Sverige har länge varit ledande inom tillgänglighet. Genom införandet av begreppen ”tillgänglighet” och ”användbarhet” har man genom Plan- och bygglagen och Boverkets riktlinjer ställt krav på den fysiska miljön.

Ca 7 000 barn i Sverige är rörelsehindrade. Ungefär hälften av dessa barn använder en rullstol. Trots att alla barn har rätt till lek, är det intressant att undersöka huruvida alla barn ges möjlighet att utnyttja denna rättighet. Efter att ha uppmärksammat Helsingborgs stads kreativa lekplatsbyggen, dök frågan kring huruvida alla barn har möjlighet att leka på dessa lekplatser, upp.

Syftet med arbetet är att belysa vikten av tillgängliga lekplatser, samt att undersöka hur tillgängligheten på lekplatser kan förbättras och vilka anpassningar som krävs för att förbättra tillgängligheten för rullstolsburna barn.

I detta arbete görs en litteraturstudie, med fokus på regelverk och litteratur kopplad till tillgänglighet. En fallstudie görs i form av platsbesök på 8 lekplatser i Helsingborg, som underlag för en jämförelse. En intervju görs med Johanna Elgström, landskapsarkitekt på Helsingborgs stad.

Slutsatsen av detta arbete är att lekplatser där man fokuserat mer på tillgänglighet ofta är mer tillgängliga och användbara för barn i rullstol. Dock krävs incitament för att säkerställa en tillgänglig och användbar lekplatsmiljö, samt tydligare definition av dessa begrepp. Genom att ha en lekplats som är tillgänglig och användbar för de flesta, gynnas den sociala hållbarheten. Slutsatsen av detta arbete blir således att säkerställandet av tillgängliga och användbara lekplatser gynnar rullstolsburna barns möjlighet till socialt samspel.

Den 1 januari 2004 infördes regler om tredimensionell fastighetsbildning. I takt med att städerna växer krävs yteffektiva lösningar för att utveckla staden samtidigt som dess kvaliteter bibehålls. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ansvarsfördelningen av drift och underhåll vid bildandet av tredimensionella fastigheter lämpligen bör utformas för att åstadkomma en långsiktigt hållbar förvaltning i en tät stadsstruktur, där ytor för allmänna platser underbyggs med enskilda anläggningar. Examensarbetet begränsar sig till att endast behandla 3D-utrymmen som avser allmän plats med kommunalt huvudmannaskap som underbyggs med en enskild anläggning. Examensarbetet behandla frågorna om 3D-utrymmen ur ett kommunalt och lantmäterimässigt perspektiv. I examensarbetet studeras hur ansvaret för drift och underhåll av 3D-fastigheten ska fördelas mellan parterna för att underlätta en långsiktigt hållbar förvaltning av allmän plats som underbyggs med en enskild anläggning. Därefter studeras hur ansvarsfördelningen regleras i detaljplan, förrättningsakt och avtal, för att slutligen kunna svara på vilka möjliga utmaningar 3D-fastighetsbildningen medför för den långsiktiga förvaltningen av den allmänna platsen. Studien har visat att förvaltningen av 3D-fastigheter är en komplex fråga. Resultatet tyder på att det krävs att ansvarsfördelningen mellan de båda fastighetsägarna tydligt definieras för att få till en hållbar och välfungerande långsiktig förvaltning. Därav följer en reglering av kostnadsfördelningen för att tydligt avgöra vilken fastighetsägare som står för vilka kostnader avseende utförande, drift och underhåll. Ansvaret definieras genom angivelse i plankarta och planbestämmelser samt genom reglering i förrättningsakt och avtal. Studien visar även på att det är viktigt med ett nära samarbete mellan kommunen och Lantmäterimyndigheten för att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning. Det är särskilt viktigt med ett nära samarbete mellan enheterna inom kommunen för att kunna tillgodose entydigheten i de juridiskt bindande dokumenten för att därigenom kunna säkerställa en tydlig reglering av ansvarsfördelningen för förvaltningen av 3D-fastigheten

Ensuring safety during door-to-door public transport trips is a fundamental challenge to service providers as safety influences individuals’ mobility. Using reported safety perceptions of travelers waiting at six bus stops with different characteristics in Stockholm, this study investigates factors that have an impact on determining travelers’ perceived safety and crime perceptions. This is done by assessing the importance of real-time information provision and the environmental characteristics of bus stops during the day and at night for different types of crime, after controlling for travelers’ individual and trip characteristics, and their previous experiences of victimization. Interaction effects of age, gender, and travel frequency are also tested. The  results  suggest  that  bus  shelter  characteristics,  natural  surveillance,  and  trustworthy  real-time  information  are  the most important factors influencing safety and crime perceptions. Additionally, safety perceptions are strongly influenced by previous experiences of victimization. The effect of perceived feelings about crime and safety are found to be nuanced by age and gender. Unlike some common beliefs, travelers: (1) feel less worried about becoming a victim of crime at bus stops associated with high crime rates; (2) prefer opaque shelters at night; and (3) have higher safety perceptions when the stop is located in an area of mixed land use. The impact of a bus stop’s number of passers-by is found to be insignificant. No direct or indirect effects can be attributed to frequency of travel by bus, indicating that familiar places and routine behavior have noeffect on declared crime and safety perceptions.

In the discourse of crime and place, the focus has rarely fallen on rural crime. While experiencing comparably lower crime levels than urban counterparts, the common association with rural areas as being symbols of peace and friendly social interaction is not necessarily accurate. One group that often are thought of as inherently rural is farmers, who’s workplaces may possess certain unique vulnerabilities to crime compared to other locations. This thesis aims to obtain a better understanding of the threats against farmers related to animal production in a Swedish context, adding to the knowledge base regarding rural crime and sustainable development of rural and urban areas. The objectives of the study are:

• to investigate the nature of the victimization of farmers devoted to animal production in Sweden, especially related the situational conditions of farms and rural areas.

• to explore new data that could be used to approximate the scale of the threats against farmers using data from media archives from 2009 to 2019. This study reports types, frequency, and location of crimes against animal production with a focus on mink, rabbit and pig farms. Geographical Information Systems (GIS) is used to report the geography of these offences at municipal level. The theories of the routine activity approach and situational crime prevention are used to try to explain certain conditions that may facilitate crime on farms, while the offenders are explored using the theory on techniques of neutralization.

The findings of the study show that the experience of the chosen actor’s varied greatly, but with crimes such as trespassing, vandalism and theft being common types of offenses across the board. The locations of the crime events were focused in the southern to mid of Sweden. Situational conditions that may have facilitated crime includes: the large size of farms and low population density providing low detection of crime, high value targets, and relatively high accessibility to the farms. From the data, mainly three techniques of neutralization were observed to be utilized: denial of the victim, denial of injury and appeal to higher loyalties. Multiple techniques were observed to be utilized together, while simultaneously exploiting situational conditions to facilitate the neutralization.

This article explores the nature and frequency of crimes and people's safety perceptions in rural areas using a systematic review of the literature. It explores four decades of English-language publications on crime and safety in rural areas from several major databases; mainly Scopus, JSTOR and ScienceDirect. The number of retrieved documents was 840, of which 410 were selected for in-depth analysis and their topics later categorized by theme. We found that rural crime research took off after the mid-1980s and experienced an increase during the 2010s. Despite the domination by North American, British and Australian scholarship, studies from other parts of the world (including the Global South) are increasingly being published as well. Publications on rural crime patterns (e.g., farm crime) compose over one-fifth of the reviewed literature. This together with rural policing/criminal justice and violence constitute the three largest themes in rural criminology research. With ever-increasing links between the local and the global, this review article advocates for tailored multilevel responses to rural crimes that, more than ever, are generated by processes far beyond their localities.

Under de senaste åren har uttrycket ”smart stad” används allt oftare för att beskriva en framtid där social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet har uppnåtts med hjälp av digital teknik (Colding & Barthel, 2017). Samtidigt anses det vara viktigt att människor övergår till mer hållbara livsstilar för att bromsa den mänskliga påverkan på klimatet (National Research Council, 1999). Studier har påvisat att naturvistelser kan ge upphov till en känslomässig koppling till naturen som i sin tur kan leda till ökat miljöengagemang (Kals mfl., 1999; Ballantyne & Packer, 2009). Digital teknik skulle kunna ha stor potential för att underlätta interaktionen med naturen och därigenom stärka denna naturkoppling men skulle samtidigt å andra sidan kunna bidra till att öka avståndet mellan människa och natur (Maffey mfl., 2015). Den pågående digitaliseringstrenden avspeglas i Stockholm Smart Stad-vision. Samtidigt anses det svenska friluftslivet bli mer och mer kommersialiserat (Margaryan & Fredman, 2017; Margaryan, 2017). Denna studie utgår från två problemställningar varav den först rör hur digitala tjänster kan komma att påverka människans naturrelation. Den andra problemställningen handlar om föreställningar om naturen som underbygger människors tolkningar av den. Studien syftar till att undersöka vilken potential digitala verktyg kan anses ha för att främja ökad hållbarhet liksom vilka natursyner som kan uppfattas bland verksamma inom natur- och friluftslivssektorn i Stockholm. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts med en litteraturstudie samt halvstrukturerade intervjuer med verksamma från olika sektorer inom natur- och friluftslivssektorn. I studien utgör den digitala karttjänsten Naturkartan en fallstudie, delvis representerades digitaliseringen i stort. Resultaten visar att naturvistelsen kan relateras till ökat miljöengagemang genom att öka naturintresset och ge ökad samhörighetskänsla med naturen. Digitala tjänster i sig kan bidra till att främja människors kontakt med naturen genom att utgöra fler källor för information om naturområden och genom att öka tillfredsställelsen av naturvistelser. Mycket av Naturkartans potential verkar vara relaterad till en långsiktig expansion eftersom det har ett samband med den samverkansturktur som underbygger tjänsten liksom den sociala gemenskap som utgör en viktig fördel. Digitala verktyg bör kunna anses ha potential för att främja naturvistelser för de som annars sällan vistas i naturen genom att utgöra fler informationskällor och genom att vara tillgängliga i mobiltelefoner. Samtidigt identifieras en risk för att dessa typer av tjänster kan ha svårt att nå ut till de som inte vanligtvis vistas i naturen. Vidare indikerade studien att olika natursyner kan aktiveras vid olika situationer. När de positiva effekter som kan erhållas av naturvistelser diskuterades bland verksamma verkade en annan natursyn aktiveras än när diskussionerna rörde den naturrelation som människan bör ha. Detta betraktas som motsägelsefullt men kan förklaras genom skillnader mellan personliga uppfattningar och den taktik som används för att främja hållbarhet. Utifrån resultatet av studien föreslås en ökad reflektion inom natur- och friluftslivssektorn kring hur naturen talas om liksom hur den framställs.

Den moderna människan anses ha förlorat kopplingen till naturen, och en planering som arbetar för att minska separationen mellan människa och natur har efterfrågats. Grönområden värderas ofta utifrån ett brett perspektiv och få studier har undersökt den vilda naturtypens specifika kvaliteter. Det verkar också finnas definitionsmässiga problem och konflikter rörande begreppet ”vild natur”. Syftet med denna rapport är att identifiera vild naturs specifika värden och att undersöka vad begreppet egentligen kan innefatta. Ett annat syfte är att undersöka attityder och associationer till vild natur och hur den arbetas med i planeringen.

En litteraturstudie har använts som främsta metod. Litteraturstudien har sedan kompletterats med en mindre fallstudie innefattande en dokumentstudie, intervjuer och enkäter. 

Slutsatsen är att vild natur erbjuder värden av ekologisk, pedagogisk och upplevelsemässig karaktär. Det ekologiska värdet består i att vild natur möjliggör biologisk mångfald. Det pedagogiska värdet innefattar aspekter som bidrar till att stärka kopplingen till naturen, vilket kan leda till ändrade miljömässiga beteenden. Dessutom har vild natur upplevelsevärden av spirituell och reflekterande karaktär, bidrar till stressminsking och ökat välmående. Vild natur associeras till mänskligt opåverkade och stora områden. Samma synsätt finns inom planeringen och den vilda naturens upplevelsekvaliteter värderas ofta utifrån ett ekologiskt perspektiv. Detta innebär att potentialen hos grönområden som inte passar in i den traditionella bilden inte tas tillvara. Vild natur kan också definieras utifrån de upplevelsekvaliteter som relaterats till vildhet. En utveckling mot ett sådant synsätt skulle kunna innebära att den vilda naturens specifika värden tas tillvara. Detta skulle kunna bidra till ett ökat välmående hos invånarna men långsiktigt även ett mer hållbart samhälle.

Urban planners can address sustainability by leveraging urban potential for people and nature but face significant challenges in integrating diverse knowledge and facilitating collaboration. Geodesign, as a methodological approach, has the potential to support collaborative urban planning by managing the ‘boundaries’ between diverse knowledge holders. However, there is a paucity of empirical evidence and systematic assessment of its contribution to ‘boundary work’. The latter refers to the efforts to navigate the interface between diverse stakeholders engaged in co-producing knowledge for sustainability. This paper aims to evaluate how a geodesign process facilitates knowledge co-production through boundary work and to assess the scientific credibility, political saliency, and procedural legitimacy of its outputs in sustainable urban planning. We adapt and further develop recent conceptual frameworks of geodesign from a boundary work perspective and propose a systematic, adaptable, and replicable framework and protocol for assessing boundary work in future applications. We tested our approach in a case study of a collaborative geodesign process for ambitious urban transformations with nature-based solutions in the Skarpnäck district of Stockholm, Sweden, involving fourteen planning stakeholders in a two-day workshop. The findings indicate that all geodesign steps facilitated enhanced communication by promoting discussions and collective reasoning, although to varying degrees. Participants acknowledged contributions to knowledge co-production and decision-making by mediating between different perspectives and opinions. Data quality was identified as a critical factor affecting perceived credibility. Reservations were expressed regarding the translation function. Recommendations for future applications include co-designing the geodesign process, improving capacity and skills, and facilitating more integrated planning.

Nature-based solutions (NBS) represent the most recent of several "greening" concepts proposed to support spatial planning and decision-making towards sustainable metropolitan regions. Despite similarities, the concepts stem from different disciplines and policy arenas and reflect various models of people-nature relations. This paper aims to analyze the uptake of greening concepts in scientific planning literature focusing on (urban) nature and landscape in the metropolitan region of Stockholm, Sweden, over the last three decades. It investigates what changes this evolution has brought in terms of the topics adopted, methods applied, and types of planning support put into practice. We identified 574 articles that reflect substantial research on greening concepts in the Swedish planning context. The articles demonstrate an initial prevalence of biodiversity with later increases of interest in ecosystem services and NBS. A detailed analysis of the studies focusing on Stockholm revealed Population growth/densification, Green space management and Biodiversity conservation as the most commonly addressed societal challenges. The most frequently mentioned type of green and blue element is Parks and (semi-)natural urban green areas, including urban forests. Methods applied were mostly quantitative, while mixes with qualitative approaches were only apparent in ecosystem services articles. Half of the studies involved practitioners or decision-makers, but only four seemed related to real-life planning processes. Taken together, the influence of scientific literature on the uptake of greening concepts in spatial planning seems to have been limited. Future mainstreaming of greening concepts in Stockholm and beyond could benefit from available data, methods and experiences, but will require more active translation and boundary management. Further research into science-policy-planning interfaces at city scale is thus imperative to advance more sustainable pathways for people and nature in metropolitan regions.

Sustainability concerns and multiple socio‐environmental pressures have necessitated a shift towards Sustainable Urban Water Management (SUWM) systems. Viewing SUWM systems as sociotechnical, this paper departs from eight factors previously identified by transition research: Pressures, Context, Purposes, Actors, Instruments, Processes, Outputs, and Outcomes as a methodological framework for a structured review of 100 articles. The study seeks to analyze empirical cases of planning and implementing SUWM systems worldwide. A wide range of public actors—driven by social and environmental factors rather than by economic pressures—have initiated SUWM projects so as to locally fulfill defined social and environmental purposes. We provide evidence on the emergence of new actors, such as experts, users, and private developers, as well as on the diverse and innovative technical and societal instruments used to promote and implement SUWM systems. We also explore their contexts and institutional capacity to deal with pressures and to mobilize significant financial and human resources, which is in itself vital for the transition to SUWM. Planned or implemented SUWM outputs are divided into green (wet ponds, raingardens, and green roofs) and gray (rain barrels and porous pavements) measures. The outcomes of SUWM projects— in terms of societal and technical learning, and their institutional uptakes—are often implicit or lacking, which seemingly reduces the rate of desirable change.

Segregation har på senare tid blivit ett ämne som allt mer diskuterats inom den svenska politiska debatten. Regeringen har arbetat fram en strategi för att motverka en ökad segregation, med vision att minska klyftorna och skapa ett tryggare Sverige. En aspekt som regeringen fokuserar på är att öka demokratiseringen i planeringsprocesser, där ett tillvägagångssätt för att öka medborgarinflytande är medborgardialoger. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll medborgarinflytande har i planeringsprocessen, för att öka demokratiseringen i samhället, med fokus på delaktighet i segregerade områden. Då framtidens invånare är dagens ungdomar, kommer studien vidare att titta specifikt på ungdomars delaktighet i stadsplaneringsprocesser. Vi har valt att basera vår studien på två frågeställningar; Hur ser medborgardeltagande respektive medborgarinflytandet ut i segregerade områden? Hur ser ungdomars deltagande i planeringsprocesser ut idag och vilka initiativ tas för att öka deras inflytande? För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en litteraturstudie baserat på tidigare forskning kring medborgardeltagande och segregation, samt en fallstudie av stadsplaneringsprojekt Järvalyftet. Vi har även valt att hålla intervjuer för att samla empiriskt data, dessa utförda med Moa Tunström, Nazem Tahvilzadeh och Sofia Wiberg. Utifrån studien kan det konstateras att begreppet segregation per definition, inte är ett problem. Problemet ligger i konsekvenserna som följer, däribland diskriminering och arbetslöshet. Studien pekar på att det finns ett medborgardeltagande i de segregerade områdena, men i lägre utsträckning än i områden med invånare av en högre socioekonomisk klass. En slutsats baserad på Järvalyftet är att medborgardeltagande inte nödvändigtvis behöver leda till medborgarinflytande. Det är vid övergången mellan deltagande och inflytande som missförstånd kan uppstå, då medborgarna och involverade aktörer kan ha olika uppfattning om medborgarnas inflytande. Ett ökat intresse hos ungdomar gentemot stadsplanering måste skapas för att öka deras inflytande. Genom att öppna fler forum där de uppmuntras att uttrycka sina åsikter om planeringsfrågor, ökar både intresse och engagemang.

The aims of this paper are to empirically test and evaluate methods for describing intraurban polycentricity, and to evaluate the polycentric development with respect to the regional development plan of the Office of Urban and Regional Transportation in 2001. The study area is Stockholm County and the time period investigated is 1991-2004. Three dimensions of polycentricity are analyzed: urban nuclei size relations, spatial distribution of urban nuclei, and potential interaction (accessibility). According to the methods' various qualifications in describing polycentric forms it is proposed here that a combination of methods is preferable for this subject. The polycentric structure exposes an increasing and considerable concentration of urban resources to the major urban nuclei. This concentration is combined with an increased spatial dispersal of the urban nuclei. In relative terms, the accessibility has decreased concerning the accessibility by public transportation modes and increased (workspace) or remained on almost the same level (residential space) by car transportation mode. Thus, the urban structural change in the Stockholm region corresponds to the political guidelines. In spite of this, by the increase in relative accessibility by car and decrease in the relative accessibility by public transportation modes the goal concerning higher share in public transports may not be possible to fulfill.

Idag lever vi i ett globaliserat konsumtionssamhälle, i ett allt intensivare tempo där konkurrensen är hård om tid, utrymme och uppmärksamhet. I vår samtid är även kultur- och stadsmiljöerna på olika sätt ”produkter” och ”resurser”. Men hur påverkar samhällsutvecklingen kulturarvet och vår syn på dess värden? Kanske kan vi tydligare se utvecklingstrenderna och kulturarvets roll för hållbar stadsutveckling om vi blickar bakåt i tid och även vänder perspektivet mot framtiden? I Det förflutna i framtidens stad lägger en grupp forskare olika tidsperspektiv på relationen mellan kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling. Författarna arbetar till vardags med framtidsstudier, samhällsplanering, arkeologi, arkitektur och konst och de samsas här under tematiska avsnitt som framtidsvisioner, valmöjligheter, tid och rörelse i stadslandskapet. Texterna gör nedslag i vår närmiljö bland resor, detaljhandel, bostäder och livsstilsideal. Författarna frågar sig bland annat hur vi kan bygga in hemkänsla, identitet och trygghet i stadsmiljön. Kan vi återanvända historiska bostadsmodeller? Och vem bestämmer vilka minnen som är värda att bevaras – vilka föreställningar om framtiden har bäring på samtidens kulturmiljövård? Boken vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän, studenter och en bred allmänhet – alla som har ett intresse för såväl utmaningar som lösningar för en hållbar stad. 

Interurban-level focus during the last decade has shifted from the compact city towards a polycentric urban framework. The ability to define consistent urban structures and also link them with sustainability goals has been hindered by inconsistent evaluation methods for density and mixed functionality in a polycentric framework. The aim of this research is to test and combine various methods from these perspectives in order to define more reliable and consistent descriptions of urban structures. The methods used are spatial-density modelling using kernel convolution, a polycentric density estimation, and methods depicting mixed functionality and the association between density and mixed functionality. The empirical findings relate to planning goals at both national and international level. The study region is the municipality of Strangnas, within the Stockholm City Region since 1997. Results from the analysis reveal urban development towards further segregated land use and sprawl, as well as a decreasing link with a polycentric urban scheme. The methods developed for depicting urban form could be useful tools in the planning process and may reinforce the possibility for analysing links between urban form and sustainability aspects. This improved knowledge in turn could contribute towards formulating future planning principles.

The changes of land use patterns and urban structures could be seen as the dynamic result of the trade off between public and private interests. Thereby the land use change is to some extent unpredictable. The focus in the current study is to measure the importance of spatial location factors regarding new residential and commercial buildings in relation to existing urban amenities and political guidelines. The relative importance of the location factors was studied by multinomial regression analysis. Results from this study reveal that the location profiles of new urban object types attained here indicate strong correspondence with local political land use guidelines and to clustering. The spatial distribution of new urban settlements does not in general correspond to the monocentric urban scheme where firms and residents locate in spatial proximity to urban centres.

This paper analyses the distribution of social infrastructure (accessibility to services and job opportunities) in a perspective of spatial lifestyle stratification in the Stockholm region. The study is based on a questionnaire completed by 1160 respondents, capturing individual data on attitudes, lifestyles and demography, and urban morphological qualities developed from high resolution register data. The spatial social stratification is based on a spatial cluster analysis on six lifestyles: highly success-oriented; success-oriented with high work ethics; conscious young and elder; people with weak motivations; designers; and middle-class bourgeois. They are spatially distributed in eight overlapping spatial clusters, namely: highly success-oriented and socially mixed central inner city; designers' inner suburbia; socially mixed inner suburbia; middle-class bourgeois suburbia; highly success-oriented suburbia; conscious young-elder suburbia; socially mixed exurbia; and socially mixed rurality. It turns out that people characterized by weak motivation lifestyle (low income, low education level, not success oriented, etc.) are the most negatively affected lifestyle cluster concerning accessibility to jobs and service. A total of 45% of the 'weak motivation lifestyle' respondents reside in 'socially mixed exurbia' and 'socially mixed rurality'. They experience less than 20% of social infrastructure compared to, in this respect, the most privileged spatial lifestyle cluster, the 'highly success-oriented and socially mixed central inner city' cluster. Still, surprisingly, this 'weak motivation' lifestyle is also concentrated in the 'socially mixed inner suburbia' cluster. One reason for this dual spatial concentration might be the Swedish rental policy, linked to residential use-values and a queuing system, instead of exchange values. This policy allows for a complex spatial social stratification influenced by a range of factors (lifestyle and attitudes among others), and not merely income.

The possibility of attaining environmental and social goals through urban and regional planning has long been the subject of research and debate. The current research investigates the precise relations between urban morphology, lifestyles, social-psychological aspects and work-related travel behaviour in terms of travel distance and travel mode. The study area is the Stockholm region. Travel distance and mode were linked to explanatory variables by linear and multinomial regression methods. Results from this study in the form of marginal effects show that urban morphology and demographics have a substantial influence on travel behaviour. However, lifestyles, attitudes and ideologies have significant influence as well. Travel distance is foremost influenced by attitude to travel distance and occupation. Travel mode is foremost influenced by distance to public transport facility and gender. Urban morphology, a designer lifestyle and ideological concerns regarding ecology matter as well. Thus, sustainable travel behaviours can be promoted by spatial planning. As other factors – attitudes, lifestyles and ideologies – also have a substantial influence, the possibilities and limitations of planning to contribute to a sustainable society should be further debated and if possible – clarified.

I syfte att minska utsläpp av växthusgaser och motverka klimatförändring har riksdagen antagit ett miljömål om att i transportarbetet öka andelen gång, cykel och kollektivtrafik, och minska andelen bilanvändande. Vilka faktorer som påverkar resebeteenden har dock delvis varit okända. I forskningsprojektet 'Urbanmorfologi, livsstilar och resebeteende' har individers resebeteende relaterats till urbanmorfologi, livsstilar, attityder och demografi. Resebeteende (längd, frekvens och färdmedel) avser resor till arbete, service och fritidsaktivitet. I studien ha en social-psykologisk modell används för att utveckla variabler beskrivande miljömässiga så som individuella aspekter. Studien baseras på en enkätundersökning och precisa rumsliga beskrivningar. Studieområdet är Stockholms län. Enkäten genomfördes våren 2019. Studien visar på att både urbanmorfologi och demografi, liksom livsstilar och attityder påverkar resebeteenden. Det är därför av avgörande betydelse att stads- och regionplaneringen har kunskap om dessa relationer för att kunna bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle

Since the 1990s a number of new railway stations have been established in Sweden on new or rerouted lines, while other stations have been reconstructed at their original locations. Some stations were located in urban surroundings, others in semi-urban or peripheral locations depending on the trade of between regional speed, and local urban circumstances. The urban form consequences depending on station localisation of these transport infrastructure investments are nonetheless unknown. In order to provide a basis for future planning, this research aims to provide knowledge on urban form consequences of relocating railway stations. 13 stations were selected in a case study. Changes in urban densities from 1993 to 2013 were analysed by a combination of kernel techniques and estimation of monocentric density models. Stations within an urban and semi-urban environments show strong agglomeration tendencies. Within peripheral environments, the urban development was unclear or even negative. In an urban environment, the location of the station still attracted more urban resources compared to the location of the urban density centre. These findings should be understood in the light of a market-oriented socio-economic context since 1990th influencing the planning system and the development of urban form.

This paper analyses the gap between planning theory and planning practice in Swedish infrastructure planning. Planning theory was of limited relevance in order to understand the planning processes and the documents. Instead sociology, political theory and philosophy appeared as useful theoretical resources. Bourdieu’s theories on social and cultural capital, and ‘the feel for the game’ were useful in understanding planning practice. In order to develop communicative planning theory into a useful asset for planning practice the system perspective and the emphasis on public spheres from Habermas communicative action theory, critical realism and political pluralism might well serve as theoretical point of departures.

Innehållsförteckning

Inledning

Utgångspunkter för stads- och regionplanering

Introduktion

Hall P. (2002). Urban and Regional Planning, pp. 1-9. London: RoutledgeCampell S., Fainstein S. S., (2012). Introduction In Readings in planning theory, pp. 1-16. Blackwell,Cambridge, Mass.

Taylor N. (1998). Urban planning theory since 1945. London: SAGE. (19 sid)Allmendinger P. (2017). Planning theory, pp. 5-6, 16, 35-50. Basingstoke: Palgrave

Sayer A. (2010). Methods in social science. A realist approach. pp. 16-19, 44-49. London: Routledge.

Yiftachel O. (1989). Towards a new type of urban planning theories. Environment and planning B: Planning and design, 16, 23-39

Thrift N. J. (1983). On the determination of social action in space and time. Environment and planningD, 1, 23-57.

Utmaning 1: Vilken kunskap är relevant i en planeringsprocess?

Introduktion

Rydin Y. (2007). Re-Examining the role of knowledge within planning theory. Planning theory , 6 (1),52-68.

Easton D. (1965). A framework for political analysis. Englewood Cliffs, NJ. USA: Prentice-Hall, Inc.)

Parsons T. (1968) “Social Systems”. International Encyclopedia of the Social Sciences (pp 458-473).New York: Macmillan.)

Utmaning 2: Hur kan komplex kunskap integreras i en planeringsorganisation och bidra tillinstitutionell kapacitet?

Introduktion

Healey P. (1998). Building institutional capacity through collaborative approaches to urban planning.Environment and planning A. 30, 1531-1646

Feitelson, E. I. (2011). Issue Generating Assessment: Bridging the gap between evaluation theory andpractice? Planning Theory and Practice, 12(4), 549-568.

Adolphson M. and Jonsson D. (2020). Uncover the theory practice gap in Swedish transportplanning: an interdisciplinary approach. European Planning Studies. 28(11), 2237-2260.)

Utmaning 3: Hur kan (politiska) värderingar integreras i en planeringsprocess

Introduktion

Habermas J. (2007[1996]). Civil society and political public spheres. In C Calhoun, J Gerties, J Moody,S Pfaff and I Virk (Eds.) Contemporary sociological theory (pp 388-407). Malden MA, BlackwellPublishing.

Ahlenius I-B. (2012). Staten är inte ett företag. Stockholm: Dagens nyheter (20120817)

Kiernan M J (1983) Ideology, politics, and planning: reflections on the theory and practice of urbanplanning. Environment and planning B: Planning and design, 10, pp 71-87

Davidoff P: (1965). Advocacy and pluralism in planning. In Campell S., Fainstein S. S. (Eds.). (2003).Readings in planning theory, pp. 277-296. Blackwell, Cambridge, Mass.

Utmaning 4: Hur kan komplex expertkunskap integreras i demokratisk/kommunikativplanering?

Introduktion

Lindblom C. E. (1959[1996]). The science of ”Muddling through”. In Campell S., Fainstein S. S., (Eds.)(1996). Readings in planning theory. pp. 79-88. Cambridge, Mass.: Blackwell.

Hertting N och Hellquist A. (uå). Om svenska demokratiutvecklares ideer och konsten att institutionalisera medborgardialog i lokal politik. IBF, Uppsala Universitet

This research has been emphasized on integration of plants in skyscraper design which play a vital role for the energy conservation by the building as well as improving the living quality into these vertical cities. Throughout the thesis work it has been studied to establish the necessity of planting to incorporate into skyscrapers, for the well being of our economy, society and the environment. The rules and regulations in various countries have been studied. The provisions of integrate plants into skyscraper includes the four possible options like, Green roof, Green wall, Biofilter and Indoor potting plants which can be incorporate into the  esign. Benefits and impacts have been studied in terms of energy savings and  ndoor environmental qualities. For example green roof can reduce 50% of cooling  oad; green wall can reduce 10 degree centigrade indoor temperature, where as biofilter and indoor plants purifies indoor air by 50% to 60%. Available technologies for green installments, like complete, modular and vegetated blanket system for green roof; modular, freestanding and cable-rope system for green wall; active and passive system for biofilter and different types of indoor plants have been addressed here along with their examples and case studies. At the end the  ecommendation shows that integration of plants into skyscrapers can change the micro and macro environment, climate, can restore the ecology and benefited to the economy. Results are the noticeable decrease in urban heat island, rapid reduction of energy consumption and cost, refreshing air for a healthy environment.

Key words: Green Skyscraper, integration of plants, green roof, green wall, biofilter, ecological impact, climate, energy savings, indoor air quality, aesthetics, design technology.

This study explores the performance of the education and health sectors in relation to five ICT futures for Sweden in 2060. The accessibility, affordability, quality and efficiency of these sectors influence the creation and maintenance of essential collective values such as democracy and justice; consequently both education and health are fundamental to a sustainable society. Exploring the performance of these sectors in different futures enables the identification of barriers and undesirable developments, and encourages a debate on how ICT can be used to reinforce inclusive, and counteract unwanted, futures.

Societies are constantly changing, facing new challenges and possibilities generated by innovative technologies, sociospatial re-structuring and mobilities. This research approaches these challenges by exploring the role that stories about pasts, presents and futures play in planning. It sees stories as interlinked spaces of struggle over meanings, legitimacies and powers through which “our” valuable pasts and “our” desirable futures become re-constructed, framed and projected. It argues that powerful stories might consciously or unconsciously become institutionalised in policy discourses and documents, foregrounding our spatial realities and affecting our living spaces. These arguments and assumptions are investigated in relation to three cases: Regional-Pasts, SeGI-Futures and ICT-Futures. The stories about pasts, presents and futures surrounding these cases are investigated with the aim of initiating critical discussions on how stories about pasts and futures can inform, but also be sustained by, planning processes. While studies of these cases are presented in separate papers, these studies are brought together in an introductory essay and reconstructed in response to the research questions: How do regional futures become informed by the pasts? How do particular stories about the pasts become selected, framed and projected as envisioned futures? What messages are conveyed to the pasts and the presents through envisioned futures? How can stories of the past be referred and re-employed in planning to build more inclusive futures? To engage with the multidisciplinarity of these questions, they are investigated through dialogues between three main fields: heritage studies, futures studies and planning. The discussions have challenged the conventional divides between pasts, presents and futures, emphasised their plural nature and uncovered how the discursive power of stories play a significant role when interpreting pasts and envision futures in planning practices.

This study examines how the past is used in the construction of regional identity narratives in policy discourses and documents. Despite assumptions that regional identity is based on shared culture, some authors argue that new forms of regional identity have emerged as the consequence of regions’ involvement in wider networks. Identity has been pursued as an asset to regional attractiveness and economic growth and, as such, is shaped by regional development strategies concerning particular social groups. Socially shared representations of the past through history, cultural heritage and collective memory play an important role in this process since the past is a powerful resource that may be used to construct images of places, legitimizing claims on territories. Document analysis and interviews with planners are used to analyse strategies for regional development in five counties located in the Mälardalen Region, Sweden. This study shows that regional strategies are guided by identity narratives framing regions from an exclusive outside perspective, leaving internal qualities unnoticed. The past is used to structure these narratives and construct identities that serve economic growth rather than the integration of the plural heritages of the region.

Following the argument that increasing mobility has scattered consumption throughout Sweden’s regions, this study investigates how individuals’ consumption choices are influenced by official heritage. It argues that individuals’ everyday routines highlight the role played by heritage in socio-economic regional change, challenging traditional planning systems and altering individuals’ relationships with their environments, leading to new values being placed on official heritage. This argument was tested using interviews and questionnaires in Mariefred, Sweden, and demonstrates that official heritage plays multiple and contrasting roles, including the use of heritage as an attempt to reconcile opposing principles such as progress/development and tradition/conservation. 

Municipal solid waste (MSW) management is a global concern due to urban population growth, particularly in developing countries. Collaboration among stakeholders in the MSW sector is vital for addressing the challenges associated with MSW management. However, initiating and operating collaborations in this domain are complex and have received limited attention in existing research. This study aims to understand collaboration in the MSW sector, specifically focusing on the factors influencing collaboration initiation and the collaboration process. The study utilizes the collaborative governance framework developed by Emerson et al. (2012) and conducts a case study on Jakarta's MSW sector, examining the Large-Scale Social Collaboration (LSSC) forum for waste management.

The analysis highlights the significant influence of the political and policy landscape in creating an enabling environment for collaboration in Jakarta's MSW sector. Non-governmental organizations (NGOs) play a crucial role in initiating and nurturing the collaboration forum. The presence of discussion spaces for the discovery of shared interests among stakeholders contributes to building trust. However, challenges arise from the diverse range of participants in the forum, hindering the identification of joint action. Government endorsement and the institutionalization of collaboration through a government decree are essential for fostering collaboration. This study suggests further research on applying collaborative governance in various MSW collaboration settings and investigating the interconnections among the elements.

The major environmental problems that we have today are frequently mentioned in the media today. One example is the ongoing debate regarding global warming and its causes and consequences. There are also several other problems in our society such as segregation and social tensions. Most agree that we must do something to solve these problems and that we must try to achieve a sustainable development for the entire planet. But how should it actually be done and what trade-offs, compromises, sacrifices and changes must be made?

The purpose of this paper is to examine how these issues are being dealt with in Swedish city planning. Which principles and objectives are being applied to achieve a sustainable development? Are the ambitions of the planners sufficient? And above all – which problems and conflicts of goals appear when they try to put the ideas of sustainable development into practice.

To answer these questions I have conducted a case study of two current city development projects in Stockholm. For these two projects, several planning documents have been examined and analyzed. Based on this analysis I have conducted interviews with a responsible urban planner from each project and subsequently analyzed and evaluated the results. The main conclusions are that it is very difficult for the municipality to develop new housing for low-income earners in the inner city. The planners have no real tools to solve this issue that adds to segregation in the society. Furthermore, there is a major conflict between the aim to develop good public spaces and the municipalitys and the private operators economic interest in exploiting as much of the buildable land as possible.

English title: Sustainable urban development? Problems and conflicts of aims in the planning of Hagastaden and Norra Djurgårdsstaden in Stockholm

This study aimed at identifying passive design features through extensive literature study that can be incorporated in residential buildings to make them energy efficient. The study also aimed at identifying changes in the design process that can affect energy efficiency in residential buildings. It has analyzed the design features of typical residential buildings representative of upper middle income households in Dhaka through a case study conducted in Dhaka. It also analyzed the present electric energy use for cooling and lighting typical residential buildings of upper middle income households in Dhaka and the possible energy savings by adopting certain energy efficient features in the case study building. It also distinguishes the different roles of developers, architects, interior designers, land owners (clients) and residents that can act as a barrier in achieving energy efficiency in residential buildings. The findings from this study indicate that doubling the thickness of external walls on east and west, use of hollow clay tiles instead of weathering course for roofs and use of appropriate horizontal overhang ratios for all four orientations can reduce the cooling load of the case study building by 64% and hence reduce the total energy use of the building by 26%. Finally it can be concluded that the process of designing energy efficient residential buildings is not a ‘one-man’s show’. Architects, developers, interior designers and clients are the other actors who can bring a change in the design practice.

Keywords: Energy- efficient; passive design features; residential building; tropical climate

Trots att levnadsförhållandena generellt sett ökar i hela världen växer skillnaderna i Sverige snabbare än i något annat OECD land. Världshälsoorganisationen WHO skriver i sin rapport Closing the gap in one generation att detta inte minst yttrar sig i ojämlikheten i hälsa. Hållbarhetsaspekterna har därför sedan länge kommit att inkludera sociala, ekonomiska och ekologiska värden, där alla tre är förutsättningar för varandra. WHO menar att ett relevant mått på social hållbarhet är ojämlikheten i hälsa. För att minska denna krävs därför förändringar inom samhällets alla sektorer. Inom stadsplanering är arbetet med medborgardeltagande ett verktyg för att öka den sociala hållbarheten. Detta har Malmö stad arbetat med i projektet Fokus Rosengård och i synnerhet dess delprojekt Rosens röda matta som är en aktivitetsyta i Rosengård. Denna yta har utformats av 13 unga kvinnor i samarbete med landskapsarkitekten på gatukontoret. Anledningen till att endast unga kvinnor involverades var för att projektledarna tidigt lärde sig att spontanidrottsplatserna i Sverige till 80% domineras av killar. Dialogerna som hållits har inkluderat olika nivåer av delaktighet och makt. De allra första dialogerna och workshops som involverade många invånare fungerade konsulterande. När platsen designades var det dock högre nivåer av makt som identifierades hos de 13 unga kvinnorna eftersom de hade stort inflytande över den fysiska utformningen. Från intervjuer av de olika projektledarna för Fokus Rosengård framgår en nöjdhet över resultatet eftersom syftet att öka attraktiviteten uppnåtts då det genererat ökade investeringar i området. Den största framgångsfaktorn som lyfts i samtliga intervjuer är dock de 13 unga kvinnorna vars engagemang för påverkan fortsatt även efter projektets slut. Endast en av de intervjuade vet hur platsen används idag och i hur stor utsträckning, men nöjdheten över projektet och stoltheten över de unga kvinnorna är stor ändå. Av intervjuer med huvudansvariga för Fokus Rosengård och slutrapporter där projektet utvärderats framgår att medborgardeltagande varit en viktig del för det sociala hållbarhetsarbetet, framförallt för hur det utvecklat de delaktiga unga kvinnorna. Därför diskuteras det i slutet på uppsatsen om inte dialoger hållits för dialogens skull och huruvida problematiskt eller inte det är med medborgardeltagande oavsett vilken nivå av makt och inflytande som ges. Det har inte varit möjligt att dra större slutsatser om den sociala hållbarheten ökat eller minskat av projektet Rosens röda matta. Däremot görs det tydligt av insamlat material att projektet varit en del av större förändringsarbeten i Rosengård som syftar till att förtäta och bygga om. En fråga kan vara om medborgardialoger hållits för att ge stort inflytande i mindre viktiga frågor och därmed hålla invånarna nöjda inför framtida större förändringar, där en av konsekvenserna kan vara gentrifiering av Rosengård

Tillgänglighet till platser för fysisk aktivitet är viktigt för att tillfredsställa människans behov för rörelse, där en fysiskt aktiv livsstil genererar flera positiva hälsoaspekter. Ur en svensk kontext är stillasittande ett stort folkhälsoproblem, där framför allt unga inte är tillräckligt fysiskt aktiva, och mer än var femte invånare är stillasittande minst tio timmar per dag. Därmed är transportsystems roll gällande tillgänglighet till idrottsplatser av stor vikt, där fysisk aktivitet gynnas av god tillgång till kollektivtrafik samt säkra och trygga gång- och cykelvägar som förbinder olika målpunkter. Studiens syfte är därför att bidra till ökad förståelse gällande utmaningar och möjligheter relaterat till planering för tillgänglighet och hållbart resande kopplat till idrottsplatser, speciellt i förhållande till barn och ungdomar. Studien utgår från fallstudie som forskningsstrategi, där två idrottsplatser i Stockholm Stad, och en idrottsplats i Solna Stad studeras. Resultatet visar på att tillgänglighet som begrepp har många betydelser, vilket kan bidra till problematik i planeringen, och att det finns en otydlighet i aktörers ansvar sett till åtgärder för att gynna ett hållbart resande. Studien kommer fram till att det behövs ett ramverk för vad tillgänglighet betyder i relation till idrottsplatser, och ett behov av bättre riktade åtgärder för hållbart resande, som behöver samspelas med initiativ, och ske på bekostnad av framfarten för biltrafik.

This chapter draws on recent empirical research, conducted with 20 young The research included young people aged between 14 and 25. Rather than taking ‘youth’ as a universal category, we recognise that it is a sociocultural construct (see Daiute and Fine 2003; Wyn and White 1997). In focusing on this age bracket, we are interested in the transitions that are taking place at this time in people’s lives and how young people navigate these changes in the contexts we describe in this chapter. We take an intersectional approach to age, which recognises that social status, gender and ability are also important in understanding the diverse meanings of being young in North East England. people living in a disadvantaged We use the term disadvantaged as a process, both social and spatial, which works to limit an individual’s participation in social activities, their access to material resources and the well-being enjoyed by the majority of citizens within a society. While accepting that this is a controversial term, the paper aims to demonstrate that there is a range of very real and context-specific exclusions at work at certain times and spaces within the area studied here. part of North East England. The research focused on issues of urban fear in terms of exclusion, identity, safety and belonging as they are experienced by different groups of young people living in the local area. Relatively little is known about how everyday securities actually play out on the ground. The chapter gives voice and credence to these understudied fearful experience, often neglected practices of everyday life. As such, the chapter finds that a more inclusive, bottom-up conception of urban security is required. New understandings that draw on people’s own perspectives and everyday life experiences are required to move us towards innovative and more spatially nuanced ways of thinking about security and securitization. We conclude that such possibilities pose a considerable challenge both to the theorisations and the politics of urban security.

Denna studie utforskar inverkan av öppna fritidsaktiviteter som drivs av organisationen Unga Örnarpå unga människors holistiska utveckling och den sociala hållbarheten, med särskilt fokus påkommunen Järfälla, Sverige. Genom en undersökning som omfattar individuella intervjuer meddeltagare och en omfattande översyn av relevant litteratur, undersöker forskningen hur dessaaktiviteter bidrar till deltagarnas sociala välbefinnande.

Studiens resultat belyser den avgörande roll som Unga Örnars öppna fritidsaktiviteter spelar för attfrämja en känsla av gemenskap, tillhörighet och egenmakt bland deltagarna. Dessa aktiviteter utgörinte bara utrymmen för fritid och rekreation utan fungerar också som plattformar för socialinteraktion, färdighetsutveckling och personlig tillväxt. Dessutom är de instrumentella för att främjasocial inkludering, överbrygga kulturella klyftor och skapa en stödjande miljö som främjar positivungdomsutveckling.

Vidare understryker forskningen den förebyggande aspekten av sådana initiativ för att minskaungdomsbrottslighet, reducera sociala klyftor och förbättra samhällets sammanhållning. Genom attengagera unga människor i konstruktiva och meningsfulla aktiviteter fungerar dessa aktiviteter somskyddsfaktorer mot riskbeteenden och samhällelig marginalisering. På så sätt representerar de ettproaktivt tillvägagångssätt för att adressera samhälleliga utmaningar och främja social hållbarhetgenom att investera i ungas välbefinnande och potential.

Slutligen belyser studien betydelsen av öppna fritidsaktiviteter som tillhandahålls av Unga Örnar somkatalysatorer för positiv ungdomsutveckling och samhällssammanhållning i kommunen Järfälla. Denunderstryker behovet för beslutsfattare, samhällsledare och intressenter att erkänna och stödja denavgörande rollen för sådana initiativ för att bygga motståndskraftiga, inkluderande och socialt hållbarasamhällen.