or as a utility but with expanded and refined boundaries.

    Example: 2UP (A synergy of Class 2, i.e. biofuel to external industry synergy, which originates as a utility and is destined as a product/process for the external industry.)

    Thus far the project has produced a classification scheme for biofuel synergy projects and research. Using the classification method, synergies produced at future brainstorming sessions and discussions with industry will alleviate the reproduction, recording and organization of synergies for upcoming interaction with biofuel industries worldwide.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Mårtensson, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Björklund, Anna
    Royal Institute of Technology (KTH).
    Johansson, Jessica
    Swedish Defence Research Agency.
    ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Energy planning using strategicenvironmental assessment: – exploring new tools in a Swedish municipality2005Ingår i: eceee 2005 Summer Study proceedings: What works & who delivers?, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Development of local energy systems, i.e. supply, distributionand use of energy in a municipality, is crucial for overallenvironmental performance of national energy systems. Itfollows that availability and effectiveness of instruments tocontrol this development are of great interest. For local authorities,energy planning may be such an instrument.Swedish legislation mandates each local authority to issue aplan for all supply and use of energy. In accordance with theEU directive 2001/42/EC, legislation now also requires thatsuch plans include environmental assessment. This is oftenreferred to as strategic environmental assessment (SEA). Anongoing research project is reported where tools for SEA areimplemented and evaluated in municipal energy planning.The hypothesis is that such tools will improve the planningprocess, compared with current practice, and subsequentlythe energy plan in terms of its ability to direct the developmentof local energy systems towards less environmentalimpact. This development includes both increased energyefficiency and use of renewable energy sources. A planningprocess based on earlier studies of energy planning, on theEU-directive, and on earlier SEA processes is proposed andimplemented in a Swedish municipality. Several tools areprovided, such as, scenario analysis, environmental life cycleanalysis, and public participation in the form of citizen panels.The main research question that will eventually be analysedby evaluating the process and its outcome is: “Does the use of SEA tools lead to improved energy planning froman environmental point of view?”

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Paramonova, Svetlana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Thollander, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Outsourcing Industrial Energy Management: Industrial Energy Efficiency Networks Provided As an Energy Service2014Ingår i: Outsourcing: strategies, challenges and effects on organizations / [ed] Andre Deering, New York: Nova Science Publishers, Inc., 2014, s. 71-98Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Improving industrial energy efficiency (IEE) is of the outmost importance for both individual industrial companies, and governments. Improved IEE leads to reduced energy costs for companies, and improved sustainability through reduced CO2 emissions. Despite a large untapped potential for improved IEE, many energy efficiency measures (EEM) remain unexploited due to the existence of various barriers to IEE. One of the reasons for the large untapped IEE potential is the apparent low level of energy management practices in industry. A promising approach to stress improved IEE, and improved energy management practices, are industrial energy efficiency networks (IEEN), which in essence is a type of energy service where energy management is partly outsourced to a third party. There is a need to study how IEENs could and should be structured. Successful networks have been under operation in many different areas and disciplines. A large part of the organizational issues of previous research on networks, could thus be transformed to IEENs, e.g. in terms of transition theory, transformation etc. The aim of this book chapter is to present a general model for the management of IEEN.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Persson, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Hjelm, Olof
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Gustafsson (Emilsson), Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Spatial planning as a tool to facilitate district heating expansion2012Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper examines the importance of strategic spatial planning associated with the existence and development of district heating. Within the planning of new residential developments in Sweden, local authorities have the authority to influence the future development of the energy systems. The aim of this study is two-fold: to examine whether and how district heating issues are addressed in municipal spatial planning of new residential areas and to discuss how Swedish planning legislation can improve the conditions for resource efficient district heating. The study includes an investigation of the planning process in six Swedish municipalities. The results show that the district heating companies generally participate late in the planning process. This delay means that important information often fails to be exchanged between the local authorities and the district heating companies, a lack of communication that undermines a widened systemic approach and long-term planning which are important preconditions for effective decision-making.

  • 47.
    Persson, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Uncovering Industrial Symbiosis in Sweden: -exploring a possible approach2011Ingår i: WREC 2011: Industrial Energy Efficiency (IEE), 2011, s. 1-8Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Industrial Ecology(IE) is a relatively new field that is based on the ideology of nature. IE uses nature as a “reference” to study resource productivity and environmental burdens of industrial and consumer products and their production and consumption systems.

       Industrial Symbiosis (IS) is a subset of Industrial Ecology with a particular focus on cyclical flows of resources through networks of businesses. One definition is that IS “engages traditionally separate businesses in a collective approach to competitive advantage involving physical exchange of materials, energy, water and/or byproducts. “The keys to IS are collaboration and the synergistic possibilities offered by geographic proximity” [1].

       This paper presents a methodology that aims at developing a method for uncovering IS in the Swedish energy sector. The method is exemplified by district heating and consists of data collection of the occurring resource and energy flows to and from district heating plants in three different Swedish regions. The results show that the method presented in this article can be used in future and more comprehensive "uncovering" studies. The material from a broader, nationwide study is expected to make it possible to develop tools to facilitate the conditions for IS to be developed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Uncovering Industrial Symbiosis in Sweden
  • 48.
    Päivärinne, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Utilisation of Excess Heat Towards a Circular Economy: Implications of interorganisational collaborations and strategic planning2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In order to significantly lower the environmental impact from human activities, numerous efforts and approaches related to the transformation of human activities have developed during the last decades. Examples of such efforts are policies and strategies at different levels, some with a top-down approach focusing on extensive institutional changes, and some with a bottom-up approach focusing on industrial actors and industry-led activities.

    One essential aspect of these efforts concerns the energy used producing the products and services provided within our society. This includes, for example, improved efficiency of processes in order to minimise the amount of energy used, or optimisation of efficiency by using energy with the lowest possible exergy value. It can also be about re-use of energy, which is the focus of this thesis. Heat, which is the main by-product of all energy systems, can be utilised for heating purposes to lower the primary energy demand for heating. Increased utilisation of excess heat, however, requires collaboration between normally unrelated actors, those with a supply of and those demanding excess heat.

    In Sweden, which is a Northern European country with high demand for heat, the tradition of large energy-intensive manufacturing industries generating large amounts of excess heat, in combination with well-established district heating distribution systems, constitute good conditions for excess heat utilisation. Despite the fact that Sweden is among the world leaders in utilising excess heat, there is however, still a large unutilised potential.

    From this background, the objective of this thesis is to identify challenges behind excess heat utilisation for heating purposes, and to propose practical suggestions to facilitate expanded excess heat utilisation. The overall objective is analysed with a focus on drivers and barriers behind interorganisational collaborations on excess heat utilisation, important components of interorganisational business models and how the technical conditions regarding supply and demand could be facilitated by strategic municipal spatial planning processes. The research is largely based on interviews conducted with societal actors with different perspectives on excess heat utilisation; energy companies, industries generating high-grade excess heat, facilities generating low-grade excess heat, facilities demanding low-grade excess heat, experts of utilisation of low-grade excess heat, branch organisations, municipal spatial planners, energy- and climate advisors, and developers. Document studies have been conducted in order to collect case specific knowledge. The research questions are explored based on literature studies on the principles of industrial symbiosis, business model perspective and strategic planning. Further, they are examined in a Swedish context.

    It is concluded that the three perspectives complement each other by providing a system perspective on increased utilisation of excess heat as they seek to contribute both environmental and financial benefits at both a company and societal level. In order to facilitate further utilisation of excess heat it is important to focus on the organisational factors of humility, honesty, transparency, trust, fine-grained information transfer, joint problem solving, and shared visions of common goals, which are important conditions behind development of functional and long-term durable collaborations. Business models for collaboration could contribute to the creation of these organisationally important conditions. Such business models could also provide knowledge on how to create and capture joint values. For some collaborations involving actors lacking the technical knowledge related to the capturing and distribution of excess heat, a third-party providing services related to the technical knowledge required could be beneficial. Collaborations in which one of the actors consists of an energy company often entail the technical knowledge required. This implies that different collaborations involving different types of actors and under different prevailing financial, technical and organisational conditions require customised and flexible business solutions. Local authorities could, through their overall function, initiate interorganisational collaborations on excess heat within the framework of municipal spatial planning. The results do however show that the investigated planning processes could develop more extensive stakeholder participation to include further societal actors related to excess heat. More extensive stakeholder participation, have the potential to initiate new development of collaborations on excess heat between normally unrelated actors, both with and without involvements of third-party knowledge brokers. A broader participation is also expected to result in increased knowledge on how to plan to further facilitate the condition of excess heat utilisation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utilisation of Excess Heat Towards a Circular Economy: Implications of interorganisational collaborations and strategic planning
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 49.
    Sandgren, Annamaria
    Grontmij AB.
    Energibalans 2010 Kronobergs län2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syfte

    Energibalansen är en kartläggning över energiflödena i regionen. Frågor som besvaras är bland andra; Vilken och hur mycket energi förbrukas i regionen? Var används den? Hur mycket el och fjärrvärme produceras regionalt? Hur mycket el tillförs utifrån? Hur mycket bensin och diesel används? Hur stora är koldioxidutsläppen?

    Energibalansen utgör underlag för att följa upp satta mål och prioritera åtgärder gällande till exempel den regionala energiproduktionen, energieffektiviseringar,transportsystemets energiförbrukning och minskad användning av fossilabränslen.

    Omfattning

    Energibalansen visar hur energiflödena såg ut i stora drag år 2010 samt den utveckling som skett från år 1990. Balansen omfattar den energi som produceras, tillförs och används inom länets geografiska gränser. Undantaget är länets flyg och båttrafik som inte ingår.

    Upplägg

    Inledningen innehåller, förutom syfte och omfattning, en sida med kortfattad fakta om länet och en sammanställning över gällande energi- och klimatmål samt ett Sankey-diagram över länets energiflöden. Sedan följer en genomgång av slutanvändningen av el, fjärrvärme och olika typer av bränslen, dels totalt sett och dels sektorsvis. Produktionen av fjärrvärme och biogas gås igenom tillsammans med den regionala elproduktionen och tillförseln av el. Detta följs av en redogörelse kring utsläppen av växthusgaser som är kopplade till energisektorn. Avslutningsvis finns en metodbeskrivning vars syfte är att underlätta framtida uppföljningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Sjögren, Leif
    et al.
    Motala kommun, Östergötland.
    Jonsson, Stefan
    Motala kommun, Östergötland.
    Hägglund, Marie
    Motala kommun, Östergötland.
    Malmén, Linda
    Länsstyrelsen Östergötland.
    Lindqvist, Jenny
    Sonesson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ivner, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Minskade utsläpp av växthusgaser från bebyggelse: Checklista för kommunal planering2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här checklistan har utvecklats inom ett samarbetsprojekt mellan Motala kommun och Länsstyrelsen Östergötland med finansiering från Energimyndigheten. Projektet initieradesmed utgångspunkt i Motalas energiplan och är nära kopplat till den regionala klimat-och energistrategin för Östergötland. Inom projektet har Linköpings universitet tagit fram en rapport om detaljplaners inverkan på växthusgasutsläpp, se nedan. Den här skriften bygger på universitetets rapport. För mer information, kontakta någon i projektgruppen.

    Checklistan är avsedd att kunna användas av alla kommuner som är intresserade av att tydligare föra in energi- och klimatfrågor i den fysiska planeringen. Störst fokus ligger på detaljplaner och listan är tänkt att kunna användas för att visa hur ett aktuellt planförslag kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser genom minskad energianvändning och ökad andel förnybar energi. Listan kan även användas för att jämföra två olika planförslag. Checklistan ska kunna användas som en del i miljöbedömningsprocessen, men även separat för planer som inte bedöms få en betydande miljöpåverkan och därmed saknar lagkrav om miljöbedömning.

    Den kommunala planeringen har en mycket viktig roll att spela i samhällets arbete för minskade utsläpp av växthusgaser. Den här checklistan riktar sig till politiker och tjänstemän som på olika sätt arbetar med fysisk planering i svenska kommuner. Med checklistan vill vi visa på hur planeringen och särskilt utformningen av en detaljplan påverkar utsläppen av växthusgaser. Listan är tänkt att kunna användas för att visa i vilken mån ett aktuellt planförslag kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser genom minskad energianvändning och ökad andel förnybar energi.

    Checklistan har utvecklats inom ett samarbetsprojekt mellan Motala kommun och Länsstyrelsen Östergötland med finansiering från Energimyndigheten. Skriften bygger på en rapport från Linköpingsuniversitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Minskade utsläpp av växthusgaser från bebyggelse : Checklista för kommunal planering
12 1 - 50 av 59
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf