Syftet med den här produktorienterade studien är att undersöka vilka översättningsnormer som är aktuella för indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur till svenska. I studien genomförs en kontrastiv undersökning av kulturspecifika element (ECR) med utgångspunkt i Tourys (1995/2012) coupled pairs kompletterad med Pedersens (2011) typologi. Materialet består av 3 x 136 coupled pairs excerperade från en novellsamling skriven av den israeliska högprestigeförfattaren Amos Oz och översatt till svenska genom engelska. Båda översättningarna utfördes av högprestigeöversättare. Resultatet antyder att indirekt översättning av skönlitteratur ansluter sig till adekvansnormen i enlighet med hypotesen om högprestigeöversättare (Lindqvist 2002). Hypotesen om acceptansinriktning beträffande indirekt översättning falsifierades i studien.

The Routledge Handbook of Conference Interpreting is designed as a comprehensive reference work for researchers and practitioners as well as trainers and students. Why a handbook on conference interpreting readers may ask, when the trend in research has been to bring settings together (Mikkelson & Jourdenais 2015; Pöchhacker 2015), to cross modes and stress their hybridity and to accentuate the unifying elements of interpreting and translation (Baker & Saldhana 2020). Conference interpreting still has a certain ring to it and is associated with the rise of international organisations and multinational enterprises, having assumed an instrumental role as the twentieth century took shape. Moreover, despite having always been and still being a major focus from a research perspective, to date conference interpreting has not been addressed in its own dedicated volume. Works focusing solely on conference interpreting tend to be textbooks (see Gillies 2013, 2019; Jones 2002; Setton & Dawrant 2016a; 2016b), although the recent proceedings of the conference celebrating 100 years of conference interpreting and its “collection of scholarly articles and opinion pieces illustrating what different stakeholders make of this profession” (Seeber 2021: xiii) covers more ground. Thus, our aim has been to produce a state-of-the-art compilation on the body of conference interpreting knowledge, with a systematised approach to all the different facets of its foundations, its different geographical bases, its professional issues, its applied research, and its current developments.

Providing comprehensive coverage of both current research and practice in conference interpreting, The Routledge Handbook of Conference Interpreting covers core areas and cutting-edge developments, which have sprung up due to the spread of modern technologies and global English.

Consisting of 40 chapters divided into seven parts—Fundamentals, Settings, Regions, Professional issues, Training and education, Research perspectives and Recent developments—the Handbook focuses on the key areas of conference interpreting. This volume is unique in its approach to the field of conference interpreting as it covers not only research and teaching practice but also practical issues of the profession on all continents.

Bringing together over 70 researchers in the field from all over the world and with an introduction by the editors, this is essential reading for all researchers, ​trainers, students and professionals of conference interpreting.

This article sheds light on translated children’s literature in Sweden during the period 2015-2020. A relatively large portion of children’s literature in Sweden (36% according to 2020 data published by The Swedish Institute for Children's Books), from toddler books to young adult literature, comes from translations. It has been shown in polysystem research in particular (see Even-Zohar 1979; 1990), that countries such as Sweden, so-called ‘semi-peripheral’ (Heilbron 2000) or with a so-called ‘dominated language’ (Casanova 2002, 9), are known to import a lot of literature because, for example, their internal production is rather limited, which a priori is not the case in Sweden.

We first present a panorama of what kinds of books are translated to Swedish and from which languages. We focus then on the particular position of French speaking (broadly defined) children’s literature in Sweden, the global phenomena of the series and the emerging wimmelbooks in which French illustrators. We observe that even if Sweden has a larger national production, there is still an important number of translated picturebooks, in which French illustrators may fill a vacuum.

This chapter examines the translation and reception of two Swedish young adult novels – Spelar död [Play Dead] and När tågen går förbi [When the Trains Pass By] – published in France in the 2000s. Both books use unprovoked violence in a realistic genre for adolescents, something no French author had dared to do previously. The two novels ignited a moral panic in France that led to heated debates in the French literary field. This chapter retraces the stormy reception of these novels in France and analyzes the constraints to which translations of unprovoked violence are often subject, especially when translated from a source culture whose norms are more liberal than the target culture. Linking translation strategies with reception, this chapter uses Even-Zohar’s polysystem theory to determine how the two novels became ‘innovative’ (in Even-Zohar’s sense of the term) in the French literary field in the 2000s.

Despite that English book market is closed, in this meaning that translations are less numerous than the national production (Even-Zohar 1990), this presentation aims to show that Swedish literature for children’s and young adults succeed in finding its place – even small – in this well-known hermetic market. It means that there is a circulation of books from a semi-peripheral language (as defined by Heilbron 2000) and a consecrator country as Sweden is, to a hypercentral language and dominating global market. Since the thesis of Broomé (2014) which examined the role and function of Swedish fiction in English translation on the British book market at the beginning of 2000s, there are no specific studies and collected data in both United-Kingdom (UK) and United States (US) especially on translated children’s and young adult’s literature and even less from Sweden. This presentation feels this gap by mapping Swedish children’s and young adult literature translated into English. It presents as well data on which actors publish this literature in the aim to further understand how and what kind of Swedish children’s and young adult’s literature circulate and which actors may have an impact on their circulation. Mapping those translations flows is a way to determine how intensive the exchanges are but above all it is a way to find patterns in the translated production from Sweden to the English-speaking market and to understand what is circulating between those countries. A hypothesis is that books that fit certain stereotype or representations about Scandinavia are more easily published in these two English-speaking countries. 

Presentationen tar upp Kitty Crowthers reception i Sverige som visar sig vara mångfasetterad. Den belyser vidare Alma-prisets roll i konsekrationen av författaren men också ett svenskt barn- och ungdomslitterär fält som är i sökande av självständighet i fältet av världslitteraturen och hur receptionen av Crowther förstärker konsekrations instansen. 

Through examples of realistic novels for Swedish teenagers and, in comparison with the French production of the early 2000s, this article seeks to highlight the growing emergence in Sweden of a "nasty" teenager who uses unprovoked violence against other teenagers. This character of a nasty girl begins, timidly, to break out/emerge into French realistic novels as well.

Considering translation as a cultural product, it is possible to explore environmental imaginary (Kato and Allen 2014) through translated literature. Sweden, as a Scandinavian country, has a specific link to nature that may be different from the rest of the world (Duckworth 2021). This presentation aims to explore Swedish picture books translated into English (United-Kingdom) for the last decade and analyse how this translated children’s literature may create an understanding of the environmental challenges and contribute to sustainable development. The study is based on an original database which identifies Swedish picture books translated to English (UK) since 2012 and categorizes them according to two major movements: books which directly talk about environmental challenges and those which evoke them indirectly. From this corpus, an analyse based on concepts from ecocriticism (Goga 2018) will focus on which solutions that are proposed (e.g. activism or romantic sustainability) and the role children play in sustainable development. Finally, the analyse will focus on what the choices of translated picture books from Swedish to English tell us about English conceptions on children’s role in environmental topics. 

This article studies the translation flows of picture book series between Scandinavia (Sweden and Norway) and France between 2011 and 2021. According to studies on literary flows, countries having so-called « dominated » and « peripheral » or « semi-peripheral » languages, for example Norway and Sweden, should import more literature from the core (France) than the other way around. However, the present study shows that this theory does not hold water regarding picture books for children aged 3-6 years, where the literary flows from the core to the (semi-)periphery are uneven, or even non-existing. We are able to ascertain that the status of the picture book series is maintained as they cross the borders between France and Scandinavia. Moreover, the series translated to French are almost always characterized by a high literary legitimacy (symbolic recognition of authors and works, limited number of titles per series, affirmation of graphic and authorial creativity), with often a representation of a Scandinavian perspective. The fact that the books originally are part of a series is rarely foregrounded as a marketing device in Scandinavia, but on the contrary, this could be the case in France. The translation flows concerning picture book series show that seriality, sales figures and literary legitimacy are compatible.

Den franske författaren Jean-Claude Mourlevat var i stort sett okänd i Sverige innan han fick Almapriset. När engelska dominerar översättningar av barn- och ungdomslitteratur är Almapriset viktigt för att lyfta böcker på andra språk, skriver Valérie Alfvén och Charlotte Lindgren.

This article sheds light on translated children’s literature in Sweden during the period 2015−2020. A relatively large portion of children’s literature in Sweden (36% in 2020), from books for toddlers to young adult literature, comes from translations. It has been shown in polysystem research, that ‘semi-peripheral’ countries such as Sweden, or places having a so-called ‘dominated language’, are known to import much literature because, for example, their internal production is rather limited, which a priori is not the case in Sweden. We first present a panorama of the kinds of books that are translated to Swedish and the languages they are translated from. We then focus on the particular position in Sweden of African children’s literature from French-speaking regions and assume that French is used as a tool that enables this literature to reach a Swedish audience, as part of the global phenomena of serial books and the emerging wimmelbooks. We conclude that even if Sweden’s national production is greater than book importing and translation, there is still a not insignificant number of translated picturebooks through which authors and illustrators from French-speaking regions occupy a stable share of this production, and may in this way transport cultural values from more peripheral countries.

Kitty Crowther (née en 1970) est connue en Suède pour avoir reçu en 2010 le prix Alma, prix international accordé en mémoire de l’écrivaine suédoise pour la jeunesse, Astrid Lindgren. Kitty Crowther rédige et illustre des livres pour enfants depuis les années 1990. Une dizaine de ses ouvrages sur une trentaine ont été traduits en suédois. Notre étude propose de s’attacher à la traduction en suédois de sujets difficiles dans les ouvrages de cette auteure. Nous travaillons dans le cadre des Descriptive Translation Studies, DTS (Toury, 1995, 2012) et de la théorie des polysystèmes (Even-Zohar, 1990). Ces théories montrent l’importance des traductions qui permettent l’introduction de nouveaux modèles mais aussi de nouvelles normes dans un système littéraire.  Les études en DTS ont en effet montré que les traductions sont réglées par des normes et que le traducteur en général choisit de suivre les normes culturelles de la langue source ou de la langue cible et cela particulièrement dans le domaine de la littérature de jeunesse où le poids des normes est important (Shavit, 1986). Dans certaines de nos études précédentes nous avons montré que des livres suédois pour enfants traitant de sujets difficiles comme la vieillesse, la mort et le harcèlement, traduits en français, ont trouvé leur place dans le système français (Lindgren, 2010, 2015) et ce aussi pour des livres pour adolescents abordant des sujets tabous comme la violence gratuite et les enfants bourreaux (Alfvén, 2016). Dans cette étude, nous allons montrer à travers la réception des ouvrages de Kitty Crowther en Suède l’importance du traitement des sujets sensibles dans un système déjà largement ouvert à ces thématiques. La place de cette auteure francophone dans la littérature de jeunesse suédoise est exceptionnelle puisqu’elle est peu ouverte aux livres pour enfants traduits d’autres langues que l’anglais.

This article deals with the reception of the translations of the Belgian picture book illustrator and writer Kitty Crowther in Sweden, from the moment she got the prestigious ALMA-prize 2010. The analyse of the reception of her translated work to Swedish through press articles and professional critics shows that she was unknown in Sweden before she gets the prize and that it permitted her to quickly win a high status in the Swedish literary field for children. We also found that the articles linked willingly Crowther and her illustrations to Scandinavian. We argue that in fact, giving her the prize is making a self-consecration (Casanova). By doing this, Sweden reinforces its role as a consecrator in the world field of Children’s literature and strengthens the autonomy of its position in it.

Le présent article s’intéresse aux difficultés de traduction des jurons dans la version française du roman suédois Här ligger jag och blöder (2010) de Jenny Jägerfeld (Mère forte à agitée, 2015). Il s’agit de comprendre si les jurons ont résisté à la traductionet à quel degré. Les questions centrales de cette présente étude sont de savoir quels sont les procédés utilisés par les traductrices et s’ils préservent les fonctions des jurons. De plus, nous avons étudié quelles conséquences ces choix de traduction ont dans le texte cible. Nos résultats indiquent que les traductrices restent proches du texte source par un constant équilibre entre différentes stratégies de traduction, mais qu’elles font aussi preuve de créativité et d’originalité, ce qui permet au texte français de garder la spécificité du texte suédois.

Covid-19-pandemin har haft och har en stor inverkan på samhällen över hela världen. Myndigheter har varit tvungna att vidta extraordinära åtgärder för att anpassa samhällslivet till extraordinära tider. När pandemin var ett faktum i Sverige utfördes plötsligt i princip samtliga tolktjänster inom vården på distans. Den här studien grundar sig på en webb-enkät riktad till yrkesverksamma tolkar inom den offentliga sektorn i Sverige. Frågorna rör upplevelser som tolkar haft under denna övergång till distanstolkning, vilka utmaningar de har ställts inför och vilka strategier de tagit till för att fullfölja sina tolkuppdrag inom sjukvården. Resultatet visar att tolkar under Covid-19-pandemin upplever ett förstärkt ansvar för att främja kommunikationen i patientmöte n där svenska inte är gemensamt språk. De är medvetna om att förmågan att genomföra distanstolkning utgör ett viktigt bidrag till att minska pandemins negativa påverkan, såväl för individen (patienten) som för samhället. En slutsats är att många tolkar har lyckats anpassa sig till distanstolkning inom vården oavsett tidigare erfarenhet med distansarbete. Studien pekar också på hur angeläget det är att distanstolkning får ökad uppmärksamhet från myndigheternas sida när det gäller tolkars villkor och arbetsmiljö, inte minst när det gäller kommunikationsutrustning.

Adults as well both can and do read children's literature, either together with children or without them, just like children and young adults can read diverse literary materials targeting adults. The origins of children's literature are often traced back to early modern educational books for boys and girls that taught religious virtues and good manners to the upper classes. Some kinds of topics are by many adults deemed to be especially difficult for children to deal with, such as books culminating in a suicide, since such a denouement would leave the reader without any hope for a change for the better. After some initial reflections on the translation of children's literature as a performative and multimodal practice, the chapter presents a series of examples of typical interventions that take place in the translation of children's literature regarding violence, religion, racism and sexuality.

This chapter reviews key texts on literary translation ethics from the last fifty years to find tips that may be useful for practitioners and students when facing ethical dilemmas such as whether racist or sexist expressions may be modified, if jokes, cultural allusions, and unintelligible passages may be skipped, whether it is ethical to use phrases from the source language to signal a text’s foreign origins – or, conversely, whether it is defendable to standardize a character’s dialect, or turn poetry and rhymes into prose. Should obvious translation errors be corrected in later editions? Is it ethically acceptable to reuse the words and phrasings of a previous translation? The chapter points out that recent research often examines more complex translation situations such as retranslation and indirect translation and that such studies typically bring attention to ethical issues. This is not surprising since they involve more agents, texts, and cultures that can be ethically wronged. It is concluded that translators who translate both the surface level of the text and its deeper levels, with attention to and empathy for the text as well as for the people and the cultures involved, are likely to translate in a more ethical way.

This chapter focuses on a few selected translations of Borges literary prose, showing that Borges translators have chosen different paths, and that these are not always reconcilable one with the other. In the story, a Chinese agent working for the Germans in World War I is about to kill a random British citizen named Albert. All the versions, along with scholarly studies on Borges, talks with friends and colleagues, and research visits to the Centro Cultural Borges and the Museo Borges in Buenos Aires are sure to have influenced literature present idea of Borges' literary heritage. Butler and Boldy are clearly discussing the same story and the same sentences here, but the difference between their two readings is striking. Innovative metafiction was also changed into more traditional forms in other Swedish translations of the work of Latin American writers in the 1960s.

Har översättnintgsvetenskapen något värde för samhället? Det finns åtminstone två sätt att närma sig den frågan. Svaret skulle kunna vara en reflektion över forskningens relevans för översättare och andra som jobbar med översättningar. Man kan då tänka sig att översättningsforskning har, eller i alla fall borde ha, ett värde för den typ av problem som översättare brottas med när de översätter, samt översättarutbildningar, översätningskvalite, översättares effektivitet, utveckling av programvara, uppdragsgivarnas förståelse av uppdraget, lexikon och andra verktyg. Men svaret skulle också kunna gå i en annan riktning, greppa bredare om man så vill, rakt in i de stora samhällsfrågorna som klimatförändringar, krig, social och global ojämlikhet, trafficking och den pandemi som pågår i skrivande stund, sommaren 2020. I denna text kommer jag främst behandla frågan om översättningsforskningens eventuella värde för samhället ur detta senare perspektiv.

The article sheds light on the impact of awards on the translation of children's literature into semi-peripheral and peripheral languages and its transnational circulation. In relation to literature for adults, it has been argued that awards instigate both translation and circulation. This article examines whether a similar claim holds true also for children's literature translated into semi-peripheral and peripheral languages, taking Swedish and Maltese as respective examples. First, we examine to what extent laureates of the Hans Christian Andersen Award for Writing (1956-2018) have been translated into Swedish and Maltese. Then, we turn to circulation and examine the availability of the laureates' work in the target contexts, looking at what may currently be acquired from libraries and online bookshops in Sweden and Malta. Contrary to previous claims made regarding literary awards, our findings show that this major award for children's literature did not decisively stimulate translation neither into the semi-peripheral language Swedish nor the peripheral Maltese. With regard to circulation, however, the findings provide further support for claims made in the literature, since the work by the laureates circulate widely both in Sweden and Malta.

Man lär så länge man lever sägs det, och även lärare på utbildningen för teckenspråkstolkar på Stockholms universitet säger att avslutad utbildning inte är likställt med att vara färdiglärd. För att undersöka om det går att se fortsatt utveckling har jag i denna uppsats jämfört tre studenter, från kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning, som går sista terminen och tre erfarna tolkar, som i snitt har en erfarenhet på 12,5 år, i deras produktion av konstruerat agerande (CA) och konstruerad dialog (CD) när de tolkar en barnbok. Resultatet visar att det inte fanns någon större skillnad mellan grupperna när det kommer till produktion av CA och CD, men en generalisering går inte att göra då resultatet inte går att applicera på hela yrkeskåren eftersom deltagargrupperna är så pass små. Det gick därmed inte att med hjälp av mitt resultat att dra några slutsatser kring hur en fortsatt utveckling sker efter att man har avslutat sin utbildning och har erfarenhet av att jobba som tolk.

Den här uppsatsen består av en översättning från japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen.

Detta arbete utgörs av en skönlitterär översättning från engelska till svenska med tillhörande kommentar. Texten som har översatts är skräcknovellen The Summer People av den amerikanska författaren Shirley Jackson (1916–1965). En källtextnära översättningsprincip upprättades för översättningsarbetet baserat på teorier om skopos, polysystemteori samt domesticering/exotisering. Översättningskommentaren innehåller en redogörelse för de översättningsstrategier som tillämpats vad gäller överföring av källtextens kultur- och tidsspecifika referenser, talspråksmarkörer och stilistiska drag. Det utfördes även en mindre specialundersökning bestående av en kvalitativ jämförelse mellan svenska översättningar av Shirley Jacksons romaner utförda av Inger Edelfeldt och Torkel Franzén. Specialundersökningen visade att Edelfeldt tog sig något större friheter med texten, och framför allt Franzéns översättning hade stora likheter med den aktuella översättningen av The Summer People.

The amount of qualitative research carried out with interpreters is ever increasing, whichbrings to the fore practical issues and also highlights methodological reflections. There isa great need for methodology development in this area. At the same time, the level ofknowledge about interpreting and the role of interpreters seems to be restricted beyondthe field of Interpreting Studies, and outdated assumptions sometimes stand in the wayof development. One way forward in this development is suggested to go through crossdisciplinarycollaboration.

The discussion addresses a host of issues pertaining to various intersections between creativity and translation. Embracing the inevitable vagueness of the concepts, the speakers outline several clusters of topics, including the unpredictability of translation success (Susan Bassnett), critique of instrumentalism in translation (Lawrence Venuti) and the definition of the notion of creative subtitles (Jan Pedersen). The speakers also take positions on such complex and sometimes inherently contradictory issues as functional approaches to translation, source and target text, translation process, the pros and cons of new technologies in current translation practice and the lack of a true transdisciplinary dialogue felt in today’ s translation studies. The last point hints at a problem the discipline has been facing for a while: although the field has (for the most part) been incorporating inspiration from other research areas, disciplines for which translation is crucial (as a means of acquiring research corpora, disseminating results, etc.) still tend to overlook the translational character of their work. “Translation and creativity in the 21st century” springs from a roundtable that took place at Translation, Interpreting and Culture 2: Rehumanising Translation Studies (TIC 2) conference held on 22–24 September 2021 in Banská Bystrica, Slovakia. TIC 2 was the second in the series of translation and interpreting studies conferences organized by scholars and professionals affiliated with several Slovak and European institutions. The 2021 organizational team was managed by Associate Professor Martin Djovčoš (Matej Bel University).

Denna uppsats ämnar introducera översättning av rollspråk som en del av spellokalisering. Det finns inte mycket skrivet om rollspråk i översättning från japanska till engelska, och inget som åsyftar rollspråk i spel. Det finns även en märkbar brist på studier som behandlar översättning som slutprodukt inom sammanhanget spellokalisering. Genom att analysera utvalda karaktärer från Bokujō Monogatari: Hajimari no Daichi till Nintendo 3DS och hur deras respektive rollspråksprofiler ter sig i översättning, är förhoppningen att denna uppsats ska tjäna som ett första steg mot ett nytt område inom spellokalisering.

Åtta karaktärer, fyra manliga och fyra kvinnliga, valdes ut och analyserades för att bygga deras respektive rollspråksprofiler. Fyra videoklipp valdes ut per karaktär, första och sista hjärte-händelsen, kärleksbekännelsen, och livet som gifta. Översättningarna av dessa analyserades, tillsammans med hur de respektive karaktärerna framställdes språkligt.

Studien fann att trots att flera av karaktärerna i stort behöll sina ursprungliga språkprofiler i översättning, fanns det tillfällen då källtexten kan ha missuppfattats. Översättningar där detta snarare än en annorlunda framställning av karaktären var skillnaden, visade sig ofta vara mer källtextsorienterade. I översättningar där karaktäriseringen tedde sig likartad, verkar det vara resultatet av ett kritiskt omdöme och avstånd från källtexten tillsammans med översättarens villighet att ta sig friheter med källan.

Rollspråk är en väsentlig del i japansk populärlitteratur och populärkultur, och det verkar inte som att spel i sammanhanget skulle vara något undantag. Trots att denna uppsats endast har analyserat ett begränsat urval verkar det inte helt omöjligt att kunna dra en första slutsats där att ta ett steg tillbaka från källtexten och istället lägga fokus på att förmedla en uppfattning av en karaktär, snarare än det skrivna manuset, mycket väl kan leda till en karaktärisering i måltexten som är mer lik samma i källtexten.

I dag jobbar många hemma eller på resande fot, och allt färre har ett fast skrivbord. Hur påverkar det förutsättningarna för kommunikationen? Hur ser kommunikationen ut jämfört med arbetsplatser där man fortfarande har eget skrivbord? I den här artikeln tar några språkvetenskapliga forskare från Stockholms universitet upp aktuella fynd från olika forskningsprojekt om kommunikation i arbetslivet.

Syftet med detta examensarbete är att åstadkomma en översättning av ett utdrag från ett tidigare oöversatt verk från engelska till svenska. Det översatta materialet är hämtat från det autobiografiska verket Kingdom of Fear av författaren Hunter S. Thompson och består bland annat av paratexter. Översättningen har utförts efter en princip som formulerats inom de teoretiska ramarna för Gideon Tourys Descriptive Translation Studies. Därmed utgår diskussionen kring översättningen från termerna adekvans och acceptans. Arbetet innefattar analyser på relevanta aspekter av det översatta materialet, exempelvis genre, paratext och personaproblematik. För att åskådliggöra översättningsprocessen medföljer även översättningskommentarer som behandlar lösningar angående grammatiska och syntaktiska ändringar, bildspråk och kulturspecifika uttryck.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används. Detta möjliggör placerandet av källtexter (KT) och måltexter (MT) i en sociokulturell kontext. I den deskriptiva analysen jämförs KT med MT och översättning som begrepp förstås som något som omgärdas av översättningsnormer vid en viss tidpunkt och inom en viss kultur. Resultaten visar att Hellsings stil som författare återfanns i de översatta texterna och resultaten pekar även mot att översättningen av dessa texter kan ses som en acceptansinriktad praktik. 

I denna kandidatuppsats har ett utdrag ur Hanya Yanagiharas roman The People in the Trees analyserats och översatts från engelska till svenska utifrån ett såväl postkolonialt som sociolingvistiskt perspektiv. Översättningen är huvudsakligen interventionistisk och experimentell till sin natur, och är utförd i enlighet med Lawrence Venutis främmandegörande strategi samt med utgångspunkt från Tejaswini Niranjanas poststrukturalistiska syn på översättning i en postkolonial kontext. Översättningen har även kommenterats utförligt med särskilt fokus på hur olika slags asymmetriska maktrelationer kommer till uttryck rent språkligt, och i detta avseende har bl.a. Norman Faircloughs version av kritisk diskursanalys varit behjälplig. Kandidatuppsatsen avslutas med en ansats till syntes i vilken några av de slutsatser som kan dras av innehållet i föreliggande arbete redogörs för kortfattat.

The seminal role of the Holmes/Toury map within translation studies has led to its use as a didactic tool although neither scholar envisaged this purpose originally. This paper proposes a complementary didactic model to reveal the interdisciplinary layers of research projects after positioning them on the Holmes/Toury map. A critical overview of how maps have evolved from descriptions of the field to having didactic purposes is given, and criticism of the Holmes/Toury map is reviewed to demonstrate its importance for the first positioning of a work. An investigation of eight sample theses indicates the current interdisciplinary research trends and suggests the need for a more refined didactic tool. The proposed model is introduced as a way to fill an evident gap. Its aim is to help students and researchers position their own and other academic work within translation studies to gain deeper awareness in this regard. By presenting a general model for researchers' use, its concrete application to two cases – a book-long and a shorter publication – and a discussion of its strengths and weaknesses, I argue that it is a useful didactic tool for obtaining a clearer overview of the interdisciplinarity typical for research in translation studies.

Denna kandidatuppsats består av en längre översättning av en skönlitterär text från ryska till svenska och en kommentar till denna översättning som behandlar den översättningsproblematik som åtföljt just det här arbetet. Källtexten utgörs av första kapitlet i Aleksej Tolstojs Chmuroe utro (Grå gryning), tredje delen av hans trilogi Choždenie po mukam (Lidandets väg).

I mitt översättningsarbete följer jag Eugene Nidas princip om dynamisk ekvivalens och i min kommentar fokuserar jag på att förklara hur jag arbetat med min översättning utifrån Nidas teorier och hur jag löst de översättningsproblem som uppstått under arbetets gång i enlighet med principen om dynamisk ekvivalens.

I arbetet tar jag även upp den speciella problematik det inneburit att trilogins två förra delar redan finns på svenska i översättning av en annan översättare och redogör för hur jag valt att förhålla mig till denna tidigare översättning. 

This paper examines the role of translation awards in strengthening the literary capital of source languages. Focusing on three Swedish translation awards between 1970 and 2015, and comparing the awarded source languages to 1) the most central and influential literary languages in world literature and 2) Swedish publishing statistics 1970–2015, the aim is to position translation awards as an area of research within Translation Studies, as well as to investigate translation awards as a means of consecrating source languages in the target culture. Furthermore, we ask how these translation awards transfer different forms of symbolic capital back to the awarding institutions. The results from the comparisons show both similarities and differences, indicating that in the Swedish literary field, there are slight variations to the general global hierarchy of languages. The awarding patterns from the three translation awards studied are also in line with the profiles of the different awarding institutions. As could be expected, English is the most awarded language, although its dominance is strikingly small when compared to publishing statistics. This indicates that the literary capital of English is not unlimited; semi-central or even peripheral languages can transfer other sorts of values to the awarding institutions.

This study analyzes the theoretical relationship between Wadensjö’s dialogue interpreting description models talk as activity and talk as text, on the one hand, and Austin’s and Searle’s speech act theory, on the other. By means of a short literature study, one can conclude that there is more or less no theoretical connection between speech act theory and ‘talk as activity’, since the latter is instead founded on Bakhtin’s dialogic theory and Goffman’s works on social interaction. However, some connections are found between speech act theory and ‘talk as text’. 

This chapter addresses how the specific needs for interpreting skills, knowledge and abilities in conflict zones are met in military interpreter training. It outlines the requested interpreting skills identified in literature on interpreting in military operations and then explores to what extent these skills are acquired in contemporary military interpreter training, and how this is done. The chapter introduces a relationship between interpretation in conflict zones and Public Sector interpreting (PSI). Military personnel with tasks related to foreign languages and communication is a staff category with different names and a variety of tasks. The role of interpreters in conflict or post-conflict zones, be that military personnel or civilian volunteers, includes a wide range of tasks and is usually not restricted to interpreting. Swedish military interpreters who have gone through the training programme are expected to be fluent in three languages: Swedish, English, and one of either Arabic, French, or Russian.