Abstarct

Syfte och frågeställningar

Syfte med denna studie är att undersöka hur integrationen av nyanlända elever genom undervisning i ämnet idrott och hälsa fungerar. Detta sker genom att ta reda på vad deras erfarenheter har för betydelse för integreringen samt genom att undersöka deras aktuella upplevelser av den svenska idrottsundervisningen.

• Hur kan nyanländas integrering i svensk idrottsundervisning beskrivas utifrån de nyanländas livsvärld?
• Vilka möjligheter och begränsningar upplever nyanlända för att kunna delta i idrottsundervisningen?

Metod

Studien har genomförts med hjälp av fyra nyanlända elever, som har intervjuats enskilt. Genom dessa kvalitativa intervjuer kunde en analys av hur eleverna uppfattar sitt deltagande i ämnet idrott och hälsa göras. I vår studie använder vi sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Intervjuerna har genomförts enskilt, eftersom detta ger största möjliga förståelse för elevernas individuella uppfattningar och tankar. Intervjuerna har transkriberats och används i resultatdelen. För att underlätta arbetsprocessen användes en intervjuguide.

Resultat

De tydligaste resultaten som denna studie visade var (1) Respondenternas olika erfarenheter från sitt hemland och olika erfarenheter från skolan har påverkat hur mycket intresse de har för idrottsundervisningen. (2) Olika pedagogiska nyckar och olika inlärningsmetoder är något som eleverna uppskattar från läraren som hjälper eleverna att integreras. (3) Lärarna och klasskamraterna har en stor betydelse för hur de anpassar sig till idrottsundervisningen.   

Slutsats

Studien visar att såväl härkomst som kön kan ha betydelse för hur väl man anpassar sig till den svenska idrottsundervisningen. Idrottsundervisningen kan vara till nytta för nyanlända, eftersom undervisningen i ämnet kan bidra till gynnsam integration i det svenska samhället. 

Syfte

Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.

Frågeställningar

– Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?

– Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?

Metod

En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola.

Resultat

Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar.

Slutsats

Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att göra en kvalitativ undersökning av lärares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i ämnet idrott och hälsa på högstadiet.

• Hur arbetar lärare med dans i skolan?
• Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa dans i skolan?
• Vilka danskategorier undervisas eleverna i?

Metod

Metoden som använts till denna studie är en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där fyra lärare deltog. Två lärare arbetar i en storstad och de andra två arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i.

Resultat

Resultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. Lärarna utgår från den formulerade läroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i. Resultatet visar även att samtliga lärare arbetar med att eleverna inte ska känna sig obekväma genom att avdramatisera dans på olika sätt.

Slutsats

Slutsatsen som kan dras i denna studie är att de intervjuade lärarna arbetar på ungefär samma sätt, det är inte mycket som skiljer dem åt. De valda traditionella och moderna danserna liknar varandra till viss del i alla fyra skolorna då alla lärare undervisar i bugg, vals, foxtrot samt egen koreografi. Dock är det lärarnas bekvämlighet som avgör vilka andra danser eleverna undervisas i.

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.

Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.

Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HR^max) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HR^max). Total distans mättes, registrerades och analyserades för två godkända hopp per ben, tillstånd och hopptyp. Antal hopp-försök per ben och hopp registrerades. Ett symmetri index (LSI) beräknades för att bedöma om det förelåg en normal eller onormal sidoskillnad.

Resultat: Cross-overhoppet var signifikant kortare efter löpning jämfört med före. Samma resultat syntes inte för distanshoppet. Ingen skillnad fanns mellan grupperna i hopplängd eller LSI-värden, före eller efter löpning. Ingen onormal sidoskillnad syntes före eller efter löpning i något utav hoppen. ACL-skadade behövde signifikant fler hoppförsök på det opererade benet i uttröttat tillstånd jämfört med det icke-opererade och jämfört med oskadade för att uppnå två godkända hopp.

Slutsats: Cross-overhoppet försämrades av löpningen och kan därför sägas vara känsligt nog att kunna skilja uttröttat från icke-uttröttat tillstånd hos båda grupperna. Samma resultat syntes inte för distanshoppet. Det uttröttningsprotokoll och de hopptester som utfördes kunde inte frambringa några större förändringar eller olika sidoskillnader mellan färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå och oskadade, generellt fysisk aktiva kvinnor. Viss osäkerhet kan ha funnits kvar hos det tidigare skadade benet eftersom fler hoppförsök krävdes i uttröttat tillstånd på det opererade benet jämfört med det icke-opererade benet eller jämfört med oskadade deltagare för båda hopptyperna.

Syfte

Syftet med arbetet var att få förståelse för vad mental träning innebär och om man kan använda sig av det i skolan för att höja prestationen på kort sikt i ett koordinationstest i grundskolan. Vidare ville vi undersöka lärares uppfattning om vilka möjligheter det finns att bedriva denna sorts träning i skolan och om det finns stöd för detta i den läroplan som finns i dag.

Metod

Som metod har vi använt oss av en kombination av förstudie av litteratur, intervjuer och ett experiment. Innan experimentet kunde påbörjas läste vi litteratur om ämnet för att kunna ta till oss den information vi fick av intervjuobjekten. Lärdomen vi fick från vår förstudie och våra intervjuer lade sedan grunden till vårt experiment.

Undersökningsgruppen i vårt experiment bestod av 23 elever i åk 3 i en skola i Stockholm vilka fick genomföra ett koordinationstest före och efter olika förberedelseformer; en grupp elever förberedde sig genom att träna mentalt, en andra genom att fysiskt träna på testet och en tredje grupp som var vår kontrollgrupp förberedde sig endast genom att delta på den schemalagda idrottsundervisningen. Intervjuerna genomfördes med tre lärare i grundskolan och en psykiatriker, alla verksamma i Stockholm.

Resultat och slutsats

Vårt resultat visar att brist på motivation och koncentration medför en sämre prestationsförmåga. Alla människor har en grundspänning i kroppen för att överhuvudtaget kunna fungera men en för stor spänningsnivå i kroppen medför en rad negativa effekter som bl.a. bristande koncentration. En bidragande orsak till en höjd spänningsnivå i kroppen är stress. Mental träning kan minska den negativa överspänningen i kroppen och höja individens självkänsla. Vi har i vår undersökning visat att man med hjälp av mental träning på kort sikt kan höja prestationen i ett koordinationstest i grundskolan och att det enligt den befintliga läroplanen finns utrymme för denna sorts träning i undervisningen.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man?

Metod

Mejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor. Föreningarna som kontaktades uppmanades att vidarebefordra länken till personer som varit eller är aktiva i föreningen som idrottare. Det var föreningar från 13 olika idrotter som kontaktades. För den lilla idrotten karting kontaktades också personer med kartingbakgrund via Facebook. Enkäten låg upp i cirka en månads tid. Under den tiden kom 352 svar in. Av dessa användes 295 i studien.

Resultat

Idrotterna som är med i studien är uppdelade efter fem grupper; fotboll, ishockey, karting, lagidrotter (handboll, innebandy och basket) samt individuella idrotter (simning, gymnastik, friidrott, tennis, bordtennis, motocross/enduro och golf). Det enda signifikanta resultatet i studien berör debutåldern för alkohol mellan idrotterna. De individuella idrotterna hade den högsta genomsnittliga debutåldern för alkohol med 16,3 år. Karting hade den näst högsta debutåldern med 15,8 år. Lagidrotterna hade en debutålder på 15,8 år och fotboll hade 15,6 år. Ishockeyn hade lägst debutålder för alkohol med 15,2 år.

Slutsats

Utifrån den här studien går inte att dra några signifikanta slutsatser om hur alkohol- och tobaksvanorna skiljer sig mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter. Genomsnittsåldern ligger mellan 15,2 och 16,3 år för alkoholdebuten. I lagidrotterna ishockey och fotboll sker den genomsnittliga debuten tidigast. Högst debutålder hade gruppen med de individuella idrottarna. Bristen på signifikanta resultat gör att det inte går att svara på frågan om vilken idrott som leder till hälsosammast alkohol- och tobaksvanor i vuxen ålder.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande?

Metod

En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet.

Resultat

Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande.

Slutsats

Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik.

Detta arbete innehåller en taktikanalys i tennis där syftet är att analysera vinnarslagen samt sammanställa hur fördelningen av placering och var ifrån de vinnande slagen slås.

Vinnarslagen låg i fokus i denna analys samt var ifrån slagen slogs och var de placerades. Med hjälp av programmet Interplay-sports Analyzer pro 2.1 kunde variablerna analyseras. Matcherna som analyserades var en dammatch och en herrmatch båda från 2009; dammatchen från Australia Open och herrmatchen från US Open.

• DinaraSafina – Serena Williams 0-6, 3-6 (final)
• Roger Federer – Novak Djokovic 7-6, 7-5, 7-5 (semifinal)

Resultaten visar att det är skillnad mellan herr och damspelare, trots att det handlar om toppspelare. Det vanligaste vinnarslaget bland herrarna (som denna analys visade) var helt klart forehand, jämfört med dammatchen där det var fifty-fifty, lika många vinnande forehand som backhand.

De manliga spelarnas position vid ett vinnande slag var vanligast vid den gröna zonen, precis som hos de kvinnliga spelarna, men en avvikelse herrarna gör är att de använder sig av hela banan och det är vanligare att de placerar sig en bit in i banan och söker sig gärna framåt mot nätet för att avgöra på volley. Det ser man nästan aldrig att en kvinnlig spelare gör, de håller sig gärna på baslinjen och "spelar ut sin motståndare" där de slår det vinnande slaget.

Serveess och serve + retur, där serveess är en serve som motståndaren inte nuddar och serve + retur är en serve som är för bra för att motståndaren ska kunna få in den på banan. Serve är ett moment i tennis som herrarna behärskar till fullo, och är ett så starkt vapen att det ibland är avgörande om spelaren vinner eller förlorar. Resultaten i denna analys visar på att damspelarna har lite att hämta från herrarna, när det gäller vinst på serve samt placering och hårdhet.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

Metod

Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

Resultat

Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

Slutsats

Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande:

1. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan?
2. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan?

 Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden.

Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten. Svårigheter som idrottslärarna upplevde där brister finns berör ledarbiten.

Idrottsledarna ser samverkan som en möjlighet att möta och rekrytera barn i deras föreningsverksamhet. De ser samverkan som ett sätt för barnen att komma i kontakt med idrotten. Svårigheter som idrottsledarna nämnde gällde sådant som berör planering och tidsramar.

Slutsats: Både idrottslärarna och idrottsledarna är generellt positiva till samverkan. Samverkan fyller en funktion och anses ha ett stort värde för de barn som inte har habitus att vara fysiskt aktiva på fritiden och/eller som har svårt att få kontakt med idrottsföreningarna. Samverkan fyller dessutom en funktion hos idrottsföreningar eftersom detta leder till nyrekryteringar i deras verksamhet. Eleverna och idrottsföreningarna vinner alltså på samverkan vilket blir ett lyft för idrotten. Men både idrottslärarna och idrottsledarna anser att det finns brister med systemet. Brister som är kopplade till de tidsramar som tillåts inom samverkan.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa och deras tolkning av kursplanen. För att kunna uppfylla syftet utformades tre frågeställningar: (1) Ur vilket/vilka perspektiv ser lärarna på hälsa? (2) Hur tolkar lärarna "hälsa och livsstils-delen" i kursplanen? (3) Hur hanterar lärarna inom ämnet idrott och hälsa hälsoperspektivet i undervisningen?

Metod

Metoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in från fem män och en kvinna, verksamma som idrott och hälsa lärare i Stockholm. Det var enligt bekvämlighetsprincipen urvalet skedde och intervjuerna tog cirka 25-40 minuter. Teoretiskt perspektiv som användes för att analysera och diskutera resultatet var ett salutogent och patogent perspektiv på hälsa, olika hälsodiskurser och även läroplansteorin.

Resultat

Det perspektiv som dominerar lärarnas syn på hälsa är det salutogena perspektivet, vilket innbär att de fokuserar på vad som främjar hälsa. Fysiologidiskursen är ett tydligt inslag i undervisningen och styr lärarnas hälsoundervisning, då de uppmuntrar till fysisk träning och goda levnadsvanor. Lärarnas tolkning av kursplanen stämmer överens med kommentarmaterialet (ett komplement till kursplanen) till viss del, men ramfaktorer, lärarnas intention och erfarenheter påverkar även undervisningen. Lärarna anser att hälsa och livsstils-delen bör realiseras genom förmedlingspedagogik där man blandar praktik och teori, men de är av åsikten att hälsa och livsstils-delen får tillräckligt utrymme i deras undervisning. Dessutom är de öppna för samarbete med ämnen som hemkunskap och biologi vad det gäller hälsa.

Slutsats

Resultatet visar att lärarnas syn på hälsa stämmer överens med tidigare forskning och att det finns ett glapp mellan hur kursplanen beskriver ämnet och hur den i slutänden tolkas av lärarna. Ämnets tradition av ett görande lever kvar, men ämnet håller på att omvandlas till ett kunskapsämne där man ska reflektera och diskutera.

Sammanfattning

Lever en idrottslärare som hon lär? Orkar de träna trots sin fysiskt påfrestande arbetssituation? Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka några idrottslärare arbetssituation och syn på sin egen hälsa. Författaren har intervjuat sex idrottslärare i Stockholm och analyserat deras svar med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlade ämnen som stress, hälsa, träning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lärarna var stressade i perioder i samband med tex. utvecklingssamtal och friluftsdagar. De ansåg att de levde hälsosamt, åt hälsosamt och regelbundet. Deras syn på hälsa grundade sig i det salutogena perspektivet då de ansåg att hälsa är en balans mellan det fysiska, psykiska och det sociala. Det var bara två lärare som blivit skadade under sin yrkestid, men de andra menade att de finns många risker för skador och att de känner av smärta i vissa moment. Vad det gäller relationer så var två ensamma idrottslärare på sin skola och saknade alltså daglig kontakt med kollegor. De andra lärarna hade daglig kontakt med sina kollegor men vissa påvisade att de behövde mer tid till ämnesmöten och liknande. I vissa fall så fanns det nästan ingen kontakt med arbetsledningen och besök nere i idrottssalen skedde aldrig. I diskussionen visar författaren att sociala faktorer påverkar hälsan och för att en arbetsplats ska anses hälsosam så ska det vara rätt balans mellan krav och resurs. Slutsatsen i detta arbete är att idrottslärarna verkar vara stressade i perioder, tränar och lever hälsosamt enligt dem själva och har dessutom en tydlig bild huruvida de ska vara ett föredöme inför sina elever. Författaren ger förslag på hur man minskar stress hos lärarna och berättar om sin egen syn på hälsa i idrottsämnet. Författaren skrev att förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur idrottslärare integrerar hälsa i idrottsämnet.

Background: Models-based approaches to physical education have in recent years developed as a way for teachers and students to concentrate on a manageable number of learning objectives, and align pedagogical approaches with learning subject matter and context. This paper draws on Hannah Arendt’s account ofvita activato map existing approaches to physical education as oriented towards: (a) health and exercise, (b) sport and games, and (c) experience and exploration.

Purpose: The aim of the paper is to outline a new pedagogical model for physical education:a practising model. We argue that the form of human activity related to practising is not well represented in existing orientations and models. To sustain this argument, we highlight the most central aspects of practising, and at the same time describe central features of the model.

Relevance and implications: The paper addresses pedagogical implications the practising model has for physical education teachers. Central learning outcomes and teaching strategies related to four essential and ‘non-negotiable’ features of the practising model are discussed. These strategies are: (1) acknowledging subjectivity and providing meaningful challenges, (2) focusing on content and the aims of practising, (3) specifying and negotiating standards of excellence and (4) providing adequate time to practising.

Conclusion: The practising model has the potential to inform new perspectives on pedagogical approaches, and renew and improve working methods and learning practices, in physical education. 

Sammanfattning

Uppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.

Frågorna som vi utgick ifrån var:

• Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.

• Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället.

• Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren?

Metod

För att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen. Alla tränarna var män.

Resultat

Resultatet visar att RF:s policydokument, Idrotten vill inte har implementerats i föreningarnas verksamhet. Riktlinjerna för barnidrott följs inte av de intervjuade tränarna från storstadsregionen.

Slutsats

Idrotten vill dokumentet har till synes liten inverkan på tränarnas verksamhet för 10 -åringarna i storstadsregionen. Tränaren utanför storstadsregionen följer noga sin förenings policydokument vilket inte verkar vara fallet i storstadsregionen. Av svaren kan vi dra slutsatsen att tävling och rangordning prioriteras före allsidig utveckling i barnens fotbollsverksamhet. Uttagning till utvecklingslag sker ibland före 10 års ålder vilket går stick i stäv med Idrotten vills riktlinjer. Alla fotbollstränarna från storstadsregionen använder sig oftast av sin egen fotbollserfarenhet vid planering av barnidrottsverksamheten. Fotbolltränarnas egen erfarenhet kan innehålla Svenska fotbollsförbundets basutbildning och mångårig erfarenhet av eget spel. Man kan fundera över om Svenska Fotbollförbundets utbildningar och egen erfarenhet från träning och spel avspeglar de värderingar kring barnidrott som skrivs fram i Idrotten vill.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar främjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska få ut så mycket som möjligt av det?

Metod

Studien byggde på sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua är betydelsefulla representanter från samarbetsföreningarna. Alla föreningar är representerade i studien. Vi har utgått från samma intervjumall vid varje intervjutillfälle. Inför varje intervju har respondenterna fått ta del av våra frågeställningar.

Resultat och handlingsplan

Vi har i denna studie kommit fram till att samarbetsföreningarna anser att en bättre kommunikation och samarbete skulle gynna utvecklingen av ”fotbollsnorrköping”. IFK Norrköping har initierat samarbetet. De övriga föreningarna anser att samarbetet med just IFK Norrköping är inspirerande för sin egen ungdomsverksamhet. De har också förhoppningen att detta samarbete eventuellt kan bidra till en mer strukturerad talangutveckling vilket på sikt kan bidra till ett bättre ”fotbollsnorrköping” där ambitionen är att IFK Norrköping ska spela i Allsvenskan med fler regionalt och lokalt utbildade fotbollsspelare.

Vi har använt en klustermodell applicerad på näringslivet som vi har modifierat för att den ska vara möjlig att använda för att analysera samarbetet mellan IFK Norrköping, Eneby BK, Smedby AIS, Lindö FF och Åby IF. Modellen förklarar hur samarbetet kan vara i ständig utveckling samt vilka fallgroper och risker som finns med den här typen av samarbete. Utifrån modellen har vi kommit fram till en handlingsplan med konkreta förslag på vad som kan göras för att ta samarbetet till nästa steg. Handlingsplanens syfte är ge förslag på aktiviteter som säkerställer samarbetets utveckling i den närmsta framtiden samt hur föreningarna kan gå tillväga för att förankra samarbetet i respektive förening.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11.

1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga?

2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation?

3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet?

Metod

Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län.

Resultat

Samtliga deltagare angav att de kan simma.

89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest.

Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans.

Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga.

Slutsats

Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga.

Syfte och frågeställning:

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:

• Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?
• Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?
• Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?

Metod:

För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.

Resultat:

Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell).

Slutsats:

Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten.

Syfte och frågeställning

Studiens syfte:

Muscle Dysmorphia (M.D.) är ett syndrom som kännetecknas av en störd kroppsuppfattning och låg självkänsla. Syftet med denna C-uppsats är att studera förekomst av M.D. bland styrketränande män i två olika stora städer.

Studiens frågeställning:

Finns det någon skillnad i förekomst av M.D. bland män i ålderskategorin 16-50 år som styrketränar på gym i storstad (Stockholm) kontra medelstor stad (Lidköping)?

Metod

Under vår B-uppsats kartlades diagnoskriterier och definition för M.D. som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen med utgångspunkt från databasen Pubmed (se litteratursökning). De fastställda diagnoskriterierna användes för att utforma ett frågeformulär (se bilaga 1) till enkätundersökningen i denna studie. Enkätundersökningen utfördes personligen av författarna på totalt 240 män på SATS Odenplan i Stockholm och Lidköpings samtliga tre gym. Efter undersökningen sammanställdes resultatet i Excel och för att ta reda på generaliserbarheten gjordes ett Chi2-test.

Olika former av kurslitteratur, informationskällor och andra liknande studier som gjorts på området har legat till grund för planering av denna studie (se käll- och litteraturförteckning och bilaga 4).

Resultat/Slutsats

Studiens resultat visar på att förekomsten av M.D. bland styrketränande män i åldrarna 16-50 år är mer än fyra gånger större i en medelstor stad än i en storstad. Lidköping har en prevalens av M.D. på 6,36% medan Stockholms siffra är 1,53%. Studiens resultat begränsas av att Chi2-testets kriterier ej helt uppfyllts.

Orsaken till resultatet kan bero på ett flertal saker, där en av orsakerna kan vara tidsfaktorn. I en mindre stad läggs mer tid på styrketräningen, vilket kan leda till en viss livsstil och inriktning av träning. Individer med samma intressen för träningen samlas och driver varandra framåt.

Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa på låg och mellanstadiet uppfattar hälsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet är även att undersöka hur lärarna jobbar med att implementera hälsobegreppet i sin undervisning. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Vad betyder hälsobegreppet för lärare i idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna sina elever i och om hälsa? Hur tolkar lärare i idrott och hälsa hälsans del i Lgr 11?

Metod

Jag har använt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hjälp av intervjuer. Urvalet är sex lärare i idrott och hälsa som alla jobbar på låg och mellanstadienivå. Jag har använt mig av denna metod för att få mer ingående och djupa svar på mina frågeställningar.

Resultat

Resultatet visar att lärarna uppfattar hälsa som att den påverkas av olika faktorer, yttre faktorer har även påverkan på din hälsa . Hälsa kan delas upp i tre olika delar, fysisk, psykisk och social hälsa. I undervisningen jobbar lärarna på många olika sätt för att främja elevernas hälsa, det är allt ifrån diskussioner och reflektioner kring hälsa i samband med fysisk aktivitet till teoretiska prov. Majoriteten av lärarna uppfattar inte Lgr 11:s kursplan som svårtolkad, men läst mellan raderna kan ses att lärarna tolkar den utifrån sin egen syn på vad hälsa innebär.

Slutsats

Slutsatsen jag kan dra av detta är att lärarna tolkar kursplanen utifrån egna värderingar om vad hälsa är och hur de själva tycker att hälsa borde gestaltas i undervisningen. Eftersom att lärarnas har förhållandevis olika åsikter om vad hälsa innebär och hur det ska undervisas, ser undervisningen långt ifrån enhetlig ut på skolorna. För att kunna skapa en bra och hälsofrämjande undervisning krävs en grundläggande och sund förståelse för vad hälsa innebär i dagens samhälle. För att alla elever ska få tillgång till en sådan undervisning krävs enligt mig tydligare direktiv i kursplanen gällande hälsans del i ämnet idrott och hälsa. 

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att ta reda vilka förutsättningar lärare i idrott och hälsa (F-6) skapar för en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning. Undersökningen belyser hur väl ämnets syfte, mål och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lärarna går tillväga då de bedömer elevernas prestationer och hur lärarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lärandet.

Frågeställningar:

• Förmedlar lärarna mål och kriterier till eleverna?

• Vilka strategier använder lärarna för bedömning och betygsättning?

• Vilka möjligheter ger lärarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?

Metod

Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen är fem lärare som jobbar med ämnet idrott och hälsa på låg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att få djupa, ingående och innehållsrika svar på mina frågeställningar.

Resultat

Resultatet av studien visar att lärarnas arbete med att förmedla mål och kriterier till eleverna sker i olika stor utsträckning, samt att lärarna använder sig av olika metoder för att nå fram. En av de största bristerna som studien visar är lärarnas dokumentation, som på några håll är näst intill obefintlig. Lärarna är positiva till formativ bedömning men visar inte på stor kunskap inom området. Endast en lärare använder sig av formativ bedömning aktivt i undervisningen, medan de andra får med enstaka delar. Lärarna bedömer eleverna flera gånger och på flera olika sätt i varje moment för att se elevernas utveckling och ge möjlighet att visa lärandet på flera olika sätt. Den större delen av lärarna anser att diskussion är viktig och tar sig tid för det i undervisningen, det är ett sätt för att skapa belägg för elevernas kunskaper.

Slutsats

Slutsatsen av studien är att lärarna skapar några av de förutsättningar som krävs för en rättvis och likvärdig bedömning i jämförelse med tidigare forskning som visar på större brister i lärarnas tillvägagångssätt. Dock finns utvecklingsområden, framförallt inom formativ bedömning och dokumentation av elevernas lärande och kunskapsutveckling.

Syfte och frågeställningar

Studien undersöker samband mellan kroppsliga attribut och fysisk aktivitet, med kognition. Detta för att se ifall en persons grad av fysisk aktivitet och välmående har någon verkan på vår mentala förmåga, samt vilka typer av aktiviteter/attribut som har störst effekt.

• Visar personer med hög självrapporterad grad av fysisk aktivitet en tendens till bättre resultat på kognitionstest?
• Påverkar socioekonomiska faktorer som utbildning, ålder och kön en persons resultat på kognitionstest i förhållande till deras fysiska aktivitet?

Metod

Studiens population valdes primärt genom ett bekvämlighetsurval för att underlätta insamlingen av data från så många individer som möjligt på kort tid. Kraven på deltagarna var att de skulle vara helt friska och mellan 25–70 år samt ha ett arbete. I studien användes en enkät baserad på Hälsoenkäten från Gymnastik- och Idrottshögskolan för att se hur fysiskt aktiva deltagarna var. Deltagarna fick även göra ett TMT-test (A+B del) där deras förmåga att se och uppfatta samt deras förmåga att hålla koll på saker i nuet och fokusera på flera saker samtidigt testades, vilket kopplades till deras kognitiva förmåga.

Resultat

Resultatet från TMT A visade en medeltid (sekunder) på 24,43±6,85 och från TMT B med en medeltid (sekunder) på 56,84±23,38. De som hade svarat högre på hur ofta de är fysiskt aktiva i minst 30 minuter och/eller styrketränade längre tider per vecka klarade av TMT-A och TMT-B på kortare tid.

Slutsats

Vardagsmotion och MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity) ses ha positiv effekt på resultaten från TMT. En ökning i den totala träningsmängden ses vara kopplad till förbättrade resultat. Övriga faktorer som ålder, socioekonomi och utbildning har inte någon effekt på den population som har undersökts.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?

Metod

Studien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen. Företaget hade sedan många år tillbaka haft ett nära samarbete med företagshälsovården. En redan framtagen livskvalitetsenkät, SF-36, användes tillsammans med en egen kompletterande enkät om kön, ålder och utbildning. Enkätsvaren kodades om och analyserades enligt manualen för SF-36. Därefter utfördes statistiska tester för att få fram eventuella skillnader inom och mellan grupperna. Det totala bortfallet blev fyra personer från kontrollgruppen, resultatet beräknades utifrån 19 deltagare i kontrollgruppen och 25 deltagare från MI-gruppen.

Resultat

Resultaten visade att en kortare period av MI inte kunde förändra livskvaliteten och att det inte heller fanns någon signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna. Vi tror att det bland annat kan bero på det tidigare hälsoarbetet på företaget. Däremot kunde en signifikant förbättring av den mentala hälsan inom MI-gruppen konstateras som en effekt. Det fanns inga skillnader i förändring av livskvalitet mellan kön, ålder och utbildningsnivå.

Slutsats

Slutsatsen blev att signifikanta resultat på livskvaliteten inte går att uppnå på så kort tidsperiod som studien avsåg. Utifrån de givna tidsramarna var studiens modell hanterbar och kunde ändå uppvisa resultat i form av en förbättring av mental hälsa hos MI-gruppen.

Syfte

Syftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.

Metod

Det empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ”snöbollsurval” fick jag tag på en lämplig intervjukandidat. Intervjun karaktäriserades av stor frihet för den intervjuade att styra samtalet. Detta genom låg standardisering av frågorna och medveten styrning av mig mot de olika områdena jag önskade få kunskap om. Bandspelare användes vid intervjutillfället. Intervjun skrevs ut i fulltext och har sedan bearbetats och analyserats med utgångspunkt i tre olika tolkningsperspektiv: det realistiska, det dekonstruktiva och det kritiska.

Resultat/Slutsats

Idrotten betyder och har betytt väldigt mycket för min intervjuperson. Idrotten har varit hennes sätt att överleva. Med den gemenskap och trygghet idrotten erbjuder, har den skänkt henne mycket glädje och oförglömliga minnen. Hon upplever sin situation i laget som ”så speciell”. Hon ifrågasätter dock orättvisa förhållanden mellan dam- och herrlag både ifråga om ekonomi, engagemang och acceptans. Hon upplever orättvisorna till stor del bero på styrelsens och sponsorgruppens manliga dominans och bristande intresse för damlaget. Min intervjupersons idrottssituation har givit henne styrka att stå emot den heterosexuella normen. Denna norm har med sitt krav på heterosexualitet som den naturliga och normala sexualiteten påverkat henne negativt, utsatt henne för låg acceptans, negativa attityder och tystnad från omgivningen. Idag befinner hon sig i en ”bubbla”. Denna ”bubbla” är full av gemenskap, acceptans och glädje och har givit henne styrka att våga vara öppen med sin sexuella läggning. Utanför ”bubblan” omgärdas hon alltjämt av heteronormens krav och homofobiska attityder som tydligt präglar idrotten. Hennes motsägelsefulla uttalanden visar bestämt att hon påverkas negativt av homofobin. Hon påverkas på det sätt att hon inte sällan intar en förnekande och homofobisk attityd både till sig själv och till den homosexuella läggningen.

Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa, bedrivs på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning samt om möjligt jämföra skolornas undervisning. Frågeställningarna har varit: Hur bedrivs undervisningen i ämnet idrott och hälsa, på grundskolenivå på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning? Hur bedriver idrottslärarna sin undervisning och hur beskriver eleverna undervisningen?

Metod

Studien är en kvalitativ studie och innehåller intervjuer med både lärare och elever från olika skolor. Intervjuskolorna består av fyra skolor från spridda delar av landet. På varje skola intervjuades en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Skolorna bestod av en hälsofrämjande skola från norra Sverige, en hälsoskola från Stockholm, en ”vanlig” skola från Stockholm och en ”vanlig” skola från Storstockholm. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 4-9. Intervjuerna antecknades och sammanställdes i resultatdelen.

Resultat

Studien har resulterat i att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte skiljer sig mellan skolor som har en uttalad hälsoinriktning och de skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning. Både idrottslärarna och eleverna anser att idrottsundervisningen främst består av olika bollspel, gymnastik och styrka. De flesta av de elever som jag har intervjuat tycker att idrottsundervisningen är rolig. De lärdomar som eleverna ska få inom ämnet idrott och hälsa nämner både vissa idrottslärare och vissa elever att det ska ha med hälsa att göra. Möjligheten för eleverna att påverka innehållet i undervisningen, tycker idrottslärarna i större utsträckning än eleverna, att de får.

Slutsats

Slutsatsen som man kan dra av den här studien är att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte visade sig innehålla några större skillnader vare sig skolan arbetade inom något hälsoprojekt eller ej.

The purpose of this study was to investigate the resistance to breathing in metabolic systems used for the distribution and measurement of pulmonary gas exchange. A mechanical lung simulator was used to standardize selected air flow rates (V·, L/s). The delta pressure (?p, Pa) between the ambient air and the air inside the equipment was measured in the breathing valve?s mouthpiece adapter for four metabolic systems and four types of breathing valves. Resistance for the inspiratory and expiratory sides was calculated as RES?=?(?p/V·)?Pa/L/s. The results for resistance showed significant (p?<?0.05) between-group variance among the tested metabolic systems, breathing valves, and between most of the completed V·. The lowest resistance among the metabolic systems was found for a Douglas Bag system which had approximately half of the resistance compared to the automated metabolic systems. The automated systems were found to have higher resistance even at low V· in comparison with previous findings and recommendations. For the hardware components, the highest resistance was found for the breathing valves, while the lowest resistance was found for the hoses. The results showed that resistance in metabolic systems can be minimized through conscious choices of system design and hardware components.

The aim of this study was to investigate the effects on pulmonary ventilation and oxygen uptake ( (V) over dot athletes with a very high maximal oxygen uptake (V) over dotO(2)max) and corresponding high ventilation capacity when using a modern metabolic system with relatively high resistance to breathing (HIGH(RES)), compared to a traditional system with low resistance to breathing (LOWRES). Four rowers and three cross-country skiers (without asthma), competing at a high international level, performed in experimental conditions with LOWRE (S)and HIGH(RES) using a rowing ergometer and roller skis on a treadmill. The results showed that (V) over dotO(2), blood lactate, heart rate and respiratory exchange ratio were not different between the LOWRES and HIGH(RES) test conditions during both submaximal and maximal exercise. Also, the athlete's time to exhaustion (treadmill) and mean power (rowing ergometer) from maximal tests were no different between the two conditions. However, ventilation and expiratory O-2 and CO2 concentrations were different for both submaximal and maximal exercise. Thus, the authors have concluded that the differences in resistance to breathing of metabolic systems influence elite endurance athletes (V) over dot(E)at low to very high workloads, thus affecting the expired gas fractions, but not the submaximal (V) over dotO(2), (V) over dotO(2)maxand performance in a laboratory setting at sea level.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka kunskaper eleverna i årskurs 9 har skapat sig kring hälsa under deras studiegång i grundskolan. Frågeställningar är följande:

• Kan elever självständigt resonera kring/förstå olika begrepp kopplat till hälsa?
• Har elever kunskaper gällande hälsosamma matvanor?
• Förstår elever vikten av att vara fysiskt aktiva och hur detta är kopplat till välbefinnande?

Metod

En kvalitativ intervjumetod användandes för att genomföra studien. Intervjuunderlag var strukturerad utifrån centralt innehåll av läroplanen i ämnet idrott och hälsa. Totalt fyra stycken högstadieelever i årskurs 9 intervjuades, alla deltagare var flickor. Intervjuerna genomfördes på en kväll vid samma tillfälle när elever hade gymnastikträning.

Resultat

Ordet hälsa kopplas till det fysiska: syssla med idrott och äta bra. Genom att eleverna fick resonera kring och förklara olika begrepp med koppling till hälsa, kunde eleverna visa fram att de har kunskaper om andra dimensioner av hälsa: sociala och psykiska. Även om eleverna kopplar ordet hälsa starkt med att vara fysisk aktiva och äta bra lyckades eleverna inte så bra på att svara på frågor om kost eller på frågor om fysisk aktivitet eller hälsoeffekter.

Slutsats

Eleverna som deltog i studien kopplar ordet hälsa starkt med de fysiska aspekterna. Även om de fysiska aspekterna dominerar elevernas syn på hälsa, har eleverna också kunskaper om att det finns andra aspekter på hälsa än bara det fysiska, såsom sociala och psykiska. Eleverna som deltog i studien kunde inte visa på konkreta kunskaper om kost och vilka effekter fysisk aktivitet har för välmående.

Syfte och frågeställningar

Syftet i denna studie är att utforska om fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa har direkt positiv effekt på gymnasieelevernas korttidsminne samt arbetsminne.

Forskningsfrågorna är följande:

1. Har akut fysisk aktivitet på medelintensiv ansträngning en direkt positiv påverkan på korttidsminne samt arbetsminne hos gymnasieelever?
2. Finns det könsskillnader på prestation i kognitiva testerna?

Metod

Urvalet var 84 deltagare (gymnasieelever) i åldrarna 15–20, varav 23 kvinnor och 61 män. Sju olika gymnasieklasser behövdes för att nå denna mängd av deltagare. Deltagarna delades in i två olika grupper. Grupp 1 genomförde kognitiva tester (TMT-A, TMT-B och fri återgivning) utan fysisk aktivitet först. En vecka efter tillfälle ett genomförde grupp 1 kognitiva tester efter fysisk aktivitet. Grupp 2 gjorde upplägget omvänt ordning. Dessa grupper bestämdes slumpmässigt.

Resultat

Vid TMT-A och fri återgivningstest framkom inga signifikanta skillnader om fysisk aktivitet genomförts innan eller inte. Den grupp som genomförde fysisk aktivitet vid tillfälle två presterade bättre på TMT-B test efter fysisk aktivitet medan den andra gruppen presterade bättre efter vila. I grupp 1 fanns det signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Män och kvinnor presterade bättre efter fysisk aktivitet jämfört med vila men hos kvinnor förbättringen var större.

Slutsats

Fysisk aktivitet hade ingen signifikant effekt på prestation i kognitiva tester av arbetsminne och korttidsminne. Fysisk aktivitet kan dock hjälpa gymnasieleverna att klara av kognitivt krävande uppgifter. Detta behöver undersökas mer i skolmiljö innan giltiga slutsatser dras.

Syfte

Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?

Metod

Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon.

Resultat

Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion.

Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa.

På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar.

Slutsats

Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen.

Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits två stycken kravprofiler som man inte har utvärderat och båda är skapade av två olika ledningar.

Syfte:

Syftet är att utvärdera tester som landslaget skall använda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfällen för att se utvecklingen i de fysiska förmågorna hos aktiva.

Frågeställningar:

Vilka tester skall läggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort från kravprofilen?, Vilka tester skall förändras i kravprofilen?

Metod:

Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda på mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades. Information hittades även via pubmed, artiklar och böcker. Även en pilotstudie genomfördes med tester som; knäböj, chins, bänkpress, spänsthopp och powertest på testpersonerna. Två av TP (testpersonerna) är aktiva i landslaget och två har varit aktiva. Alla TP är mellan 21-25 år gammal och alla har varit tävlingsaktiva i flera år.

Resultat:

Vissa av testerna från de gamla kravprofilerna behölls för att de var relevanta, vissa tester lades till och vissa ändrades för att bli mer specifika för karate. Tester som valdes att läggas till blev; knäböj, squat jumps, CMJ, ett bens hopp med båda benen och bänkpress. Tester som valdes att ändras var; abalakowtestet, plint testet samt matcherna. Tester som valdes att behållas var; chins, intervaller och brutalbänken. Resultaten från pilotstudien skiljde sig från person till person i förhållande till deras kroppsvikt. Detta resultat har ej används för att bedöma kravprofilen pågrund av att de inte var för spetstruppen i landslaget. Orsaken till att de ovannämnda testen valdes var att dom testerna är mer specifika och relevanta för karate.

Slutsats:

Vid granskning av kravprofil insågs att det redan finns bra tester tillgängliga, ett av dessa är chins och ett annat är brutalbänken, som är viktigt vid utövandet av sparkar, då man bör ha en stark höftbörjarmuskel (iliopsoas). Kravprofilen rekommenderas att genomföras två gånger om året för att se om det sker någon förbättring.

Sammanfattning

Inledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter. Syfte och frågeställning: Syftet med arbetet var att jämföra elever från RIG-karate med landslagsutövare i karate och att se om RIG- utbildningen kan ha bidragit till att utveckla eleverna så att de kan mätas med landslagsutövare. Skiljer sig landslagaktiva och karategymnasiets elever i hopp, reaktion och explosivitet i förhållande till specifika hopptester? Skiljer sig landslagsaktiva och RIG- elever i träningsupplägg och målsättning? Hur utvecklar RIG- utbildningen eleverna till att komma till elitnivå? Metod: Hopptester som bl.a. optimal drop jumptest (DJ), countermovmenttest (CJM), squat jump (SJ) och stiffness jump genomfördes. Testpersonerna från elevgruppen bestod av tre kvinnor och nio män. Testpersonerna från landslaget bestod av fyra kvinnor och åtta män. Det gjordes även en enkätundersökning som syftade till att kartlägga de aktivas träningsupplägg och målsättning med sin träning. Resultat: På damernas testresultat fanns det signifikant skillnad på drop jump 40 cm testet och CJM testet. Herrarnas resultat visade på signifikanta skillnader på SJ med visuell reaktion i höjd och stiffness jump genomsnittlig kontakttid. Enligt enkätundersökningen skiljer det sig i ett halvt styrke- och konditionspass mellan landslagsaktiva och eleverna. Båda grupperna tränade matchträning och situationsträning, men enbart eleverna periodiserade sin träning i form av för-, under- och eftersäsong och tränade teknikträning. Eleverna hade även specifikare mål med träningen. Slutsats: Då utbildningen syftar till att eleverna ska kunna ta ansvar för sin träning och för varje årskurs träna mer elitinriktad och systematiskt för att nå eliten, kan kursplanen i specialidrott samt den kontinuerliga träningen ha lett till att eleverna utvecklas mot att nå elitnivå. Detta verkar ha varit bland de bidragande faktorerna till att det är få signifikanta skillnader mellan grupperna i förhållande till testerna samt enkätfrågorna. RIG- eleverna kan jämföra sig med nationell elit i förhållande till hopptester, träningsupplägg och målsättning. Eleverna har tydligare målsättning samt mer planerad träningsupplägg än landslagsutövarna.

Sammanfattning

Syfte: Då det saknas forskningsbaserade utbildningsinterventioner som rör relationen mellan tränare och unga idrottare avsåg denna studie att genomföra och utvärdera en idrottspsykologisk intervention för tränare i en friidrottsförening. Frågeställningarna var: Vilka effekter får en utbildningsintervention för tränare, med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, på: A) tränarnas förhållningssätt B) adepternas målorientering och C) adepternas upplevelse av tävlingsnervositet?

Metod: Tränarutbildningen löpte över två månader och bestod av fyra tillfällen á två timmar med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, målorientering och tävlingsnervositet. Urvalet bestod av en interventionsgrupp med sex tränare (tre kvinnor, tre män) i åldern 38-52 (M=44.33 år, SD=4.84) och deras 59 adepter (27 pojkar, 32 flickor) i åldrarna 12-14 (M=13.10 år, SD=0.82) samt en kontrollgrupp bestående av 35 adepter (10 pojkar, 25 flickor) med liknande demografiska data och åldersspann (M=13.46 år, SD=0.70). Interventionens effekter på de deltagande tränarna och deras adepter mättes kvantitativt vid två tillfällen (för- och eftermätning) med hjälp av ett motivationsorienterat frågeformulär skapat specifikt för studien för tränare och två validerade frågeformulär för idrottare: Achievement Goal Scale for Youth Sports (AGSYS; Cumming, Smith, Smoll & Grossbard 2008) och Sport Anxiety Scale-2 (SAS-2; Smith, Smoll, Cumming & Grossbard 2006). Beskrivande statistik, upprepad ANOVA och upprepad MANOVA användes för analyser av data.

Resultat: Analyserna visade att de deltagande tränarna upplevde positiva beteendeförändringar hos sig själva avseende stödjande av autonomi, tillhörighet och kompetens samt uppmuntran till uppgiftsorientering fem månader efter utbildningen (F (1, 5) = 6.49, p < .051,  = .56). Analyserna visade ingen signifikant förändring gällande varken idrottarnas målorientering eller tävlingsnervositet över tid, eller i jämförelse med kontrollgruppen.

Slutsats: Studien pekar på ett fortsatt behov av longitudinella forskningsförankrade idrottspsykologiska utbildningsinterventioner, i synnerhet riktade mot individuell idrott då den, i flera avseenden, skiljer sig från lagidrott. Studier i framtiden bör kompletteras med kvalitativa mätinstrument som kan bringa fördjupad förståelse för hur, när och varför förändringar sker. Trots uteblivna effekter hos idrottarna indikerar tränarnas upplevda beteendeförändringar hos sig själva att utbildningsinterventioner lönar sig på sikt. 

Nyckelord: coaches, competitive anxiety, motivation, motivational climate interventions, youth

Syfte och frågeställning

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur idrottslärare arbetar könsneutralt i rörelse och dans. Syftet är konkretiserat i tre frågeställningar:

• Hur arbetar idrottslärare med att bryta könsnormerna i momentet rörelse och dans?
• Hur upplever idrottslärarna elevernas synsätt om könsnormer inom momentet rörelse och dans?
• Hur kan idrottslärarens utsagor förstås ur ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv?

Metod

För att uppnå syftet med undersökningen valdes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. I denna studie har vi valt att intervjua fyra gymnasielärare i idrott och hälsa, i Stockholmsområdet. Utifrån idrottslärarnas svar formades tematiseringen. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var feministisk poststrukturalism.

Resultat

Idrottslärares uppfattningar är att pojkar har en mer negativ inställning till dans i jämförelse med flickorna som har en positiv inställning. Resultaten visar att vissa diskurser om könsnormer dominerar idrottslärarnas sätt att förstå genus och dans och deras sätt att undervisa i dans inom ämnet idrott och hälsa. Resultatet visade även att som lärare behöver arbetssättet utgå från att alla elever är individer och inte skilja på att deras kön och inneha ett könsneutralt arbetssätt.

Slutsats

Slutsatsen som kan dras i denna studie är att intervjuade idrottslärarna arbetar med att eftersträva vad de uppfattar vara ett könsneutralt arbetssätt i momentet dans och rörelse. Studien visar att elever fortfarande är formade av samhället om vad de ska tycka och tänka om dans. Idrottslärarna menar att flickor är mer positivt inställda till dans i jämförelse med pojkar. Det framkommer diskurser om att dans fortfarande är ”tjejigt” vilket leder till att pojkar undviker dansundervisningen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att få en inblick över hur fotbollsspelares prestation påverkas av publiken under matchdagar. Studiens frågeställning är:

-       Hur påverkar publiken spelarnas motivation, stress/press och självförtroende på plan? 

Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua fyra manliga fotbollsspelare. Dessa fotbollsspelare har en elitbakgrund och är mellan åldrarna 19–26 år. Intervjuerna utformades utifrån en semistrukturerad mall.

Resultat: Resultatet introduceras i tre olika teman: spelarnas erfarenheter av publiken, spelarnas upplevelser av att spela på hemmaplan och spelarnas upplevelser av att spela på bortaplan. Dessa tre teman utgår ifrån respondenternas svar. Studien visar att spelarna upplever någon form av påverkande faktorer av publikens närvaro. Samtliga respondenter anser att stödet från publiken höjer deras prestationsförmåga. Enligt respondenterna upplever fotbollsspelare stress och press inför varje match. Spelarna anser att publiken är där och stöttar en och det höjer prestationen.

Slutsats: Publiken har påverkande faktor på spelarna. Motivationen höjs när publiken stöttar laget, och samtidigt skapas en form av nervositet hos spelarna före match, men släpps direkt efter. Nervositeten kan även få spelarna att prestera bättre.

Syfte

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl.

Frågeställningar:

Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på simundervisningen?

Hur ser elever som inte kan/vill delta på simundervisningen på denna problematik?

Metod

Den metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken. Sammanlagt intervjuades tre lärare och nio elever, en lärare och tre elever intervjuades i varje skola, vid tre olika skolor. Lärarna intervjuades enskilt, medan eleverna intervjuades i grupper.

Resultat

Av de intervjuer som genomfördes med lärarna så har det visat sig att användningen av simhallar med tider endast för kvinnor är väsentlig, för flickor som inte kan delta på skolans simundervisning med resten av klassen. Det har även visat sig vara problematiskt för vissa elever, då de ibland inte fått den handledning de behöver för att kunna få en godtagen simundervisning.

Slutsats

Det verkar som att denna problematik för flickor kan vara ett hinder för de att få ett slutbetyg i ämnet idrott och hälsa, för att kunna förebygga detta så krävs kommunikation mellan skola och hem. Genom att uppmärksamma simkunnighetens innebörd för dessa flickor och deras familjer så kan förhoppningsvis en lösning finnas. Det krävs tid och engagemang från lärarens sida, och stöd från skolan.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att göra en jämförelse mellan det svenska och det franska handbollslagens prestationer i form av skotteffektivitet från olika positioner under OS i London 2012 herrhandboll.

Följande frågeställningar kommer att besvaras:

•  Hur skiljer sig skotteffektiviteten mellan Sverige och Frankrike?
•  Vilka positioner är avgörande för målgörande i internationell handboll?
•  Skillnaden mellan officiell statistik och studiens statistik?

Metod

För att besvara frågeställningarna har 16 handbollsmatcher (herrhandboll) från de Olympiska spelen i London 2012, observerats och videoanalyserats. Sju bedömningskriterier valdes som omfattar alla parametrar som avspeglar skotteffektivitet.

Sex, sju och niometers skott. Kantskott, kontring, genombrott och de totala skotten.

Resultat

Sverige och Frankrike spelade åtta matcher under de Olympiska spelen 2012 i London. Av dessa vann Sverige fem matcher och förlorade tre, och det franska laget vann sju matcher och förlorade en. Båda lagen sköt 356 skott, och utav de skotten blev det 228 mål för Sverige och 229 mål för Frankrike. Dessa siffror gör att skotteffektiviteten är 64 procent för bägge lagen, men Frankrike är effektivare i niometersposition och kontring. Statistiken i tabellen stämmer bättre för Sverige än Frankrike, vad gäller variabler som genombrott, sexmeters och kantskott. Ingen skillnad mellan lagen vad gäller skotteffektivitet.

Slutsats

Skotteffektiviteten skiljer sig inte stort mellan lagen. Sverige kan förbättra sin skotteffektivitet genom att utveckla och förbättra kvaliteten på niometersposition. Försvarsspelet och målvaktsspelet är andra kategorier som spelade stor roll att Frankrike vann OS i London 2012.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?

Metod

Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats.

Resultat

Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan.

Slutsats

Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.

Metod

Den fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.

Resultat

Studien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL. Dessa samband gäller för hela undersökningsgruppen och för pojkar. Variationer i HRQOL kan till procent förklaras av variationer i FA och skattad motorisk kompetens. Vid tvåvägs ANOVA där Medel tot cpm sattes som beroende variabel och de tre undergrupperna låg, medel och hög skattad livskvalitet, samt kön, sattes som oberoende variabel, visade inte på några statistiska signifikanta resultat. Resultaten från variansanalyser mellan nivågrupperna (låg, medel, hög) på FA i skattad HRQOL visar på en statistisk signifikant skillnad för hela undersökningsgruppen avseende grupperna låg och medel, samt mellan låg och hög. För flickor: mellan låg och medel. Variansanalysen mellan nivågrupperna (låg, medel, hög) av skattad hälsorelaterad livskvalitet i motorisk kompetens visar på statistiskt signifikanta skillnader mellan PedsQLgrupp låg och PedsQLgrupp hög samt mellan PedsQLgrupp medel och PedsQLgrupp hög för såväl gruppen pojkar som för hela undersökningsgruppen.

Slutsats

Studien visar på en positiv korrelation mellan FA och HRQOL, samt mellan motorisk kompetens och HRQOL. Dessa samband är könsbundna och gäller för pojkar samt för hela undersökningsgruppen.

Syfte och frågeställning

Syftet var att identifiera vilka salutogena faktorer i arbetsmiljön som ger känsla av subjektivt välbefinnande på arbetsplatsen hos sjuksköterskor. Detta genom att besvara frågeställningen: Vilka arbetsmiljöfaktorer på en arbetsplats bidrar till känsla av välbefinnande i arbetet?

Metod

Med kvalitativ ansats genomfördes sex djupgående intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in och transkriberades till text. Innehållsanalys med tolkning av datamaterialet genomfördes med deduktiv grund. Fynden sorterades utefter de sex kategorier som begreppet välbefinnande i denna studie definierades av: förmågan att bemästra vardagen, självacceptans, positiva relationer med andra, personlig utveckling och autonomi (Ryff’s Psychological Well-Being scales) och känsla av inflytande.

Resultat

Utfallet visade flertalet arbetsmiljöfaktorer bidragande till känsla av välbefinnande på arbetsplatsen. Tydligast framträdande och återkommande för samtliga välbefinnandekategorier var betydelsen av goda kollegor, en adekvat bemanning gällande kompetens och antal samt ledningens förmåga att visa intresse för sina anställda genom att lyhört lyssna till och se efter personalens behov och åsikter. Arbetsmiljöfaktorn ”Tydlig kommunikation” genomsyrade samtliga kategorier och uppgavs verka grundläggande för en välfungerande verksamhet med personal som upplever välbefinnande på arbetsplatsen.

Slutsats

Genom denna studie har salutogena arbetsmiljöfaktorer som genererar känsla av välbefinnande i arbetet hos yrkesverksamma sjuksköterskor identifierats. Tre tydligt framträdande faktorer lyftes som extra betydande: goda kollegerelationer, ledningens bemötande och gehör samt adekvat bemanningsantal och kompetens för rådande arbetsbelastning. Faktorn av att ha en god och ständigt öppen kommunikation lyftes som grundläggande för en välmående personalskara. Studiens omfattning kan verka begränsande för applicerbarheten på den stora massan, men ger indikation på arbetsmiljöns vikt för arbetstagarens välbefinnande och uppmuntrar till vidare forskning om salutogena arbetsmiljöfaktorer.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver begreppet hälsa och skolans hälsofrämjande arbete. Vidare är syftet att analysera och diskutera vilka perspektiv som är framträdande i skolans verksamhet gällande hälsa. Studiens frågeställningar lyder:

1. Hur beskriver rektorer begreppet hälsa? 2. På vilket sätt arbetar rektorer med en hälsofrämjande verksamhet? 3. Vilka hälsoaspekter är framträdande i gymnasieskolornas verksamhet?

Metod

Studien har en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sex rektorer och biträdande rektorer som arbetar på fem olika gymnasieskolor. Det insamlade resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av WHOs hälsodefinition, begreppet health literacy samt synen på hälsa som något positivt eller negativt längs ett kontinuum. 

Resultat

När rektorerna ombads att berätta om sin definition av hälsa utgick de från den fysiska aspekten, för att därefter komma in på den psykiska och sociala delen av hälsa. Exempel på arbetssätt som skolorna använde sig av för behandling av psykiska åkommor var fysisk aktivitet samt samtal om elevens mående. Samtalen var reaktiva åtgärder då det blev synligt att eleven i fråga tog skada eller mådde dåligt. Gemensamt för de sex rektorerna var att de arbetade med likabehandlingsplaner. Generellt genomfördes undervisning där normkritik och värdegrund diskuterades på alla gymnasieskolor. Två hälsofrämjande arbetssätt uppmärksammades: en skola hade en handledare per klass som ansvarade för hälsoarbetet, en annan skola hade en lektor i miljövetenskap som drev skolans arbete i dessa frågor.

Slutsats

Slutsatserna i studien var att alla rektorerna var medvetna om att hälsa är ett begrepp som enligt WHO:s definition består av en helhet; den fysiska, den psykiska och den sociala aspekten. Samtliga skolor använde fysisk aktivitet som behandlingsform för att få bukt med psykiska åkommor som oftast orsakats av stress. Detta arbete går i linje med Brülde & Tenglands (2003) tankar om att ohälsa går att förebygga och att hälsa främjas genom fysisk aktivitet. Ur denna synvinkel fanns en efterfrågan hos rektorerna att kunna bidra med mer fysisk aktivitet i skolan för att fysiskt bilda eleverna och ge dem verktyg att hantera stress under hela sina liv. Detta går i linje med teoribildningen health literacy, där förmågan att göra hälsosamma val är central.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ställa aerob träning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jämföra hur bägge dessa aktiviteter påverkar närminnet. Likheter samt skillnader är två frågeställningar som ligger till grund för denna studie.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrån 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sållats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob träning har för effekt på minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier där minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade på andra kognitiva områden i hjärnan och blev därmed inte kvalificerade för denna studie. Som metod användes litteraturstudie där slutligen 20 olika studier samlats och granskats genom en matris för att sammanställa ett resultaten.

Resultat: Jämförelsen mellan dessa två aktiviteter (aerobträning och dataspelande) ledde sammanställt till två olika, dock positiva, resultat. De flesta studierna, 19 stycken, visade positiva resultat men en studie visade på att det inte fanns något samband till att påverka närminnet. Närminnet kan bli påverkat på olika sätt beroende på vilken aktivitet som granskas. Aerob träning gör hippocampus i hjärnan mer hållbart. Hjärncellerna är mer toleranta för påfrestning vilket leder till att olika sjukdomar kan underlättas. Träning visar också på ökad volym av hippocampus och därmed ökad aktivitet. Dataspelandet är som träning för närminnet, vilket visar sig genom att vi kan komma ihåg fler saker tillfälligt samt över en längre tid.

Slutsats: Bägge aktiviteterna har en positiv effekt på närminnet men på olika sätt. Inga generella slutsatser av de effekter som aerob träning och dataspelande kan ha på närminnet kan dock fastställas.

Sammanfattning

Syfte

Syftet med studien är att undersöka korrelationerna mellan vanligt förekommande hopptester och sprintförmåga i skridskoåkning över 10 m on-ice. De frågeställningar vi ämnar att besvara är;

- Vilka eventuella korrelationer finns mellan de olika hopptesterna och sprintförmåga i skridskoåkning över 10 m on-ice?

- Vilket hopptest har störst samband med sprintförmåga i skridskoåkning över 10 m onice?

- Finns det några skillnader mellan junior- och seniorspelare, och i så fall vilka?

Metod

I denna studie deltog 34 försökspersoner (fp) de var mellan 16-25 år gamla och hade en idrottslig bakgrund på 9-20 år. De genomförde fem hopptester; countermovement jump med armdrag (CMJa), vertikalt enbenshopp på höger ben, vertikalt enbenshopp vänster ben, squat jump (SJ) och stående längdhopp. Ett on-ice test för att mäta accelerationsförmågan i skridskoåkning över 10 m genomfördes för att se samband mellan vertikal hopphöjd och accelerationsförmågan samt horisontell hopplängd och accelerationsförmåga. Testerna genomfördes med 48 timmars mellanrum. Vid första tillfället genomfördes hopptesterna och vid andra testtillfället genomfördes on-ice testet.

Resultat

Resultatet i denna studie visar på signifikanta korrelationer mellan SJ och on-ice testet samt mellan CMJa och on-ice testet. Mellan SJ och on-ice testet uppmättes värden där r = -0.422

(p < 0.05). Mellan CMJa och on-ice testet uppmättes värden till r = -0.403 (p < 0.05). I jämförelsen mellan hopptesterna och on-ice testet för enbart juniorer uppmättes inga signifikanta korrelationer. Däremot visade seniorspelarna (n=7) en signifikant korrelation mellan SJ och on-ice testet (r = -0.761, p < 0.05).

Slutsats

Studien bekräftar att SJ är det hopptest som bäst förutser acceleration/sprintförmågan i skridskoåkning on-ice. Det visade sig även att SJ är ett mer användbart test för att förutse acceleration/sprintförmågan för seniorer än för juniorer. Vidare forskning kommer att behövas för att skapa djupare förståelse inom området.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka korrelationen mellan cykeltestet "repeated 5 second cycling sprint test" (R5sCST) samt off-ice testet 36 meter upprepade sprinter (OfI) mot on-ice testet 33 meter upprepade sprinter (OnI). Samtidigt vill vi se om R5sCST kan utvärdera skridskosnabbhet samt undersöka om OfI kan användas som en alternativ testmetod med samma syfte.

De frågeställningar vi besvarar är,

– Finns det en korrelation mellan R5sCST och OnI?

- Finns det en korrelation mellan OfI och OnI?

– Är R5sCST och OfI relevanta testmetoder för att utvärdera förmågan till upprepade sprinter on-ice?

- Finns det andra testvärden som kan förutse snabbhet on-ice?

Metod

3 tester har genomförts, ett cykeltest (R5sCST), ett on-ice test (OnI) och ett off-ice test (OfI).

Testerna genomfördes på Bosön och i Björkängshallen vid två olika tillfällen, det var 2 dagar mellan testtillfällena. Testtillfälle 1 genomfördes R5sCST och OfI på Bosön, testtillfälle 2 genomfördes OnI i Björkängshallen. 18 stycken ishockeyspelare på junior elitnivå testades.

Försökspersonerna (FP) var mellan 16 och 18 år gamla och har en idrottslig bakgrund inom ishockey som motsvarar 11-13 år.

Resultat

Studien visar att såväl medelvärdena samt de högst uppmätta effekt värdena hos varje FP från R5sCST testet korrelerar med medel- och högsta värden på OnI. Studien visar även en starkare korrelation mellan OfI och OnI.

Slutsats

Efter genomförd studie kan det konstateras att R5sCST, trots att det inte efterliknar ishockeyns krav fullt ut i arbetstid/vilotid, är ett reliabelt test för att utvärdera snabbhet on-ice. Det framkommer även i studien att OfI har större korrelationer till OnI än vad R5sCST har, vilket innebär att även OfI är ett högst reliabelt test för att utvärdera snabbhet on-ice. Förutom större korrelationer så är även OfI mer lämpat för lag och föreningar att använda sig av då det är enklare att utföra och mindre kostsamt än R5sCST.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka manliga idrottslärarstudenters smak för dans och rörelse till musik och dansundervisning samt tänkbara faktorer som påverkar denna syn. Syftet är konkretiserat i fyra frågeställningar:

• Vad har de manliga idrottslärarstudenterna för tidigare erfarenheter av dans och rörelse till musik?
• Hur ser de på GIH:s utbildning inom dans och rörelse till musik?
• Hur upplever de sin egen kompetens i dans och rörelse till musik?
• Vilka ytterligare faktorer kan påverka informanternas habitus och smak för dans?

Metod

För att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ etod med halvstrukturerade intervjuer som utgått från en intervjumall. Jag intervjuade sex tycken manliga idrottslärarstudenter som befinner sig i olika stadier i sin utbildning, har ett ldersspann på 21-29 år och som kommer från olika delar av Sverige. Jag använde ett trategiskt urval för att välja ut mina informanter.

Resultat

Alla informanter uttrycker en viss smak för dans numera, även om det inte alltid varit så. Dansmomenten i utbildningen på GIH verkar vara den faktor som påverkat deras smak för ans allra mest och de har alla fått en förändrad bild av dans under tiden på GIH. Ingen av nformanterna hade stor tidigare erfarenhet av dans varken från fritiden eller från sin undervisning i idrott och hälsa. Bekvämligheten i att dansa är i flera fall kopplad till hur trygga de känner sig i sig själva snarare än deras kompetens inom dans.

Slutsats

Oavsett hur mycket tidigare erfarenhet och vilken typ av erfarenhet informanterna haft av dans och rörelse till musik är deras tid på utbildningen den största påverkansfaktorn för deras nuvarande smak för dans. Momenten inom dans på GIH är det som har haft störst inverkan på informanternas smak för dans och är den erfarenhet som utvecklat deras smak för dans mest. Eftersom att alla informanter fått en förändrad syn på dans under utbildningen innebär det att deras habitus sannolikt har utvecklats, oavsett deras ålder eller andra bakgrundsfaktorer. De informanter som upplever att de är bekväma med att dansa härleder det till att de känner sig trygga i sig själva medan de som inte känner sig bekväma med att dansa tror att det har att göra med att de känner sig osäkra som personer.

AIM: Recurrent pain of unknown origin is a major problem in children. The aim of the present review was to examine the hypothesis of negative stress as an aetiology of recurrent pain from different aspects.

METHODS AND RESULTS: Epidemiological studies, clinical experience and hormonal data give support for such a hypothesis. Negative stress as a tentative aetiology for recurrent pain is reviewed. Stress, muscular tension, the startle reaction and its tentative relation to pain is illuminated. Deviations of hormonal secretion supporting a stress aetiology is mentioned. The role of central sensitization for recurrent pain is discussed. Possible aetiological implications of recurrent pain as a local symptom or a general disorder are presented. Brain changes due to stress is shortly reviewed. Stress and pain in the clinic are highlighted. The importance of biological, psychological and social factors, as well as genetic elements, are-Ddiscussed.

CONCLUSION: Stress elicits neurobiological mechanisms. They may lead to many neurophysiological deviances. Increase of muscle tension and neuromuscular excitability and enhanced startle reaction may be of importance for recurring pain. The identification of stress as a primary cause of recurrent pain can have huge implications for understanding signs and treatment in clinical practice. This article is protected by copyright. All rights reserved.

BACKGROUND: Children with recurrent pain of negative chronic stress origin from different locations have a characteristic pattern of tender points in the temporal, trapezoid, great pectoral and abdominal muscles. We tested the hypothesis that the startle reaction is activated in these children and that some of the startle-activated muscles are related to the tender point pattern and the recurrent pain.

METHODS: In children/adolescents, aged 10-17 years, 19 with recurrent psychosomatic pain (PAIN) and 23 controls (CON) we measured and analysed resting activity and acoustic startle response with electromyography (EMG) for the muscles involved in the pattern of tender points and also the lumbar erector spinae.

RESULTS: The PAIN group showed higher resting activity and higher acoustic startle response values than the CON group for all six muscles together regarding the mean amplitude in the initial 200 ms, and during the burst of activity, and longer burst duration and shorter burst latency. For PAIN versus CON, all separate muscles showed generally higher values of EMG amplitudes and burst durations, and shorter latencies for the burst onset in all measures; with significance or strong trends for several parameters and muscles.

CONCLUSION: For the first time in children with recurrent psychosomatic pain, increased resting activity and potentiated startle response were demonstrated in the muscles involved in the stress tender point pattern.

SIGNIFICANCE: This study demonstrates in adolescents how recurrent pain of negative stress origin from the head, stomach, back and chest is related to increased startle reaction and increased muscular tension in these regions. This study contributes to the understanding of the mechanisms underlying the global burden of recurrent pain.