Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten förbereder sig för att FN:s Konvention om Barnets rättigheter (Barnkonventionen) blir lag med fokus på barnets delaktighet samt att undersöka hur socialsekreterare möjliggör för barn i olika åldrar att komma till tals i barnavårdsutredningar.

För att besvara syftet intervjuades sex socialsekreterare i fem kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån Shires delaktighetsmodell, ett utvecklingspsykologiskt perspektiv samt tidigare forskning.

Resultatet av studien visar på att majoriteten av de intervjuade socialsekreterarna inte är involverade i det förberedande arbetet inom socialtjänsten inför att Barnkonventionen blir lag. Alla intervjuade socialsekreterare är positiva inför att Barnkonventionen blir lag, men några lyfter upp oro att det kan leda till än mer administration. De flesta menar att det främst är andra verksamheter inom kommunen som kommer att påverkas av att Barnkonventionen blir lag och att det i praktiken inte kommer att förändra deras arbete med att säkerställa barnets delaktighet i barnavårdsutredningar.

Resultatet visar även att bristen på tid och resurser gör det svårt för socialsekreteraren att få tillräckligt med tid för att träffa barnet under barnavårdsutredningen, samt att flera vittnar om att alla socialsekreterare inte alltid känner sig bekväma i att prata med barn. Ytterligare en aspekt som lyfts är bristen på kunskap om Barnkonventionen och socialtjänstlagen hos föräldrar, vilket leder till att planerade stödinsatser inte blir av.

Den psykosociala arbetsmiljön innebär det sociala klimatet på arbetsplatser och det påverkas av alla medarbetare som interagerar med varandra. Att personalen trivs på sin arbetsplats tillhör ledarens ansvar och hur han eller hon väljer att bemöta sina anställda påverkar även resultatet kring arbetsmiljön. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare har deras syn på hur ledarens egenskaper och färdigheter påverkar den psykosociala arbetsmiljön, samt hur ledaren bör agera när konflikter uppkommer. Egenskaper definieras i denna studie som medfödda förmågor och färdigheter ses som något som går att lära. Resultatet visar att delaktighet, tydliga direktiv och lyhördhet främjar god psykosocial arbetsmiljö medan härskartekniker och svårigheter att ta emot kritik motverkar den. I konfliktsituationer är det viktigt att rektorn kan agera neutral samtalspartner och samtidigt vara en stöttepelare för lärarna.

Tidigare forskning har påvisat samband mellan värderingar och religiositet ur aspekten benägenhet till att tro. Syftet med föreliggande studie är att bidra till forskningen inom moralvitalism vilket beskrivs vara ett förhållningssätt där tro på goda och onda krafter ingår.

Deltagarna i studien var 122 individer, åldersspannet var 18–68 varav 84 kvinnor, 37 män och en vilken identifierade sig som annat. De fyllde i frågeformulären Portrait Value Questionnaire för att mäta värderingar och Moral Vitalism Scale för mätningen av moralvitalism. Data analyserades med hjälp av Pearsons korrelation (r), multipel linjär regressionsanalys och oberoende t-test.. Studien visar ett positivt samband mellan moralvitalism och värderingen trygghet. Samt ett negativt samband visas mellan moralvitalism och värderingen prestation.

Resultatet indikerar att individer vilka prioriterar egen prestation tenderar att ha lägre grad av moralvitalism tillskillnad från individer som generellt värnar om stabilitet, vilka tenderar att ha högre grad av moralvitalism. Inga skillnader påvisades gällande hur en persons individuella värderingar påverkar graden av moralvitalism. Inga skillnader mellan köns grad av moralvitalism påvisades i studien.

This longitudinal study focuses on the transition from higher education to working life. Research has hitherto described the transition in rather general terms, and there is still only limited knowledge about how graduates construe themselves as professionals, or how they experience the transition to the sociocultural contexts of working life. In this study, the transition is viewed as a trajectory between different communities of practice. Three different Master’s programmes at Linköping University are focused on and compared: political science, psychology and mechanical engineering. The specific aims are to: (i) identify aspects of identity and knowledge formation as reported by informants, both as...

Som en konsekvens av covid-19 har fysiska möten blivit ersatta med digitala möten. Företag har insett stora fördelar med digitala möten och distansarbete kan därmed fortsätta till viss del efter pandemin. Digitala möten innebär att människor interagerar bakom en skärm, där andra beteenden kan uppstå i jämförelse med fysiska möten. Vidare har tidigare forskning visat att personlighetsdrag är en god prediktor för beteenden. Det fanns begränsad forskning inom området, därför hade studien ett explorativt syfte att undersöka förhållandet mellan personlighetsdrag och individens beteende vid digitala möten. En kvantitativ metod användes, där studien bestod av totalt 167 deltagare (M = 41 år, SD = 13 år; 131 kvinnor). För att samla in data gjordes en internetbaserad enkät med självskattade påståenden. Enkäten byggde på påståenden utifrån personlighetstestet IPIP-30 och egna utformade påståenden. De avsåg att mäta personlighetsdragen i femfaktormodellen och en individs beteende vid digitala möten. Materialet analyserades genom en korrelationsanalys och multipla regressionsanalyser. Vår studie visade att det fanns ett förhållande mellan personlighetsdrag och beteenden vid digitala möten. Resultatet bidrog därav till en ökad förståelse om individuella skillnader vid digitala möten. Vidare för en mer ingående beskrivning av förhållandet rekommenderas att fler studier utförs och mätinstrument vidareutvecklas. Personlighetsdraget samvetsgrannhet hade störst betydelse för specifika beteenden vid digitala möten och uppvisade positiva samband till ett flertal beteenden. Det innebär att ju högre grad av personlighetsdraget samvetsgrannhet individer har, desto mer tenderar individer att hålla med om specifika beteenden vid digitala möten. 

Kreativitet är ett populärt begrepp som frekvent förekommer i arbetslivet. Trots begreppets popularitet varierar förutsättningar till att vara kreativ mellan arbetsplatser, och många medarbetare upplever att de inte får utlopp för sin kreativitet i sin arbetsroll. Den föreliggande studiens syfte låg därmed i att undersöka hur olika förutsättningar kan påverka kreativiteten. De två frågeställningar som besvarades var: a) Kan individers kreativa prestation manipuleras av prestationskrav under uttalad tidspress? b) Kan individers självskattade kreativitet manipuleras av prestationskrav under uttalad tidspress? En experimentell studie utfördes med totalt 89 deltagare randomiserat fördelade i två grupper. Experimentgrupp 1 hade totalt 47 deltagare, varav 23 kvinnor (48.9%) och Experimentgrupp 2 hade totalt 42 deltagare, varav 15 kvinnor (35.7%). Experimenten genomfördes individuellt och enskilt med en deltagare åt gången. De mätinstrument som användes var Guilfords (1967) Alternative Uses Task för att mäta kreativitet och Mini-IPIP6 för att även kontrollera för personlighetsdrag. Det aktuella föremålet i Alternative Uses Task var en kaffemugg som deltagarna skulle komma på alternativa användningsområden till. Experimentgrupp 1 fick ett prestationskrav att komma på minst 15 alternativ samt uttalad tidspress. Experimentgrupp 2 utförde samma kreativa uppgift, men hade inget prestationskrav och ingen uttalad tidspress. Data analyserades med hjälp av IBM SPSS och de analysverktyg som användes var Pearsons korrelation (r), oberoende t-test och Repeated Measures ANOVA. Resultaten visade 1) att Experimentgrupp 1 producerade fler kreativa idéer än Experimentgrupp 2, men att Experimentgrupp 2 hade signifikant högre kreativ kvalitet på sina idéer än Experimentgrupp 1. Vidare visade resultaten 2) att manipulationen inte hade en signifikant effekt på den självskattade kreativiteten när personlighetsdraget Openness kontrollerades för.

Denna uppsats har som syfte att undersöka ämnet introduktionsprocess, där vi närmar oss förstagångna linjechefers upplevelser av hur en sådan process bör se ut för att de på bästa möjliga sätt ska kunna axla den nya rollen som chef. Introduktionen står för den process där den nya linjechefen ska assimileras in i den nya rollen. Studien bygger på data producerad genom semistrukturerade intervjuer med 9 nyligen befordrade linjechefer i en offentlig verksamhet. Resultaten tyder på att delar som dialog och diskussion, praktiska deltaganden och reflektion är mycket väsentliga delar att ha utrymme för i en introduktionsprocess för förstagångna linjechefer. De största lärdomar grundar sig i ett erfarenhetsbaserat eller informellt lärande. Detta tack vare det stora kontaktnät som presenteras tidigt i introduktionsprocessen. Kontaktnätet anses vara en så viktig och stödjande del i förstagångna linjechefers rollövergång, att de önskar mer av planerade tillfällen att ses, just för att diskutera och dialogisera. I kontaktnätet ingår mentorskapet, som ger utrymme och möjlighet till att ventilera praktiska frågor, känslor och funderingar. Baserat på dessa resultat hävdar denna studie att organisationer bör ha detta i åtanke vid framställning av en introduktionsprocess för chefer.

Denna studie syftar till att nå en ökad förståelse för skolkuratorers upplevelser av praktiska och teoretiska kunskaper i samtal med elever.

För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilken upplevelse har skolkuratorerna av teoretisk och praktisk kunskap i samtal med elever? Upplever skolkuratorerna att någon annan kunskapsform framträder, än den teoretiska och praktiska kunskapen, i samtal med elever? Studien vilar på en kvalitativ metod och är inspirerad av en fenomenologisk forskningsansats. Vi har med andra ord inte undersökt fenomenet, utan skolkuratorernas upplevelser av fenomenet. Den datainsamlingsmetod som använts för studien är halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analysmetod.

Resultatet av studien visar att skolkuratorerna upplever både den praktiska och teoretiska kunskapen som betydande i samtal med elever. Skolkuratorernas upplevelser av vad kunskapsformerna innebär och hur dessa används i samtal med elever skiljer sig åt, men den gemensamma nämnaren av deras upplevelser är att det ena inte kan utesluta det andra. Under arbetet framkom en annan form av kunskap som ansågs för skolkuratorerna som minst lika viktig som den praktiska och teoretiska kunskapen. Denna kunskap benämns som mellanmänsklig kunskap varav skolkuratorernas upplevelser kring denna kunskapsform även här skiljs åt. Mellanmänsklig kunskap beskrivs både som en personlighetsbunden kunskap och som en tyst kunskap. Skolkuratorerna upplevde även att ett empatiskt förhållningssätt och att deras intuition påverkar samtalet med eleverna.

Våld i nära relation är ett stort problem världen över, så även i Sverige, och börjar redan i ungas partnerrelationer. Denna studie är av tvärsnittlig design och undersöker ungas kunskaper och syn på våld i ungas partnerrelationer, samt professionella syn och bemötande av unga som på något sätt upplevt våld i partnerrelation. Frågeställningarna undersöktes med en mixad metod bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa metoden utgjordes av enenkätstudie med svar från 101 gymnasieelever i åldern 16–20 år. Det kvalitativa materialet samlades in utifrån semistrukturerade intervjuer med två kuratorer som arbetar på ungdomsmottagning och en intervju med en fältsekreterare. Detkvantitativa underlaget har matats in och behandlats i datorprogram för statistisk analys, SPSS 27. I analysen av materialet har t-tester använts där jämförelser gjorts mellan tjejer och killars skattning av våldshandlingar. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader i syn på våld utifrån kön, där tjejer skattar våldshandlingar högre än vad killar gör. I det kvalitativa genomförandet gjordes semistrukturerade intervjuer varifrån materialet analyserades och tematiserades. Utifrån de teman som upptäcktes visar de att våld i ungas nära relationer är ett svårupptäckt problem för professionella och att det är svårt att nå fram till unga där våld misstänks. Både unga och professionella anser generellt att det behövs mer samtal om relationer generelltoch kunskap om våld i ungas relationer. För att motverka våld i ungas partnerrelationer behöver professionella bättre kunna bidra unga med kunskap, samt bättre kunna upptäcka, möta och följa upp unga som utsätts för våld, och framför allt unga som utsätter för våld i ungas partnerrelationer, med uppföljande insatser.

There is strong evidence of a positive association between corporal punishment and negative child outcomes, but previous studies have suggested that the manner in which parents implement corporal punishment moderates the effects of its use. This study investigated whether severity and justness in the use of corporal punishment moderate the associations between frequency of corporal punishment and child externalizing and internalizing behaviors. This question was examined using a multicultural sample from eight countries and two waves of data collected one year apart. Interviews were conducted with 998 children aged 7–10 years, and their mothers and fathers, from China, Colombia, Italy, Jordan, Kenya, Philippines, Thailand, and the United States. Mothers and fathers responded to questions on the frequency, severity, and justness of their use of corporal punishment; they also reported on the externalizing and internalizing behavior of their child. Children reported on their aggression. Multigroup path models revealed that across cultural groups, and as reported by mothers and fathers, there is a positive relation between the frequency of corporal punishment and externalizing child behaviors. Mother-reported severity and father-reported justness were associated with child-reported aggression. Neither severity nor justness moderated the relation between frequency of corporal punishment and child problem behavior. The null result suggests that more use of corporal punishment is harmful to children regardless of how it is implemented, but requires further substantiation as the study is unable to definitively conclude that there is no true interaction effect.

Idag används begreppet empati i stor utsträckning där människor anses ha olika definitioner av begreppet. Civila brottsutredare, poliser och kriminologer kommer i sitt yrkesutövande i kontakt med personer som är misstänkta för brott. Det gör det viktigt att undersöka om yrkesgrupperna anser det möjligt att urskilja om en person besitter empatisk förmåga.

Syftet med studien var att undersöka vad som kännetecknar empati för människor samt vad som kännetecknar empati i situationer där man gjort något gott respektive ont mot en annan person.

Undersökningen byggdes utifrån en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analys och bestod av 52 deltagare inom yrkesgrupperna civila brottsutredare, polis och kriminologistudenter.

Resultatet visar att begreppet empati hade liknande innebörd för samtliga deltagare. De beskriver det som att kunna sätta sig in i andra personers livsvärld och känslor. Dock kan det definieras olika utifrån den andra personens levnads erfarenhet. De flesta ansåg det svårt att urskilja om en person har empati då det är svårt att veta vad en annan person tänker och känner.

Vidare beskrivs psykiskt våld som att skada någon annan genom lögner, svek och förolämpningar medan fysiskt våld innebar att skada en annan person med fysiskt våld. Både det psykiska och fysiska våldet kunde enligt deltagarna vara en skyddsmekanism för att skydda sig själv från att bli skadad psykiskt eller fysiskt. Vidare ansåg deltagarna att empati innefattar sådant som att hjälpa en person i nöd, ställa upp och visa medmänsklighet vilket gör att studien går i linje med tidigare forskning kring begreppet empati.

BACKGROUND: Using serum creatinine leads to an overestimation of kidney function in patients with primary neuromuscular disorders, and reduced kidney function may remain undetected. Cystatin C (CysC) could provide a better estimation.

AIM: To evaluate the precision, accuracy, and bias of two creatinine-, one cystatin C-based and one combined equation to estimate glomerular filtration rate (eGFR) in patients with primary neuromuscular disease.

PATIENTS AND METHODS: Of the 418 patients initially identified at the out-patient clinic, data on kidney function was obtained for 145 adult patients (age 46 ± 14 years, BMI 26 ± 6 kg/m²) with primary neuromuscular disease. Kidney function was measured by iohexol clearance, and blood samples for serum creatinine and CysC were drawn simultaneously. Bias was defined as the mean difference between eGFR and measured iohexol clearance, and accuracy as the proportion of eGFRs within ± 10% (P10) of measured clearance.

RESULTS: Kidney function (iohexol clearance) was 81 ± 19 (38-134) ml/min/1.73m². All equations overestimated kidney function by 22-60 ml/min/1.73m². eGFR CysC had the lowest bias overall 22 (95% CI 20-26) ml/min/1.73m² also at all levels of kidney function we evaluated (at 30-59 ml/min/1.73m² bias was 27 (95% CI 21-35), at 60-89 it was 25 (95% CI 20-28) and at ≥ 90 it was 12 (95% CI 7-22)). eGFR CysC also had the best accuracy in patients with reduced kidney function (P10 was 5.9% at 30-59 ml/min/1.73m²).

CONCLUSIONS: Cystatin C-based estimations of kidney function performed better than creatinine-based ones in patients with primary neuromuscular disease, but most importantly, all evaluated equations overestimated kidney function, especially in patients with reduced kidney function. Therefore, kidney function should be measured by gold-standard methods when precision and accuracy are needed.

Arbetslivet är idag under ständig utveckling, inte minst i matbutiker som genomgår en stor digitalisering. Därför är arbetsmotivation och dess faktorer idag högst relevant att studera. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där tio intervjuer har gjorts, tre ledare och sju anställda inom tre västsvenska matbutiker. Vårt syfte är att skapa större förståelse för de anställdas egna åsikter och värderingar gällande hygien- och motivationsfaktorer, och att få en förståelse för hur arbetsgruppen upplever att man främjar motivationen samt hur ledningsgruppen arbetar kring ämnet. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en riktad innehållsanalys. De viktigaste resultaten är att medarbetarna värderar hygienfaktorer högst och att respondenterna generellt upplever en brist i ledarnas främjande av arbetsmotivationen. Resultatet har sedan diskuterats med stöd från tidigare forskning och vår huvudsakliga slutsats är att varje individ besitter sin egen personlighet. Därför är det av stor vikt att ledaren känner sina medarbetare och vad var och en av dem motiveras av

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur skolpersonal upplever sin psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljö ett år efter attacken mot Kronan skola i Trollhättan. Studiens resultat är baserat på semistrukturerade intervjuer med fem personer ur skolpersonalen. För analys av materialet har den kvalitativa metoden Interpretative Phenomenological Analysis (I.P.A) använts. Resultatet visar på vilka faktorer som informanterna lyfter fram som mest betydelsefulla för deras återhämtning och tillbakagång till arbetet efter händelsen. Fem övergripande teman framkom genom analysen som de mest framstående. De övergripande temana är baserade på informanternas upplevelser av socialt stöd, trygghet, den förlorade mötesplatsen, sociala påfrestningar och mental bearbetning. Resultatet presenterar hur viktiga komponenterna säkerhet, trygghet och socialt stöd har varit för informanternas bearbetning av det upplevda traumat, samt deras återgång till arbetet. I slutdiskussionen belyses informanternas erfarenhet av en arbetsgrupp vars gemenskap beskrivs ha utvecklats till att bli starkare efter genomgången kris.

An important question for parents and educators alike is how to promote adolescents’ academic identity and school performance. This study investigated relations among parental education, parents’ attitudes toward their adolescents’ school, parental support for learning at home, and adolescents’ academic identity and school performance over time and in different national contexts. Longitudinal data were collected from adolescents and their parents in nine countries (China, Colombia, Italy, Jordan, Kenya, the Philippines, Sweden, Thailand, and the United States). When adolescents were 16 years old, their mothers (N = 1083) and fathers (N = 859) provided data. When adolescents were 17 years old, 1049 adolescents (50% girls) and their mothers (N = 1001) and fathers (N = 749) provided data. Multiple-group path analyses indicated that, across cultures, higher parent education was associated with better adolescent school performance. Parents’ attitudes toward their adolescents’ school and parent support for learning in the home were not associated with adolescents’ school performance but were associated with academic identity. The findings suggest somewhat different pathways to school performance versus academic identity. Implications for helping parents and educators in different countries promote adolescents’ academic identity and achievement are discussed.

Att prestera inom arbetslivet är viktigt i dagens samhälle för att kunna utvecklas, få erfarenhet och kunna bedömas av sin chef. Tidigare forskning visar att vår personlighet spelar en stor roll i arbetslivet. Denna studie fokuserar på tre olika former av upplevd arbetsprestation, det vill säga uppgiftsbaserad arbetsprestation (vardagliga arbetsuppgifter), kontextuell arbetsprestation (initiativtagande utöver de vardagliga arbetsuppgifterna) och kontraproduktiv arbetsbeteende (arbetar emot verksamheten). Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan aspekter av individuell arbetsprestation och personlighetsdimensioner. I studien användes test som mäter personlighet utifrån HEXACO (Mini-IPIP6) och Dark Triad (SD3), samt den individuella arbetsprestationen (IWPQ) för att undersöka samband mellan frågeformulären. I studien deltog 207 personer (M = 36.13 år, SD = 19 år; 109 män). Resultaten visade, som förväntat, att uppgiftsbaserad arbetsprestation var positivt relaterad (.35) till samvetsgrannhet och negativt (-.36) till neuroticism. Kontextuell arbetsprestation var bl.a positivt relaterad (.41) till öppenhet, vilket var den starkaste korrelationen. Kontraproduktiv arbetsbeteende visade starkast korrelation med neuroticism (.39). Studiens resultat tyder på att personlighetsdrag har betydelse för den upplevda individuella arbetsprestationen vilket kan vara behjälpligt vid personalutveckling.

Syftet med den här kvalitativa studien var att se om det går att se en tydlig skillnad mellan utbildade rekryterare jämfört med outbildade, om man kan se någon förändring på de timvikarier som har rekryterats av utbildad personal samt huruvida Göteborgs Stad arbetar enhetligt eller inte. Kan en utbildad rekryterare med sina kunskaper selektera och finna mer effektiv och hängiven personal än outbildade? Datamaterialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju personer med olika befattningar som arbetar i olika verksamheter inom äldreomsorgen. Analysen har skett via tematisk analys av transkriberat datamaterial och resultatet summerades till två teman: "Ett enat Göteborgs Stad" och "Det egna perspektivet". De två teman är resultatet av en sammanfattning av mindre underteman som bland annat var: brist på kommunikation, subjektivitet och olagliga tillvägagångssätt. Slutsatsen visar att det finns en skillnad i arbetsprestation och kunskaper mellan utbildade och outbildade rekryterare. Slutsatsen visade även att timvikarier som har rekryterats av utbildad personal genomför sitt arbete med ett större ansvar och det visade sig att de inte får lika mycket synpunkter som andra timvikarier. En annan slutsatsär att Göteborgs Stad inte arbetar enhetligt som de marknadsför.

Denna studie handlar om hur barnintervjuer implementeras på Ekonomiskt bistånd i Norrköpings kommun. Ledningen inom Ekonomiskt bistånd i Norrköpings kommun bildade år 2015 en grupp av socialsekreterare som kallas för ”Barngruppen” för att undersöka möjligheten till att utföra barnintervjuer inom Ekonomiskt bistånd. Barngruppen är ett uppdrag från ledningen inom Ekonomiskt bistånd där det ingår socialsekreterare som kan bidra med att fokusera på barnen inom Ekonomiskt bistånd, för att stärka barnperspektivet, finnas som ett konsultativts stöd i frågor som rör barn för andra socialsekreterare samt implementera barnintervjuer. Barngruppen har under ett årsarbete med barnintervjuer skrivit en förstudie. Förstudien visar det att inom Ekonomiskt bistånd finns det potential och nytta med att utföra barnintervjuer. Barngruppen inom Ekonomiskt bistånd i Norrköpings kommun består idag av fem socialsekreterare som arbetar med att implementera barnintervjuer. Studien är av kvalitativ ansats och har använts semistrukturerade intervjuer med fem informanter som arbetar inom Arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret specifikt inom Ekonomiskt bistånd och som arbetar med Barnuppdraget. Syftet med studien handlar om att undersöka hur Norrköpings kommun arbetar med att implementera barnintervjuer inom Ekonomiskt bistånd och hur Barngruppen upplever implementeringsprocessen. Syftet är även att belysa möjligheter och svårigheter med implementeringen. I studien används det organisationsteori och systemteori för att analysera hur Barngruppen förhåller sig till barnuppdraget och verksamhetens mål. Det används även tidigare forskning som behandlar barn med vars föräldrar är aktuella på Ekonomiskt bistånd för att få en förståelse hur dessa barn påverkas av föräldrarnas ekonomi. Studiens resultat visar att syftet med barnintervjuer att uppmärksamma barnen och främja att deras röst blir hörd. Syftet är även för att följa Barnkonventionen och socialtjänstlagen som innehåller bestämmelser om barnets bästa. Syftet kan dessutom handla om att genom att ha med barnets röst kan det skapas förutsättningar för socialsekreteraren att göra helhetsbedömningar. Studien visar att Barngruppen som arbetar med implementeringen av barnintervjuer behöver mer tid och resurser i form av utbildningen för att implementeringen ska fortlöpa och därmed för att Barngruppens engagemang ska kvarstå. Det framkommer att implementeringen av barnintervjuer har börjat gälla från och med den 1 maj 2019 men att arbetet inte har kunnat påbörjas helt på grund av att det saknas en samtyckesblankett som skulle lämnas ut till vårdnadshavare där det ska framgå om de samtycker till att deras barn får intervjuas eller ej. Studiens resultat visar att implementeringen av barnintervjuer kan påverkas på grund av beslut som ska fattas av ledningen som kan ta tid, personalomsättning i gruppen, nya socialsekreterare som ingår i gruppen som behöver få introduktion och öva på barnintervjuer, inställda möten, bortfall och brist på resurser i form av tid och ekonomi. Dessa är några faktorer som behöver beaktas vid implementeringen av barnintervjuer.

Idag är flexibla arbetssätt såsom flextid och distansarbete vanligt förekommande, vilket kan komma att resultera i en konflikt mellan arbetsliv och privatliv. Denna studiens syfte var därför att undersöka om det fanns några samband mellan inställning till flextid och distansarbete och i vilken mån man upplever en konflikt mellan arbetsliv och privatliv samt om flextid och distansarbete påverkar i vilken mån man upplever en konflikt mellan arbetsliv och privatliv. Studien hade en kvantitativ ansats och bestod av en enkätundersökning med frågor kring flextid, distansarbete och konflikten mellan arbetsliv och privatliv. Respondenterna i studien bestod av 92 handläggare som arbetade inom en kommun (67% kvinnor och 33% män), (födelseår, M = 1970, SD = 11,05). Alla respondenterna arbetade utifrån samma flextidsavtal samt utan en ledande befattning. För att tolka resultaten användes tidigare forskning och resultatanalyser gjordes i form av Pearsons korrelation och t-test. Resultatet visade på att merparten av respondenterna uppfattade flextid och distansarbete som positivt. Resultatet visade på att de som var mer positiva till distansarbete även upplevde en högre grad av konflikten mellan arbetsliv och privatliv. Vidare framkom det att de som var positiva till distansarbete även var positiva till flextid. I fritextensvaren återfinns kommentarer från respondenterna som även visade på negativa aspekter av flextid och distansarbete.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera hur utrikes födda kvinnor beskriver sina upplevelser av att börja om ett nytt liv i Sverige. Det handlar även om hur dessa kvinnor har upplevt sin livsresa under sina år i ett nytt land. Jag kommer att analysera närmare hur viktiga nya utbildningar ansågs att vara, hur stort var behovet av att integrera sig i samhället och sist men inte minst viktigt, på vilket sätt det svenska språket hade varit en nyckel till det.

Studien är baserad på kvalitativa metoder och jag har genomfört djupa intervjuer med fem deltagare som har erfarenhet av att vara en nyanländ till ett annat land i sitt vuxna liv. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA är en kombination mellan fenomenologi och hermeneutik. Utifrån teman intervjuar jag fem utländska kvinnor från 44 till 65 år. Metoden är baserad på semi-strukturerade intervjuer utifrån deras upplevelser och erfarenheter i Sverige.

Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om Klasser. Med hjälp av denna teori analyserar jag betydelsen att utveckla klassen i en viss grupp individer som har använd högre studier och språk såsom verktyg.

I denna uppsats har jag kommit fram till att de utlandsfödda kvinnorna som deltog i studien stod inför en svår utmaning när de kom till Sverige och mötte språkbarriärer, detta har visat sig vara ett betydande hinder för att börja arbeta och bli integrerad i samhället. Under de första åren var det svenska språket det första målet att nå eftersom detta skulle öppna mer möjligheter till att skaffa jobb, kunna hjälpa sina barn i skolan och skaffa nya vänner. Utbildningar kräver lång tid för invandrarkvinnor som oftast behöver lära sig ett nytt yrke för att kunna anpassa sig till ett nytt land.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnorna ser på möjligheterna att förena arbete och familjeliv samt hur de uppfattar jämställdhet i hemmet, liksom de rådande normerna och idealen om moderskap. Med utgångspunkt i syftet har jag formulerat följande frågeställningar:

Vilka möjligheter har kvinnorna att kombinera arbetsliv och familjeliv?

Hur ser fördelningen av hushållsarbetet ut i kvinnornas familjer och varför?

Hur ser kvinnorna på sin mammaroll utifrån normer, ideal, förväntningar och krav som finns i deras omgivning?

Det teoretiska perspektiv som används för att tolka studiens resultat är Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Det utgörs av två olika principer, könens isärhållande och kvinnans underordning.

Jag har genomfört två fokusgruppintervjuer för att få mitt syfte och mina forskningsfrågor för studien besvarade. Analysen av det empiriska materialet genomfördes med en tematisk analys.

Resultatet av min studie visar på att kvinnorna ser det vara olika orsaker som ligger till grund för om de har lyckats med möjligheten att kombinera sina arbets- och familjeliv. I studien framkommer att det sker förändringar angående produktion och reproduktion kring manligt och kvinnligt i familjernas vardagsliv samt att det sker förändringar av fördelningen av hemmets ansvar och sysslor över generationer, även om det ibland kan uppfattas som att förändringen sker långsamt. Enligt de tillfrågade kvinnorna finns det flera olika synsätt av hur de förhåller sig till de ideal, förväntningar och krav som finns av föräldrarollen.

Intresset för tillitsbaserad styrning inom offentliga verksamheter ökar runt om i Skandinavien. Trots det ökade intresset existerar forskning som berör implementeringar av olika styrmodeller enbart i ringa omfattning. Studiens syfte var att undersöka chefers upplevelser av medarbetarnas reaktioner och beteenden avseende både motivation och delaktighet i arbetet enligt den tillitsbaserade styrmodellen som implementerats i den västsvenska kommunen. För att besvara studiens syfte sammanställdes tre frågeställningar: 1.Vilka upplevelser har chefer att arbeta i enlighet med en tillitsbaserad styrmodell? 2. Vilka upplevelser har chefer av medarbetarnas motivation och delaktighet i arbetet enligt en tillitsbaserad styrmodell? 3. Vilka upplevelser har chefer av medarbetarnas motstånd till förändringen att arbeta enligt en tillitsbaserad styrmodell? Studien bygger på en kvalitativ metod varav semistrukturerade intervjuer med åtta chefer från två olika förvaltningar på kommunen utgör studiens empiriska data. Det insamlade materialet från intervjuerna analyserades genom tematisk analys. Studiens resultat påvisar att det i viss mån finns vissa kunskapsbrister bland cheferna gällande den tillitsbaserade styrmodellen, vilket bland annat framgår av de varierande resultaten gällande medarbetarnas delaktighet och motivation.

Arbetsrelaterat lärande utgör en betydande roll för individuell utveckling och organisatorisk framgång. Det är även känt att en stor del av arbetsrelaterat lärande sker informellt, det vill säga lärande som sker oplanerat i det vardagliga arbetet. Ett flertal teorier med avseende att förstå lärande inkluderar sociala aspekter och betonar att lärande ofta sker i samspel med andra. Restriktioner för att begränsa spridning av Covid-19 har för många medarbetareinneburit att arbetet flyttats från arbetsplatsen för att i stället ske på distans. I och med att informellt lärande ofta beskrivs ske i samspel med andra kan det vara intressant att problematisera lärande vid distansarbete då avstånd mellan medarbetare kan antas öka. Syftet med denna studie var att undersöka distansarbetets eventuella påverkan på informellt lärande ur ett medarbetarperspektiv. Studien eftersträvar även att identifiera förutsättningar för att möjliggöra informellt lärande vid distansarbete. För att besvara studiens syfte användeskvalitativa intervjuer med elva tjänstemän inom offentlig sektor i Västra Götalandsregionen. Data analyserades med hjälp av en tematisk analys och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att informellt lärande främst upplevs ske i samspel med kollegor. Till följd av övergången till distansarbete upplevs informellt lärande i många fall ha minskat. I andra fall upplevs informellt lärande ske i samma utsträckning men kommunikationsvägarna har förändrats. Resultatet indikerade även olika faktorer som upplevs påverka möjligheter för informellt lärande. Dessa faktorer kan sammanfattas beröra en god arbetsgrupp, tekniska verktyg och individuellt ansvar. Slutsatsen är att medarbetaresinformella lärande upplevs påverkats vid övergången till distansarbete, huvudsakligen i form minskad kunskapsdelning.

Bakgrund: Patientdelaktighet utgör ett ideal inom psykiatrisk vård och omsorg.Patientdelaktighet leder till en gynnsam arbetsmiljö med bra förutsättningar för vårdpersonalen och ökat självbestämmande för patienten.

Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera de främjande faktorer som kan bidra till patienternas delaktighet i psykiatrisk vård.

Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundade sig på tio vetenskapliga artiklar.

Resultat: Det finns många och olika aspekter på patientdelaktighet, men utifrån den här studiens frågeställning och syfte, visade resultatet tre av dessa: professionalitet i kommunikation, patientcentrerad vård och den personliga färdigeten hos vårdaren. Dessa tre komponenter visade sig vara bland de grundläggande faktorer som främjar patientdelaktighet.

Konklusion: Det är viktig att vårdpersonalen kombinerar både bemötande och behandling med att involvera patienten i egen vård. När det gäller just patienter med psykisk ohälsa ska vårdpersonalens kompetenser höjas extra.

Collaboration in emergency work is challenging on many levels. The unforeseen and temporary nature of incidents presents basic challenges. Another important challenge is boundaries between specialized and autonomous emergency service organizations. We need to know more about how exercises are performed to increase the individuals and organizations preparedness for future joint response work. The aim of this study was to explore how boundary work is carried out at the incident site during exercises, and how boundary awareness is developed based on this boundary work. The analytic focus was on how boundaries were identified, negotiated and managed in the participants work. Empirically, full-scale exercises involving police, ambulance and rescue services and with repetition of practical scenarios and joint-reflection seminars are studied. Much of the work in the exercises was performed within distinct areas of expertise, in accordance with concrete routines, skills and responsibilities. Boundary work was often organized in the form of distribution of labour or creating chains of actions. The exercises shed light on challenges related to other aspects of emergency response,such as a lack of resources, diverging primary responsibilities, time-criticality and hazardous environments. The design allowed participants to explicate boundaries, test and discuss alternative solutions, and to visualize the effects of different solutions as the scenarios were repeated. The boundaries that were identified were often of institutional character, and were also related to the specific scenarios and to the actions taken in the activities. By integrating real-life experiences of collaborative work in the exercise, the exercise gained a certain meaning that was essential for the participants to develop boundary awareness.

The Personality Differentiation by Intelligence Hypothesis (PDIH) predicts larger trait-variances, and smaller across-trait covariances for individuals with higher intelligence. We tested these predictions using multiple-group confirmatory factor analyses (MG-CFA), while controlling for the potential confound of systematic method variance related to reversed items using a correlated trait, correlated method (CTCM) approach. Participants between the ages of 62 and 68 completed measures of personality (Mini-IPIP: Donnellan et al., 2006) and intelligence (Raven APM-12: Arthur & Day, 1994). After establishing strict measurement invariance (MI), we found no support for larger variances, and only minor support for lower trait covariances as related to higher intelligence. Overall, the findings provide scant support for the PDIH when controlling for systematic method variance.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma till barn som växer upp med föräldrar som innehar beroendeproblematik uppfattar att barnen påverkas. Resultatet av studien grundar sig i halvstrukturerade intervjuer med 8 yrkesverksamma individer som har erfarenhet inom området. För analysering av datamaterial användes den kvalitativa metoden tematisk analys. Resultatet presenterades med hjälp av 6 gemensamma teman som konstruerades utifrån informanternas utsagor som kunde ge en förklaring till hur barnet påverkas av det specifika uppväxtförhållandet. Temana som skapades var, en hemlighet man inte talar om, tidigt ansvar, bristen på tillit och trygghet, stress och oro, låg självkänsla och när känslor inte får kännas. Resultatet belyser att förälderns beroende har en negativ påverkan i barnets personliga utveckling. Barnets lär sig inte handskas med sina känslor och tilliten till både föräldrarna och andra i barnets liv saknas ofta. Barnet tar ofta mycket ansvar i tidig ålder utan att bli uppskattad vilket ofta bidrar till låg självkänsla.

I rekryteringsförfarande fattas det dagligen beslut om vilka kandidater som är bäst lämpande för specifika tjänster. Forskning visar att standardiserade arbetsmetoder inom rekrytering har högt prediktivt värde som kan förutsäga individers framtida prestationer. Trots detta föredrar många yrkesutövare intuitionsbaserade arbetsmetoder. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka sambandet mellan personlighet, emotionell intelligens och inställning till att använda sig av intuition vid rekryteringsbeslut. Vid insamling av empirisk data konstruerades en webb-enkät som bestod av tre beprövande test som mätte personlighet (Big-Six), emotionell intelligens (TEIQue-SF) och inställning till intuition vid rekryteringsbeslut. Stickprovet bestod av 100 yrkesutövare inom Human Resource med erfarenhet av rekrytering. Studiens resultat tyder på att personer som är positivt inställda till användning av intuition inom rekryteringsbeslut är mer extroverta. Resultatet tyder också på att personer som är negativt inställda till användning av intuition vid rekryteringsbeslut är mer emotionellt stabila samt ärliga-ödmjuka.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur chefer inom två SiS-institutioner upplever att de arbetar med kompetensutvecklingsinsatser gällande MI.

Resultatet visar att kompetensutvecklingsinsatsen blir en del av implementeringen och vidmakthållandet av metoden då medarbetare genom utbildning i MI får ett gemensamt förhållningssätt med ett gemensamt språk.

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med chefer på två institution inom Statens institutionsstyrelse. Resultatet redovisas utifrån intervjuer med åtta enhetschefer. Intervjuerna genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjufrågor som öppnade upp för respondenternas egna berättelser samt gav uppsatsförfattarna möjlighet att ställa följdfrågor. Respondenterna intervjuades enskilt och intervjuerna spelades in för att säkerställa att uppsatsförfattarna fick med allt som sades.

Studiens fenomenologiska ansats ville nå kärnan i fenomenet hur chefer på två SiS-institutioner upplever att de arbetar med kompetensutvecklingsinsatser gällande MI. Fortsatt lärande och utveckling av MI sker i vardagen på arbetsplatsen där lärandet i metoden behöver struktureras för att inte glömmas bort. Strukturen av MI ökar kvalitén i organisationen för både ungdomar och personal då det gemensamma förhållningssättet ger en trygghet. Implementeringen av MI är ett gemensamt ansvar där cheferna strukturerar för en god och utvecklande lärmiljö och medarbetare ansvarar för att använda MI i vardagen genom reflektion och feedback.

Background

Sustaining multiple concussions over one’s lifetime may be associated with behavioral and mood changes beyond the acute phase of injury. The present cross-sectional study examined the relationship between concussion history, the incidence of current moderate-severe psychological distress, and lifetime adolescent hazardous gambling in high school students.

Methods

Four-hundred fifty-nine high school students from southern Sweden (age: 16.81 ± 0.83, 58.2% male) completed a survey assessing concussion history (0,1,2…>8), psychological distress using the Kessler-6 scale, and lifetime hazardous gambling using the NODS-CLiP scale.

Results

Participants who self-reported three or more concussions were more likely to endorse moderate-severe symptoms of psychological distress than those with no concussion history while controlling for covariates, OR = 2.71, 95% CI [1.19, 6.18]. In contrast, concussion history was not associated with hazardous gambling after controlling for confounding variables.

Conclusions

Self-reporting three or more concussions was associated with increased current psychological distress beyond the acute phase of injury among high school students. Adolescents who have sustained multiple concussions should undergo mental health evaluations beyond the acute phase of injury to identify and treat psychological distress, but probing for hazardous gambling may not be clinically relevant in this previously concussed adolescent population.

Barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020. Regeringen anser att det behövts säkerställas att barnkonventionen används på alla nivåer inom landet.

Syftet med studien är att undersöka om/hur professioner inom statens institutionsstyrelse upplever att barnkonventionen kommer att förändra deras arbetssätt.

Studiens resultat utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med 7 individer från SiS. Denna studie använde sig av den transteoretiska modellen för beteendeförändring och teorin om planerat beteende. För analys av materialet har den kvalitativa metoden tematisk analys använts. I resultatet av den tematiska analysen framträdde tre teman: attityder, kunskap och syn på egenkontroll i tillägg till ett övergripande tema rörande beteendeförändringar.

Resultatet visar att respondenterna, beroende på yrkesroll, hade olika uppfattningar om hur de kommande förändringarna skulle komma att påverka deras framtida arbetssituation. Det visades att beroende på uppfattad egenkontroll och egen kunskap om barnkonventionen var man mer eller mindre benägen att ändra sitt beteende. Studien kan utgöra ett bidrag till forskningen om attityders inflytande på beteendeförändringar. I slutdiskussionen belyses vidare vikten av ett kunskapslyft bland allmänheten vad gäller barnets rättigheter.

Tillförlitligheten i ögonvittnens utsagor har länge ansetts vara av stor betydelse för att rättssäkerheten inom rättssystem skall kunna tillämpas. Felaktiga vittnesmål är besvärande då ögonvittnen ofta haft en central roll vid brottmålsutredningar. Enligt forskning och nyheter har felaktiga vittnesmål presenterats som faktorer till att människor dömts för brott som de varit oskyldiga till. Ett sätt att undersöka tillförlitligheten i ögonvittnens utsagor har varit att studera realism vid konfidensbedömningar (ögonvittnens relation mellan korrekta hågkomster och grad av säkerhet i att lämnade uppgifter är korrekta).

Denna studie undersökte om realism vid konfidensbedömningar påverkades negativt av stress utifrån 5 mått. Genom bekvämlighetsurval deltog 40 personer i åldrarna 19 år till 55 år. Av deltagarna var 58% kvinnor och 42% män. Studien genomfördes som en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till en experimentgrupp och en kontrollgrupp. En variant av the Trier Social Stress Test (TSST) användes i syfte av att tillföra experimentgruppen stress i form av förhöjd puls. Deltagarna såg en film och svarade på frågor med tillhörande konfidensbedömningar.

Resultatet av t-tester för oberoende grupper talade för att experimentgruppen hade en sämre hågkomst jämfört med kontrollgruppen samt ett omvänt resultat mot vad tidigare forskning presenterat kring ögonvittnens realism vid konfidensbedömningar. Studien innehöll brister samt misslyckades med att tillföra experimentgruppen stress vilket medförde att resultatet inte kunde generaliseras. Nuvarande studien bör istället ses som ett intressant inslag till forskning på området med förslag på lämpliga förändringar vid liknande studier.

Studier på personlighetsområdet har genomförts i många år där resultat vittnar om att personlighet spelar roll för olika livsutfall. Däremot har få studier på området undersökt sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. Tidigare forskning visar att organisationer kan undkomma onödiga kostnader genom att anställa individer som tenderar att bidra med hög organisationslojalitet. Vår studie avsåg därmed att fortsätta undersöka sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. En kvantitativ metod användes och datainsamling skedde genom ett webbaserat frågeformulär bestående av 48 påståenden. Frågeformuläret bestod av två etablerade instrument, IPIP-30 och Organizational Commitment Questionnaire (OCQ), som avsåg mäta personlighetsdimensionerna och organisationslojalitet. Totalt deltog 155 personer i studien (M = 34 år, SD = 12, range18-64 år, 75% kvinnor) med genomsnittlig anställningstid i sin organisation på 6.5år (SD = 8.5, range 0.7-44 år). Resultaten var delvis i linje med tidigare forskning där personlighetsdimensionerna neuroticism, samvetsgrannhet och vänlighet har visat sig predicera organisationslojalitet. Ett oväntat resultat i föreliggande studie var att extroversion inte påvisade samband med organisationslojalitet. En regressionsanalys vittnade om att personlighet kunde förklara ≈ 20% av variansen inom organisationslojalitet. Resultaten bidrar till ökad kunskap kring att personlighet kan användas som prediktor för organisationslojalitet. Vår slutsats är att personlighet kan användas som prediktor för att finna lojala individer, som är en investering för organisationer då man kan undkomma hög personalomsättning och onödiga kostnader, samt erhålla individer som tenderar att bidra med det lilla extra.

Moralisk vitalism beskriver en tro på goda och onda krafter som oberoende och självständigt tänkande, krafter som kan påverka människor och händelser i världen. Konceptet moralisk vitalism och instrumentet för att mäta grad av tro på det presenterades av Bain et al. (2015). Tidigare forskning indikerar att det kan finnas ett samband mellan grad och tro på moralisk vitalism och sprititualitet (Bain et al., 2015) samt personlighetsdraget neuroticism (Lace et al., 2016).

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka de eventuella sambanden vidare.

Studien använde sig utav en kvantitativ ansats med 51 deltagare. För att samla in data gällande personliga värderingar så användes Portrait Values Questionnaire 40-items av Schwartz (2012) och för att mäta neuroticism så användes Big Five Index (John & Srivastava, 1999).

Studiens resultat visar, inom stickprovet, på ett positivt samband mellan konservativa värderingar och grad av tro på moralisk vitalism. Inom ramarna för studiens storlek så tyder detta på att individer som har konservativa värderingar tenderar att i högre grad tro på moralisk vitalism.

Objectives: To evaluate the effectiveness of relapse prevention (RP) as a treatment for internet gaming disorder (IGD).

Design: Randomized controlled trial.

Setting: Three child and adolescent psychiatry (CAP) units in Region Skåne, Sweden.

Participants: Children aged 13-18 years, coming for their first visit to CAP during 2022, were screened for gaming behavior. Those who met the proposed DSM-5 criteria for IGD were offered participation in the trial, if they had the capacity to provide written informed consent and if they spoke Swedish. A total of 111 CAP patients agreed to participate. Out of those, 11 patients were excluded due to incorrect inclusion such as young age (n = 1), or due to the absence of responses to follow-up measures (n = 9). After exclusion, 102 participants remained (intervention = 47, control = 55).

Interventions: The intervention, RP, is based on cognitive behavioral treatment (CBT) and was provided individually, comprising of five to seven 45-min sessions over a period of 5 to 7 weeks versus treatment as usual.

Outcome measures: Participants were assessed with Game Addiction Scale for Adolescents pre-treatment (GASA) (baseline), post-treatment (treatment group only), and 3 months after baseline (follow-up).

Results: The repeated measures ANOVA showed a significant interaction effect between treatment and time. Both the control group and treatment group lowered their mean GASA score from baseline to follow-up significantly, but the improvement was greater in the treatment group (mean difference in control group -5.1, p < 0.001, 95% CI = - 3.390 to -6.755, mean difference in treatment group -9.9, p < 0.001, 95% CI = -11.746 to -8.105).

Conclusion: RP was found to be superior to treatment as usual in terms of reduction of IGD symptoms. Future research should address which aspects within a given treatment are effective, who benefits from treatment, in what aspects, and why.

Programmet i Socialpsykiatrisk vård är ett treårigt program på högskolenivå som leder till en yrkesexamen inom socialpsykiatrisk vård och en kandidatexamen i huvudområdet Vårdvetenskap. Fram till våren 2018 har sex kullar tagit sin examen. Studenter i programmet för Socialpsykiatrisk vård har ofta ett personligt intresse, tidigare yrkeserfarenhet från verksamhetsområdena eller inspiration från närstående/vänner som arbetar inom verksamhetsområdet. Även personliga erfarenheter av problem inom verksamhetsområdena är framträdande bland studenterna. Studenterna anser att den personliga erfarenheten, viljan och förmågan är viktigt för att kunna verka inom yrket. Utmärkande egenskaper hos studenterna är också ett specifikt intresse och en tydlig empatisk vilja av att arbeta med människor och de anser att yrket framförallt kräver egenskaper som altruism, empati, social kompetens samt en fördjupad kunskap och förståelse inom området. Efter avslutad utbildning önskar studenterna få möjligt till en yrkesroll där de kan hjälpa andra människor, eller så har de sikte på en specifik befattning eller ett speciellt verksamhetsområde. Såväl chefer som alumner från programmet Socialpsykiatrisk vård värdesätter den breda yrkeskompetens som programmet leder till. Den psykiatriska kompetensen betonas som särskilt värdefull av både alumner och chefer. Denna kompetens innebär att de också utgör ett komplement till övriga professioner inom verksamheterna. Studenterna anser sig ha erövrat en professionell identitet som handlar om att föra in psykiatriska och vårdande kunskaper till organisationer som tidigare saknat dessa perspektiv. Något som också medför nya förhållningssätt till patienter, brukare och klienter. Att kunna använda kunskap från flera discipliner anses som en styrka och en kompetens som är välbehövd i miljöer där personer med psykisk ohälsa vårdas. Alumnerna uppfattar sin kunskap som både tvärdisciplinär och interprofessionell.

Bakgrund: Trots cirka hundra år av forskning kring medarbetarsamtalet är ämnet idag fortfarande aktuellt. Medarbetarsamtalet utgör för många organisationer ett verktyg för att hantera och förvalta sin personal, genom att dels ge medarbetarna feedback kring deras arbete, dels sätta upp mål inför framtiden. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares uppfattningar kring medarbetarsamtalet samt hur det kan användas för att motivera medarbetare. Metod: Studiens frågeställning besvarades genom ett kvalitativt angreppssätt. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes, spelades in samt transkriberades. Den insamlade empirin analyserades genom tematisk analys. Deltagare: Åtta personer anställda inom vårdyrket intervjuades i studien. Sju av deltagarna var undersköterskor och en var sjuksköterska. Deltagarna arbetade vid tiden för genomförandet av studien på olika arbetsplatser i sydvästra Sverige och var 26 till 58 år gamla. Resultat: Resultatet av denna studie visar på att respondenterna generellt uppfattar att medarbetarsamtalet är betydelsefullt och har en positiv effekt i form av att man som medarbetare ges möjlighet till ett samtal där man kan diskutera sin arbetssituation med sin chef. Medarbetarsamtalet kan bidra till ökad motivation då det utgör ett tillfälle att “blicka framåt” och att medarbetaren från sin chef får feedback och en känsla av stöttning och förtroende. För att skapa en mer långvarig och ihärdig effekt av ökad motivation behöver medarbetarsamtalet ske oftare.

Var fjärde sysselsatt uppgav att de hade ett psykiskt ansträngande arbete år 2017 (Arbetsmiljöverket, 2018). Förmågan att hantera psykisk ansträngning avgörs av tidigare erfarenheter i nära relationer och även av förmågan att söka socialt stöd (Berry & Kingswell, 2012; Howard & Medway, 2004).

Syftet med den aktuella studien var att undersöka: 1. Hur samvarierar anknytningsmönster med olika copingstrategier? och 2. Hur samvarierar anknytningsmönster med tendens att söka socialt stöd som copingstrategi?

En enkät bestående av två formulär, attachment style questionnaire (Feeney, Noller & Hanrahan, 1994) och Brief COPE (Carver, 1997), skickades ut. Av 70 anställda på ett hotell svarade 28, medelåldern var 35år och könsfördelning var 22 kvinnor och 6 män.

Resultatet visade på en positiv samvariation mellan trygg anknytning och emotionsfokuserad coping samt med tendensen att söka socialt stöd vid utmaningar. Studien visade också ett positivt samband med problemfokuserad coping. Samtidigt visar undersökningen på en positiv samvariation mellan otryggt-ambivalent anknytningsmönster och dysfunktionell coping. Ett positivt samband mellan otryggt-undvikande anknytningsmönster och dysfunktionell coping samt ett negativt samband mellan otryggt-undvikande anknytningsmönster och problemfokuserad coping samt tendensen att söka socialt stöd. Resultatet visar på att tryggt anknutna har närmare till att använda konstruktiva stressreduceringsstrategier samt att de har lättare för att söka stöd hos andra.

Polisyrket är ett yrke som är utsatt för stressrelaterade problem. I och med höga krav på arbetet skapas det risker för stress att uppkomma. Socialt stöd är en faktor som kan minska stress hos individer då det bidrar till ökat välmående och fungerar som ett skydd mot stress. Föreliggande studie utgick ifrån krav, kontroll och stödmodellen och syftet var att ta reda på hur generell stress hos poliser kunde förklaras av variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Syftet var även att undersöka om någon av variablerna kön, ålder eller antal år inom befattning kunde förklara generell stress hos poliserna. För att besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ ansats. Frågeformuläret skapades online men gavs även ut i pappersformat på lokala polisstationer. Det var 32 poliser runt om i Västra Götaland som deltog i undersökningen 21 män och 11 kvinnor. Resultatet i föreliggande studie visade ett negativt, mycketstarkt samband mellan socialt stöd och stress. Det indikerade på att när poliserna upplevde mindre socialt stöd så upplevde de mer stress. Ett annat mycket starkt positivt samband fanns mellan krav och stress vilket innebar att när poliserna upplevde höga krav på arbetet upplevde de mer stress. Variablerna kontroll, ålder och antal år inom yrket hade negativa starka samband med stress.

Fear of failure (FF) har negativ påverkan på individers motivation, val av arbete, prestationsförmåga och allmänt välbefinnande och kan uppstå när människor skall ta olika beslut.

Vår studie avsåg att undersöka om fear of failure kan förklaras av personlighet och om det fanns andra påverkansfaktorer, så som socioekonomisk status, ålder och kön.

En kvantitativ metod användes och datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät innehållande 62 frågor. Deltagarna i studien (N = 153), bestod av 115 kvinnor (75%) och 38 män (25%). IPIP-30 användes för att mäta personlighet och Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) användes för att mäta fear of failure.

Resultatet visade i regressionsanalys ett mycket starkt statistiskt signifikant samband (r = .69) mellan fear of failure och personlighetsfaktorn neuroticism, samt att det kunde förklara ≈ 53% av variansen inom fear of failure. Resultatet var förvånansvärt starkt och tydligt och visade på ett övertygande sätt att personlighet förklarade en stor del av innehållet i det begrepp som kallas "fear of failure".

Vår slutsats är därför att fear of failure som begrepp, tillsammans med tillhörande mätinstrument (PFAI-skalan), blir överflödigt och kan istället ersättas av personlighetsfaktorerna i femfaktormodellen.

Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna för informellt lärande mellan kollegor påverkats i en tid där distansarbete blivit allt mer etablerat bland organisationer och arbetstagare. Att lyckas med digitalt lärande i arbetslivet anses viktigt då detta leder till en konkurrenskraftig organisation som utvecklas. Vi har undersökt hur möjligheterna till informellt lärande påverkas och vilka fallgropar det kan resultera i, samt hur lärandet kan stärkas och ta nya former. Studien är av kvalitativ form och semistrukturerade intervjuer var vår metod för datainsamling. Tio intervjuer genomfördes där samtliga informanter arbetar i en offentlig förvaltning i en av Sveriges regioner. Vi har med ett induktivt synsätt och med inspiration av den fenomenologiska ansatsen kommit fram till vårt resultat genom informanternas egna upplevelser av arbetsplatslärande. Resultatet som framkom var att lärandet tvingats ta nya former i takt med att distansarbetet ökat, vilket gjort att möjligheterna till lärande förskjutits mer från arbetsgruppen till den enskilda medarbetaren. En brist på social närvaro har upptäckts när man sitter och arbetar på distans, samtidigt som känslan också är att man aldrig varit närmre kollegorna runt om i regionen, nu när alla sitter på samma digitala avstånd. En annan upptäckt är hur mentalt närvarande och delaktig man är under digitala möten då en upplevelse av skärmtrötthet uppdagats. Ett annat fynd vi hittat är hur arbetsplatsen i dagsläget implementerat strategier som både varit mer och mindre lyckade för att lärande ska kunna ske även på distans, samt hur kunskapssökande kan tas i uttryck.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur första linjen chefer hanterar och förhåller sig till arbetsrelaterade konflikter mellan anställda samt hur det påverkar välbefinnandet i arbetsgruppen. Konflikthanteringsstilarna samverkan, anpassning, kompromissande, undvikande och dominans är genomgående i studien. Insamlandet av data är baserat på semistrukturerade intervjuer med åtta chefer inom bilindustrin och säkerhetsbolag. Analysen sker via tematisk analys av data. Resultatet visar på fenomen som påverkar konflikter, konflikthantering och välbefinnande. Fem övergripande teman uppenbarade sig i analysen. Dessa fem övergripande teman var neutralitet, kommunikation, erfarenhet, motivation och osäkerhet som var genomgående i intervjuerna. I diskussionsdelen nämns det att flertalet respondenter enbart lade fokus på det negativa med konflikter men ett fåtal lyfte också positiva aspekter av konflikter.

Denna kvantitativa studie har som syfte att kartlägga kompetensen/utbildningsbakgrund och belysa möjligheterna till kompetensutveckling inom kommunal äldreomsorg. Studien bygger på svar från 108 elektroniska enkäter från undersköterskor och vårdbiträden inom kommunal äldreomsorg.

Studiens resultat visar att det finns så mycket som 23,2% yrkesverksamma inom kommunal äldreomsorg som anser sig inte vara kvalificerade för sitt arbete. Studien visar också att kommunerna runt om i landet generellt erbjuder sina undersköterskor och vårdbiträden en bra mängd kompetensutveckling, dock visar det sig att man i mindre kommuner har sämre tillgång på kompetensutveckling än i mellanstora kommuner.

I den här studien intervjuas nio relativt nyanställda medarbetare på ett företag inom bemanningsbranschen om deras upplevelse av att komma ny in i en stark organisationskultur. Det företag som varit föremål för studien har en erkänt starkt organisationskultur som präglar vardagen på arbetsplatsen och de personer vi intervjuat har varit anställda av företaget i mellan 3 till 18 månader.

Syftet med studien är dels att undersöka medarbetares upplevelse av att socialiseras in i en stark organisationskultur, dels i vilken utsträckning man internaliserat kulturella normer och värderingar.

Resultatet av studien visar att respondenterna i olika utsträckning tagit till sig organisationskulturen och upplever att de trivs och passar in i den men även att det varit en process att socialiseras in den nya kulturen. Slutligen diskuteras även betydelsen person-organisation passning, alltså värdekongruensen mellan den anställde och organisationen, som en viktig förutsättning för organisatoriskt engagemang, arbetstillfredsställelse och intention att stanna i företaget.

I mars 2020 konstaterade WHO att vi befinner oss i en global pandemi. För att bromsa smittspridningen av COVID-19 förväntas människor efterfölja de restriktioner som myndigheter och regeringar inför. Studien syftar till att ge insikt i vilka personlighetsdrag som predicerar social distansering. Data samlades in från ett svenskt urval (N = 566) med en webbaserad enkät. Totalt deltog 429 kvinnor (75.8%) och 137 män (24.2%). Med hjälp av Mini-IPIP6 mättes personlighetsfaktorer i Big Five samt Honesty-Humility och genom Dark Triad Dirty Dozen mättes personlighetsfaktorer i Dark Triad. Genom bivariat korrelationsanalys samt multipla regressionsanalyser fann vi signifikanta samband mellan personlighetsdrag och social distansering. Resultatet visar framförallt att Dark Triad (r = -.33) och Honesty-Humility (r = .30), men även conscientiousness (r = .18), extraversion (r = .16), och agreeableness (r = .17) är de starkaste prediktorerna. Skillnader i personlighet antas därför ha betydelse för hur man engagerar sig i försiktighetsåtgärder och på så vis begränsar smittspridningen.

Vi människor lever i en allt mer digitaliserad värld och påverkas av detta såväl i vårt privat- som arbetsliv. Oberoende av yrkesområde har modern teknologi digitaliserat arbetslivet. Även om de senaste årens förändring har inneburit vad som för många är positiva aspekter som flexibilitet, tillgänglighet och rörlighet så är det inte en arbetssituation som passar alla.

Föreliggande studie avsåg att undersöka relationen mellan IT relaterad stress i arbetslivet och personlighet utifrån femfaktormodellen (FFM). Tidigare forskning har etablerat att av de fem personlighetsdrag som utgör FFM har neuroticism och samvetsgrannhet visat på starka relationer med olika former av stress och stressrelaterade fenomen.

Data för 170 deltagare samlades in online genom en enkätundersökning. Enkäten som deltagarna besvarade bestod dels av en skala utvecklad i syfte att fånga IT relaterad stress i arbetslivet och dels av en kortversionsskala för FFM (IPIP30).

Resultaten visade att de individer som påverkas minst av IT relaterad stress, eller eventuellt faktorer som påverkar hur individen hanterar IT relaterad stress, är individer med hög nivå av samvetsgrannhet.

Stress är en av vår tids största livspåverkansfaktorer. Tidigare forskning har undersökt individuella olikheter i relation till stress främst genom Costa och McCrae´s (1985) femfaktormodell (FFM). Ny forskning talar för att den nuvarande konstruktionen Dark Triad som består av de mörka personlighetsdragen narcissism, psykopati och machiavellism behöver studeras vidare. Forskning kring de mörka personlighetsdragen i relation till stress är begränsad. Föreliggande studie avsåg att undersöka eventuella samband mellan de mörka personlighetsdragen vulnerable narcissism och grandios narcissism samt psykopati och machiavellism. Studien avsåg även att undersöka samband mellan dessa mörka personlighetsdrag och upplevd stress. Antalet deltagare i studien var 346. Deltagarna besvarade en enkät där separata skalor för respektive mörkt personlighetsdrag samt upplevd stress användes: PSS-10 för upplevd stress, HSNS för vulnerable narcissism, NPI-13 för grandios narcissism, EPA-SSF för psykopati och MACH-IV för machiavellism. Resultaten från analyserna visar ett signifikant starkt positivt samband mellan vulnerable narcissism och upplevd stress samt ett negativt samband mellan grandios narcissism och upplevd stress. En slutsats från studien är att vi föreslår att narcissism i framtida stressforskning hanteras i två former. Utifrån resultaten föreslår vi även att man i framtida forskning använder sig av primär respektive sekundär psykopati för att undersöka eventuella samband med upplevd stress.

Mindfulness är ett fenomen som har studerats under de senaste tre-fyra decennierna. Med det snabbväxande antalet äldre i dagens samhälle befinner vi oss inför nya utmaningar för att kunna hitta nya sätt att möta den här målgruppen och deras behov så att de kan känna en hög livskvalité även i denna fas av livet. Mindfulness kan vara en metod för att öka kvaliteten på livet hos äldre som lider av både psykiska och fysiska besvär.

I den föreliggande studien har mindfulness studerats och om ålder och kön kan predicera graden av mindfulness. Frågorna som ställdes var, är kvinnor mer mindful än män? I vilken utsträckning kan openness, ålder och kön förklara graden av mindfult mind hos respondenterna? Kvantitativ metod har använts med enkät som mätinstrument. Populationen som undersöktes var kvinnor och män över 65 år, varav 164 kvinnor och 68 män.

Resultatet visade att det inte finns några samband mellan mindfulness och ålder, eller mindfulness och openness samt inget samband mellan mindfulness och kön. Resultatet som framkommit i studien är inte i linje med vad tidigare forskning kring mindfulness och openness, ålder och kön funnit.

Introduction and objectives. – Self-efficacy, personality and different affect states in entrepreneurs and managers are important factors for effectiveness and well-being. The aim of the study was to examine in young adults during entrepreneurship-related education, the relationships between venturesomeness and self-efficacy, and the mediating effects of positive affect and positive emotions (joviality, self-assurance, attentiveness) on these relationships.

Method. – One hundred and fifty-three participants (mean age 22 years) completed questionnaires that assessed venturesomeness, general self-efficacy, positive affect (measured as a state), and positive emotions. Bootstrapping analyses with simple and multiple mediators were conducted, controlled for gender, to estimate the indirect effects of positive affect and positive emotions on venturesomeness and general self-efficacy.

Results. – Venturesomeness was significantly correlated with self-efficacy. Positive affect (model 1), joviality and self-assurance, but not attentiveness (model 2), were complete mediators in the relationship between venturesomeness and self-efficacy.

Conclusion. – The present study provides new evidence that heightened venturesomeness is related to higher levels of positive affect, self-assurance and joviality. Venturesomeness, therefore, may strengthen self-efficacy in young people during entrepreneurship-related education, and positive emotions may lead to an aware use of resources, including self-efficacy. These results may stimulate young people to be braveand to try new experiences.