Ob in der Schule, an der Universität oder im Rahmen von Sprachkursen – alle, die wir Deutsch als Fremd- bzw. Deutsch als Zweitsprache unterrichten, kennen Unterrichtssituationen, die mit den Begriffen sensibel bzw. kultursensibel beschrieben werden können. Häufig hängen diese Situationen mit den gewählten Themen zusammen, die – je nachdem, an welchem Standort wir uns befinden – explizit auf dem Lehrplan bzw. im Curriculum stehen, tabubehaftet sein können oder gar verboten sind. Tabus und Verbote mögen klare Lösungen suggerieren. Bei näherer Betrachtung zeigt sich jedoch, dass die wenigsten Situationen eindeutig sind und dass gerade die abweichenden wertvolle Lernimpulse setzen und in besonderem Maße zum Aufbau von Kompetenzen beitragen können. Im Heft wird deshalb ein Spektrum von Situationen und Perspektiven präsentiert; es werden Vorschläge für die Unterrichtspraxis unterbreitet, die trotz aller Verschiedenheit der Voraussetzungen übertragbar sind. Das Heft will Antworten auf folgende und weitere Fragen geben: Wie kann ich im Unterricht Lehr-/Lerninhalte thematisieren, die ein kultursensibles Vorgehen erfordern? Wie gehe ich als Lehrperson damit um, dass es dabei zu ambivalenten Situationen kommen kann? Den Autorinnen und Autoren geht es stets um konstruktive Auseinandersetzungen mit sensiblen Themen. Mit anderen Worten: Potenziell herausfordernde Situationen werden vor allem als Chance begriffen und nicht als Risiko, das es zu vermeiden gilt.

Purpose

To increase the understanding of how entrepreneurship education impacts entrepreneurial careers, the purpose of the paper is to investigate the role that a venture creation program (VCP) might have in mitigating or surpassing a lack of other antecedents of entrepreneurial careers. In particular, the authors focus on entrepreneurial pedigree and prior entrepreneurial experience.

Design/methodology/approach

Data from graduates of VCPs at three universities in Northern Europe were collected through an online survey. Questions addressed graduate background prior to education, yearly occupational employment subsequent to graduation and graduates' own perceptions of entrepreneurial activity in employment positions. The survey was sent to 1,326 graduates and received 692 responses (52.2% response rate).

Findings

The type of VCP, either independent (Ind-VCP) or corporate venture creation (Corp-VCP), influenced the mitigation of prior entrepreneurial experience. Prior entrepreneurial experience, together with Ind-VCP, made a career as self-employed more likely. However, this was not the case for Corp-VCP in subsequently choosing intrapreneurial careers. Entrepreneurial pedigree had no significant effect on career choice other than for hybrid careers.

Research limitations/implications

Entrepreneurial experience gained from VCPs seems to influence graduates toward future entrepreneurial careers. Evidence supports the conclusion that many VCP graduates who lack prior entrepreneurial experience or entrepreneurial pedigree can develop sufficient entrepreneurial competencies through the program.

Originality/value

This study offers novel evidence that entrepreneurship education can compensate for a lack of prior entrepreneurial experience and exposure for students preparing for entrepreneurial careers.

This chapter focuses on young children’s use of digital technologies and on participation in situated digital literacy practices within and across activities and institutional settings. First, we present a review of research focusing on digital literacy as embedded in children’s everyday lives and on multimodal engagements with and around digital technologies together with peers, siblings and adults. Second, we explore three mundane activities involving different participant constellations, technologies and settings, using an ethnomethodological and conversation analytic approach in order to discuss theoretical challenges related to the idea that digital literacies are situated.

The broad purpose of this paper is to consider the relationship betweendecision-making and learning. Specifically, our aim is to propose amethodology that provides a theoretical framing along with proceduresfor investigating this relationship in Physical Education (PE). By utilizingselected parts of John Dewey’s educational theories, the paper presentsa theoretical exposition of decision-making as an individual processcontaining both ‘practical’ and ‘cognitive’ aspects. By combining thistheoretical conceptualization with a description of concrete researchmethods, the paper proposes a methodological approach enablingresearchers to get empirically closer to the phenomenon of individualdecision-making within PE learning. We argue that by doing so,researchers in the field of PE can study certain aspects of learning notexplicitly emphasized within existing methodological approaches.

Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktygs som stöd vid läs-och skrivinlärning. I läroplanen framgår det emellertid inga bestämda strategier för hur digitala verktyg ska implementeras i undervisningen för lågstadieelever, vid inlärningen under läsning och skrivning. Dessutom finns även kunskapsluckor i tidigare forskning där forskningen inte tar upp hur processen i elevernas användning av digitala verktyg vid läs- och skrivinlärningen ser ut. Detta i den bemärkelse i vad som händer från det att eleverna öppnar locket på datorn till att de sätter igång med det avsedda arbetet för deras läs- och skrivinlärning. Därmed har vårt övergripande syfte varit att med stöd i observationer och elevdokumentation, undersöka vad som händer i processen när elever använder digitala verktyg för att främja läs- och skrivinlärning i ämnet svenska samt om de utmaningar och möjligheter som kan finnas i processen och själva användningen av digitala verktyg och således vad lärare kan vara uppmärksamma på för att försöka skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för elevernas lärande. 

Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är Hur använder elever i F-1 indelade i parkonstellationer digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes, i processen vid läs- och skrivinlärning? Resultatet av ljud-och videoinspelningar samt elevdokumentationer visar att elever i F-1 indelade i parkonstellationer använder digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes på ett strukturerat eller ostrukturerat sätt i processen vid  läs-och skrivinlärning i den fysiska inlärningsmiljön.

Resultatet i denna studie visar bland annat att en del elever tolkas ha ett ineffektivt tillvägagångssätt när de i parkonstellationer arbetar med digitala verktyg vid läs- och skrivinlärning. Därför kan det vara intressant att fördjupa detta resultat och dessutom undersöka om penna och papper som verktyg kanske är ett alternativ för att förebygga ett ineffektivt tillvägagångssätt vid läs- och skrivinlärning i ämnet svenska i den fysiska inlärningsmiljön och vilka möjligheter och hinder penna och papper kan medföra.

Serious games (SGs), are gaining prominence as a tool for early education at home as well as in school settings. Given the mixed effects of gamification on various aspects of users' lives, it is pertinent to study its broader effects on a child's pre-school and school years. Given the lack of consensus on a comprehensive measure that encapsulates these effects on an individual's routine functioning, the present study examined whether various engagement states in SGs use influence a relatively broader measure of users' functioning across significant life domains such as Quality of Life (QoL). It is argued that it would serve scholars, teachers, and parents better to understand the broader implications of SGs on children's overall QoL rather than isolated physiological and behavioral effects. Consequently, utilizing structural equation modeling, results from 335 parents of 2-10-year-olds in a developing country showed that cognitive and behavioral engagement in gamified applications appear to influence the child's QoL, but not affective engagement. Results are discussed in terms of the consequences of using game-based technology for a child's development, with far-reaching academic, personal, physical, and social implications not only for the school-going ages, but also for early teenage years. The results are promising in relation to QoL. The findings indicate the role modern technology plays in improving individuals' lives. The findings provide scholars, parents, and creators of SGs important information for their plan of action regarding children's exposure to SGs and making SGs a frequent aspect of the learning experience early in life.

I denna studie har jag undersökt vilka lärandeaktiviteter som bidrar till en ökad motivation för elevers inlärning. För att göra detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod. Studiens datamaterial utgjordes av enkäter och intervjuer med elever i årskurs 3 i grundskolan. Resultatet av studien visar att det är huvudsakligen två faktorer som motiverar eleverna i deras matematiklärande. Läraren beskrevs som den största påverkande faktorn genom att eleverna jämförde olika lärare med varandra. Eleverna framhöll även hur en varierad matematikundervisning bidrog till att göra undervisningen lustfylld. Det gemensamma för denna studie samt tidigare studier inom området är att en varierad och lustfylld undervisning bidrar till motiverade elever.

Förskolans verksamhet är barns arena där alla barn har rätt att på ett jämlikt sätt främjas i deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka om och hur förskolepersonal utformar förskolans inomhusmiljö samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag som riktar sig till förskolepersonal, där vi utgått från 40 respondenters svar. I relation till det sociokulturella perspektivet har resultatet analyserats utifrån förskolepersonals perspektiv. I resultatet framgick det att miljön är betydande för barns utveckling och lärande samt att jämlikhet i relation till förskolans inomhusmiljö och materialtillgång är en komplex fråga. Slutsatsen är att om förskolepersonal ska kunna utforma inomhusmiljön samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov behöver de finna metoder och strategier som passar den aktuella barngruppen.

This study examines the integration of Young Adult Literature (YAL) in three textbooks, BluePrint A version 3.0, Worldwide English 5, and ViewPoint 1. It aims to compare how these textbooks seek to utilize YAL and its accompanying exercises to enhance language proficiency. Additionally, it assesses how they leverage YAL's distinctive qualities, such as self-discovery, emotional experiences, and relatability to young readers, while assessing their alignment with the English 5 syllabus objectives for consistency. The results reveal varying levels of YAL representation, with each textbook leveraging YAL to enhance comprehension, critical thinking, and language development. BluePrint A version 3.0 emphasizes "Reflect & Share" exercises, while Worldwide English 5 uses structured activities, and ViewPoint 1 integrates thematic exercises across language skills. Exercise alignment with the syllabus varies, highlighting diverse strategies in YAL integration. This essay highlights the diverse strategies in integrating YAL and investigates whether its distinctive qualities are effectively utilized in textbooks. Further research could explore teachers' methods of integrating YAL into classroom instruction with these textbooks.

In this survey, a number of recent studies were reviewed to assess the impact of using assistive technology in teaching students diagnosed with Autism Spectrum Disorder. The survey investigates the possible beneficial effects of such technology in terms of academic learning as well as in terms of social integration of students in the years 4-6 (ages 9 -13). The role of Autism Spectrum Disorder in limiting the learning abilities and social skills of diagnosed students is covered, explaining the factors most relevant within this context. Recent studies were chosen as they dealt with more recent technological tools that are relevant today, with the exclusion of older forms of technology that are deemed obsolete. The different forms of technology used in these studies are taken into consideration, both simple and advanced forms were reviewed, and the results were examined critically. In addition, different sample sizes were also considered, ranging from single cases to relatively bigger samples. The findings do confirm that the use of assistive technology does help improve the social and academic performance of autistic students to varying degrees and that improvements are felt by the educators as well as parents and caregivers. Attention was given to the factors influencing the choice of the technological tools used in assisting autistic students. The survey further considers the limitations and setbacks that can occur with the use of technology

Detta är en kunskapsöversikt med syftet att redovisa forskning kring värdegrundsarbete i skolan. Frågeställningen som vi utgått ifrån är hur värdegrundsarbetet kan se ut i religionsämnet och för att ge en så nyanserad bild som möjligt så har vi delat in arbetet i tre frågor som tillsammans ska kunna ge en bra överblick kring ämnet men också svara på vår frågeställning.Informationshämtningen har skett genom Skolverkets hemsida och datasökningar på databaserna Libsearch, Google Scholar, Swepub och Uppsatser.

I den första delen definierar vi begreppet ”värdegrund” med hjälp av bland annat Skolverket och visar hur detta begrepp är ett begrepp med ursprung från Sverige och Norge och som tolkats olika av olika lärare och skolor.

I den andra delen tittar vi på hur värdegrundsarbete kan se ut i praktiken och vilka metoder lärare använder sig av. Även här skiljer det sig från lärare till lärare där vissa lärare ser detta som något som ingår i vardagen medan andra lärare avsätter tid i form av egna lektioner där man arbetar med olika situationer där elever till exempel får möjlighet att avväpna potentiella konflikter.

I den tredje delen tittar vi på hur man omsätter denna praktiska kunskap i religionsämnet och då tittar vi närmre på vilka typer av frågor och teman som kan vara aktuella för värdegrundsarbete i religionsämnet.

Arbetet avslutas med en analys av den framtagna forskningen och vi presenterar en diskussion kring potentiella möjligheter och svårigheter som kan existera/dyka upp för lärare i mötet med värdegrundsarbetet.

The current study investigates what recent research tells us as to how creative writing can support language learning in English as a second language (ESL) classrooms at the primary and secondary levels. The results show that teachers must implement a variety of approaches when structuring creative writing lessons to help reach the knowledge requirements in the syllabus for English. Furthermore, the presented studies establish that creative writing is an excellent method to develop writing skills and encourage pupils to write. This investigation also shows that implementing creative writing into ESL classrooms helped develop vocabulary, grammar, and imagination. Finally, it appears that confident pupils are more likely to enjoy a creative writing class and advance faster in their language learning.

This study explores vocabulary assessment approaches and their alignment with curriculumgoals, alongside the influence of national tests on language education strategies. Throughinterviews with five teachers and relevant literature review, the research highlights thecomplexities inherent in language education. Emphasizing comprehension over rotememorization emerges as a consensus among teachers, echoing Schmitt and Diane'sperspective (1993). Criticisms of glossary exams underscore concerns about surface-levellearning and its impact on critical thinking. Aligning with Firda et al.'s (2021) study, teachersprioritize assessing fundamental language skills to enhance speaking, listening, reading, andwriting abilities. The study identifies a recurring theme of aligning teaching practices with theSwedish curriculum, emphasizing creativity, adaptability, and inclusivity. Teachers'approaches reflect the curriculum's call for thematic lessons and diverse languagedevelopment opportunities, balancing written and oral proficiency, while acknowledging theinfluence of national tests.

Key words: ESL/EFL, primary school, vocabulary, vocabulary acquisition, vocabularylearning, vocabulary assessment, vocabulary test.

I en kvalitetsgranskning som utfördes av Skolinspektionen 2012 framkom att skolans demokratiuppdrag inte genomsyrar undervisningen. I föreliggande studie har undervisningen i religionskunskapsämnet undersökts, där studiens syfte har varit att undersöka hur religionskunskapslärare uppfattar sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag. Den frågeställning som studien ämnat få svar på är hur uppfattar religionskunskapslärare sitt ämne i relation till skolans demokratiuppdrag? Sammanlagt medverkade sex religionskunskapslärare i årskurs 4–6 i en kvalitativ intervjustudie, där deras svar utgjorde empiri för studien. Empirin kodades och tematiserades utifrån en tematisk analys och resultatet analyserades ur det pragmatiska perspektivet med John Deweys syn på lärande. Resultatet från studien visade att religionskunskapslärarna har en tydlig uppfattning om ämnets relation till demokratiuppdraget, där de för utförliga resonemang kring hur det tar sig till uttryck både i undervisningens utformning och genomförande. Kopplar man det till Skolinspektionens granskning, där det framkom att uppdraget inte blev framträdande i undervisningen, kan man dra slutsatsen att religionskunskapsämnet med sitt ämnesinnehåll och utformning har förutsättningar för att fostra demokratiska medborgare av eleverna. De didaktiska implikationerna av studien understryker vikten av att lärare är medvetna om hur deras ämne kan ställas i relation till demokratiuppdraget. Vidare hade det varit möjligt att professionen hade gynnats av mer utarbetade och ämnesdidaktiska metoder för hur man arbetar utifrån en medveten värdegrund. 

Syfte

Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.

Frågeställningar

– Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?

– Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?

Metod

En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola.

Resultat

Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar.

Slutsats

Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

Remote mode study programs at master degree level are becoming more popular than undergraduate level programs. Students after graduation with Bachelors degree very often are employed and the most appropriate mode for them to pursue higher studies is the remote mode. Postgraduate programs with one or two year duration mostly focus on specific areas of research based industrial application. Traditional remote education is thought to be more centered on web based on-line programs with a little opportunity for teacher student interaction and interaction with peers. In such programs motivation for studies has been a problem and as a result many students drop off and also those remain in the program for prolonged periods do not show good performance. One of the reasons for failures of students in remote studies is the isolation leading to discouragement for the completion studies. A remote mode Master Degree Program in Environomical Pathways for Sustainable Energy Systems (MSc-SELECT), consisting of a number of innovative features aimed at improved student engagement, motivation, exposure to experiences in multi-national setting and team work, was developed and implemented by the Master School of the EIT-InnoEnergy, as a pilot project. The program was offered, collaboratively and simultaneously to students in three locations, Royal Institute of Technology in Sweden, Universitat Politecnica de Catalunya in Spain and the Open University of Sri Lanka. The students in Sweden and Spain each followed 50% of the courses on-campus and 50% in remote mode depending upon the university they registered with. The students in Sri Lanka followed the entire 1st year fully remotely. All the students (from KTH, OUSL and UPC) will spend the 2nd year on-campus at another university in the consortium. This paper discusses, from the perspective of the fully remote site, the remote program with its innovative aspects, student performance and experience together with future tasks for making the program viable and beneficial to all partner countries.

This study aims to investigate the effects of cooperative learning on pupils’ knowledge and development with a particular focus on concepts and conceptual understanding in mathematics. By employing both qualitative and quantitative research methods, the study compared the effectiveness of cooperative learning to traditional teaching approaches in grade 4. The following question was formulated to research the aim of this study:

• How does pupils’' understanding of concepts in mathematics differ after traditional teaching compared to teaching with cooperative learning in grade 4?

Svanelid’s (2014) three aspects were used as an analysis model in this intervention study. With the analysis model, teachers can assess whether pupils have understood various mathematical concepts. The results of the aim showed that cooperative learning had a significant positive impact on pupils’ learning and their understanding of geometrical concepts. Through collaborative activities and interactive discussions, pupils actively participated in the learning process, leading to improved comprehension and retention of geometric concepts. However due to introduction of methodological weaknesses and potential biases the results can not be considered as statistically sound.

The study indicated development in pupils’ learning and understanding of mathematics. In an attempt to pursue the main aim of this study, traditional teaching and cooperative learning were used as teaching techniques for pupils to study the development of their learning. After each teaching method, tests were used to identify the results of the analysis. The results indicated progression in the pupils’ learning by using cooperative teaching. Teachers are encouraged to further investigate cooperative learning techniques in their lessons as it potentially can increase pupils’ learning. More research is needed to establish a correlation between the use of cooperative learning in the teaching of mathematical concepts.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som påverkar elevers läsförståelse i grundskolan. Utifrån syftet kunde en frågeställning formuleras: “Vad säger forskningen om vilka faktorer som kan påverka elevernas läsförståelse i grundskolan?” Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som har gjorts i databaserna SwePub och ERIC. Resultatet visar att de faktorer som påverkar läsförståelsen hos elever i grundskolan är Faktorer från elevernas hemförhållande och bakgrund, Faktorer i undervisningen och Hur olika texttyper kan påverka läsförståelsen. Resultaten i litteraturstudien visar även att elever behöver stöd i sin undervisning med hjälp av olika metoder samt att föräldrarna har en betydelse för elevers lärande i skolan. Fortsatt forskning inom området läsförståelse är att mer ingående se på hur föräldrars utländska härkomst påverkar lärandet hos eleverna. Att konkretisera vilka strategier som lärare kan använda sig av för att utveckla elevernas läsförståelse i undervisningen i ämnet svenska kan också vara ett nytt forskningsområde.

Through a literature review in combination with qualitative analysis of course evaluations, this study examines aspects that contribute to enhancing elearning for physicians in a residency education program. The literature review and the qualitative analysis outline three main factors (pedagogical, technological, and organizational), highlighting the importance of a holistic approach that includes learning and technology in context when integrating e-learning strategies in adult learning programs. The findings contribute insights and practical guidance for education organizers on how to conduct e-learning during and after the pandemic.

Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper.

Bakgrund: Vistelsen i utemiljön är en stor del av förskolans pedagogiska verksamhet och är ett självklart inslag i den dagliga verksamheten. Flertalet forskare belyser vikten av undervisning i utemiljön för barns kognitiva, motoriska, emotionella och sociala utveckling eftersom utemiljön skapar förutsättningar för barnen att interagera alla sina sinnen och hela sin kropp i ett lärande. I utemiljön väcks en nyfikenhet hos barnen till att utforska och undersöka. Barnen får möjlighet att samspela, ställa och prova hypoteser, lösa problem och konflikter men framförallt reflektera och återhämta sig vilket bidrar till att barnen befäster sina teoretiska kunskaper i praktiska handlingar. Det sociala samspelet, den motoriska, kognitiva och emotionella utvecklingen gynnas av utomhusundervisning särskilt om pedagogen använder utemiljön på ett medvetet sätt och har en medvetenhet om vilket lärande som kan ske och utmanar barnen i meningsfulla sammanhang. Upplevelsen i utemiljön och den egna kroppen lyfts fram som material för att konkretisera, skapa förståelse och knyta an teoretisk kunskap med praktiskt görande vilket befäster lärandet och skapar goda förutsättningar för ett fortsatt lärande senare i livet. Vi vill med detta arbete skapa diskussioner utifrån olika uppfattningar och synliggöra en nyanserad bild av utemiljöns betydelse samt lyfta olika beskrivningar till hur utemiljön kan användas för att utmana barnen. Studien är viktig att bidra till ökad förståelse och nytt tänkande kring utemiljön som lärmiljö, eftersom utevistelsen är en stor del av den dagliga verksamheten på förskolan.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogernas syn på användningen av utemiljön som en del av den pedagogiska verksamheten.

Metod: Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av sammanlagt tio pedagoger på fem olika förskolor som arbetar på olika avdelningar med barn i olika åldrar.

Resultat: Resultatet visar att pedagoger tillskriver utemiljön stor betydelse för barnens språk motoriska, emotionella och sociala utveckling. Utemiljön används för att skapa variation i förhållande till inomhusmiljön där materialet och platsen tillskrivs en betydelse men även lek, upplevelser och praktiska handlingar för att främja interaktioner, sociala samspel och utforskande. Utifrån det skapar pedagogerna samtalsämnen samt ger barnen möjlighet att tänka och resonera i syfte till att bidra till barnens olika utvecklingsområden, lärande och handlingskompetens.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande?

Metod

En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet.

Resultat

Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande.

Slutsats

Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik.

Studien undersöker fenomenet undervisning med bildkonst och dess potential för ett growth mindset hos barnen. Growth mindset är en del i en psykologisk inlärningsmodell för att öka barns och elevers mindset att välkomna utmaningar och därigenom uppleva att de lyckas. Forskning kring estetiska lärprocesser för ämnesöverskridande lärande berör främst matematik och litteracitet, men har inte studerats som ett verktyg för uppnå ämnesövergripande effekter på lärandet, som delvis kan exemplifieras med growth mindset. Syftet är att undersöka fenomenet förskollärares undervisning med bildkonst, genom att fördjupa kunskapen om verksamma pedagogers upplevelser kring bildskapande konstarter med barn i förskolan. Frågeställningarna är; Vilka är förskollärarnas resonemang och upplevelser om bildkonstens betydelse för barns lärande?, Vilka psykologiska meningsbärande enheter uppstår i förskollärares resonemang om undervisning med bildkonst? samt Vilka effekter av ett growth mindset framträder i förskollärarnas berättelser om arbetet med bildkonst?. Studien har utgått från fenomenologisk vetenskapsteori tillsammans med psykologisk teori om fixed och growth mindset. Narrativ intervju användes tillsammans med video stimulated reflection i studiens datainsamling. The Descriptive Phenomenological Psychological Method används som analysmetod. Studiens resultat mynnade ut i fyra psykologiska meningsbärande enheter; Förskollärares ledarskap, Bildundervisning i förskolan, Bildkonst som mål eller medel? och Skapandets roll i förskolan. I studien visas en växelverkan mellan effekter av ett fixed- och ett growth mindset i förskollärarnas resonemang kring fenomenet undervisning med bildkonst. Växelverkan tydliggjordes i förskollärarnas resonemang kring deras pedagogiska ledarskap och syfte när de i undervisning med bildkonst tog hänsyn till barnens intressen och skapande. Och samtidigt efterleva läroplanen och rikta barnens lärande mot bildundervisningens innehåll. Slutsatsen är att undervisning med bildkonst har potential att uppnå effekten av ett growth mindset i barns lärande.

Inom organisationer bedriver både personalvetare och HR-avdelningar ett arbete med att attrahera framtida anställda. Ett annat arbetsområde för personalvetare/HR är att främja organisationens så kallade Employer Branding, ett begrepp som relaterar till hur organisationer, som ett slags varumärke, ses på och uppfattas av andra parter, både potentiella anställda som andra organisationer. Kunskap kring vad som motiverar personalvetare som yrkesgrupp, och som potentiella, nya anställda samt vad denna yrkesgrupp anser utgör en ”attraktiv” arbetsgivare behöver kompletteras. Syftet med denna studie var därför att nå ökad förståelse kring personalvetares, som yrkesgrupp, tankar kring vad som gör att en arbetsgivare uppfattas som attraktiv, specifikt avseende områdena motivation och lärande i arbetet. Intervjuer genomfördes med åtta individer som, i olika form, arbetar med och har erfarenhet från personalyrket. Enligt resultatet bidrar faktorer som flexibilitet, karriärmöjligheter, ekonomisk ersättning och lärande till att en arbetsgivare betraktas som attraktiv. Resultatet visar även att dessa faktorer tycks fungera motiverande för personalvetare. Genom intervjuer kunde ovan faktorer identifieras gällande vad en personalvetare anser vara en attraktiv arbetsgivare samt vilka motivationsfaktorer en personalvetare har i arbetet.

Den här uppsatsen undersöker med hjälp av två fokusgrupper attityder hos killar och tjejer på gymnasiet till ungdomsspråk och deras användande av ungdomsspråk samt likheter och skillnader i attityderna mellan könen, men även på vilka olika sätt gymnasieungdomarna betraktar sitt språkbruk som en identitetsmarkör. Fokusgruppernas är uppdelade i grupper om fem killar och fem tjejer. Uppsatsen utgår från teorier om attityder, sexolekt och identitet. Analysen visar att ungdomar har många konnativa och evaluativa attityder gentemot ungdomsspråk. Deras attityder grundar sig antingen i egna erfarenheter eller som ett resultat av varierande socialisationsprocesser. Fokusgrupperna visar skiftande attityder till språklig skillnad mellan könen. Vissa av de kvinnliga deltagarna anser att killars språkbruk är mer vulgärt i den bemärkelsen att tonfallet är hårdare eller att explicita ord används i större utsträckning, medan andra kvinnliga samt manliga deltagare anser att det inte längre finns någon signifikant skillnad i språkbruket mellan könen. Båda fokusgrupperna uttrycker explicit och implicit att ungdomsspråket fungerar som en identitetsmarkör. Språkbruket signalerar vad du har för bakgrund, intressen eller vängrupper. Studien visar hur deltagarna brukar ungdomsspråk i fokusgrupperna. Studien visar även hur ungdomsspråket är till stor del situationsbundet, men att gränsen för när språkbruket är acceptabelt har förflyttats. Studien ger implikationer för hur ungdomsspråket kan användas i undervisningssyfte och hur deras språkbruk fungerar som ett verktyg i syfte att markera identitet.

Studiens syfte var att fördjupa kunskaperna om hur yrkesverksamma ledare beskriversin egen betydelse för kunskaps- och kompetensutveckling hos sina medarbetare i enkontext präglad av digitalisering och teknisk utveckling. Metoden som användes vartematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Analysen utgick från åtta intervjuer och242 utsagor och resultatet visade att ledarna beskriver sin betydelse för medarbetarnaslärande genom att de skapar handlingsutrymme, ställer krav, kontrollerar och visaromsorg. Tekniska artefakter beskrivs få konsekvenser för verksamheterna och dessanställda. De slutsatser som dras är att ledarna har betydelse för sina medarbetareslärande, men inte till vilken grad. Det lärande som erbjuds och sker inomverksamheterna beskrivs delvissom ett anpassningsinriktat lärande och som ettredskapför produktion. Relevansen som studien har är insikter i ledares beskrivningar av sinbetydelse för sina medarbetares lärande samt hur den tekniska utvecklingen fårkonsekvenser både för medarbetarnas integritet och arbetsprestationer.

The aim is to describe and analyse physiotherapeutic learning through formal education and professional experience. The investigation focuses on the students' ways of experiencing the concepts of Health, Movement, Function and Interaction. Two groups of physiotherapy students at the Faculty of Health Sciences in Linköping, Sweden, were interviewed on two occasions respectively. The interviews were carried during the second and last term of the formal programme and after 18 months of professional experience. Data were analysed according to the phenomenographic approach and to the principles of contextual analysis. The students' conceptions varied qualitatively, but an analysis of the internal relationships between the concepts revealed that the most common perspectives after completing the formal education were consistently holistic or mixed. This pattern was also most common after 18 months of professional work. The subjects' ways of experiencing the Interaction within a patient encounter were described in four main categories; Mutuality, Technicalism, Authority and Juxtaposition. Mutuality and Technicalism denoted an integration of the communicative and problem-solving processes, the former category from a patient-centred and the latter from a physiotherapist-centred perspective. Authority and Juxtaposition denoted a separation of the processes, the former from a physiotherapist-centred perspective and the latter from a patient-centred perspective. Both separated and integrated perspectives were common after completing the formal education. After 18 months of professional practice the Mutuality category dominated.

Despite the widespread interest in using and researching simulation in higher education, little discussion has yet to address a key pedagogical concern: difficulty. A sociomaterial view of learning, explained in this paper, goes beyond cognitive considerations to highlight dimensions of material, situational, representational and relational difficulty confronted by students in experiential learning activities such as simulation. In this paper we explore these dimensions of difficulty through three contrasting scenarios of simulation education. The scenarios are drawn from studies conducted in three international contexts: Australia, Sweden and the UK, which illustrate diverse approaches to simulation and associated differences in the forms of difficulty being produced. For educators using simulation, the key implications are the importance of noting and understanding (1) the effects on students of interaction among multiple forms of difficulty; (2) the emergent and unpredictable nature of difficulty; and (3) the need to teach students strategies for managing emergent difficulty.

INTRODUCTION: Entry-level students' conceptualizations of clinical reasoning can provide a starting point for program planning related to clinical reasoning development with a focus on patient-centered care.

OBJECTIVE: The aim of the study is to explore how physiotherapy students understand clinical reasoning midway through their education. Nine physiotherapy students were interviewed at the end of their third semester.

METHODS: Semi-structured individual interviews were conducted, recorded and transcribed verbatim. A phenomenographic approach to qualitative data analysis, seeking to explore variations in students' conceptions was applied.

RESULTS: The students' ways of understanding clinical reasoning could be described as: 1) the cognitive process of the physiotherapist; and 2) the relational process of the collaborative partnership between the physiotherapist and the patient. A contrastive analysis shows how the cognitive and relational perspectives are developed through the relationships among three dimensions of clinical reasoning: 1) problem-solving; 2) context of working; and 3) own learning.

CONCLUSION: By identifying the critical variation in students' conceptions of clinical reasoning, focus can be placed on pedagogical arrangements to facilitate students' progression toward a person-centered approach.

Introduction Entry-level students conceptualizations of clinical reasoning can provide a starting point for program planning related to clinical reasoning development with a focus on patient-centered care Objective The aim of the study is to explore how physiotherapy students understand clinical reasoning midway through their education. Nine physiotherapy students were interviewed at the end of their third semester Methods Semi-structured individual interviews were conducted, recorded and transcribed verbatim. A phenomenographic approach to qualitative data analysis, seeking to explore variations in students conceptions was applied Results The students ways of understanding clinical reasoning could be described as: 1) the cognitive process of the physiotherapist; and 2) the relational process of the collaborative partnership between the physiotherapist and the patient. A contrastive analysis shows how the cognitive and relational perspectives are developed through the relationships among three dimensions of clinical reasoning: 1) problem-solving; 2) context of working; and 3) own learning Conclusion By identifying the critical variation in students conceptions of clinical reasoning, focus can be placed on pedagogical arrangements to facilitate students progression toward a person-centered approach.

Situated within research on language socialization and family language policy, this thesis explores how young children (2–4 years old) learn their heritage language in multilingual, transnational families, and how multilingualism becomes an integral part of family life. It draws on video-ethnographic fieldwork in three bi/multilingual families in Sweden with preschool-aged children where the mothers speak Russian and the parents aspire to raise children multilingually.

Using a multimodal interactional analysis, the three studies identify and examine recurrent language practices that promote the children’s use of the heritage language, Russian, in mother-child interactions. They approach heritage language maintenance as embedded in mundane activities such as home language lessons during collaboratively accomplished chores (Study I), conversational storytelling during mealtime (Study II), and co-narration during literacy events (Study III).

The analyses focus on the interactional organization of language learning agendas and heritage language socialization environments that are initiated by the mothers to scaffold their children’s learning and use of Russian. In particular, this study illuminates various ways to engage the children in collaborative Russian speech production, including mutually enjoyable embodied performances. Moreover, it is shown in detail how high expectations of children as heritage language speakers and learners and educational efforts are interactionally balanced through relational work.

The findings suggest that the realization of family language policy to support heritage language development relies not only on consistent language choice, frequency of language use, and parental strategies and ideologies, but also on how language choice and language use are embedded in the ongoing activity, how activity formats are organized and appropriated by the children, the position of the child as a speaker vis-à-vis the parent, and affective alignments. The study uncovers an interplay of educational, relational, ideological, and pragmatic dimensions of heritage language socialization in the home. In this way, the thesis contributes to a more nuanced understanding of family language policy and children’s emergent multilingualism as integrated in everyday family life.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

Metod

Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

Resultat

Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

Slutsats

Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

Svenska grundskolan närmar sig en tid när alla elever har egna datorer. Vissa lärare har arbetat med detta i många år och andra bara några. Frågan som undersöks i denna uppsats är vilken potential fysiklärare ser i denna utveckling och hur de upplever potentialen. Sju naturvetenskapslärare från Sydsverige intervjuades på ett semistrukturerat sätt och data analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att den potential som lärare beskriver kan kategoriseras som skapande, innehåll och interaktion men att det finns störningar som påverkar alla kategorier. Analys av hur lärare upplever potentialen belyses med följande kategorier; noggrannhet, effektivitet, flexibilitet och illustrativ. Uppsatsen försöker att undersöka både de negativa och positiva aspekterna inom dessa kategorier. Vidare forskning som undersöker hur elever upplever dessa kategorier av potential skulle kunna bidra till en bättre helhetsbild.

Sweden is a multicultural country and because of this the Swedish school-system should be adapted so that all pupils can develop their linguistic skills so that they can participate andunderstand the education. By using scientific work from other researchers and my own experiences from a general point of view, I noticed that pupils with foreign origin perform less good in mathematics than pupils with Swedish origin, in the Swedish education system.

The purpose of this research is to find out if communication and interplay between the pupils makes it easier for them to understand mathematics and its’ concepts. My research involves acertain school class were all pupils have another etnicity then the Swedish one. My aim was to find out if the pupils reached the knowledge-goals for mathematics in the third grade. Especially in the areas of solution solving and the understanding of mathematical texts. I wanted to find out if communication and interplay between the pupils lead to increasedprogress in the Swedish language and increased understanding of mathematical texts. I also examined what possibilities the pupils have to absorb and understand the education and how favourable the conditions are in their teaching process. My starting points were Vygotskijs’ sociocultural perspective. The main research questions were:

• Is the language a barrier for the pupils in my research group when they develop their mathematical knowledge?
• Which approach may enhance the pupils knowledge in mathematics?

The research is based on interviews with the teacher and observations of the pupils during mathematic lessons. With the help of the empirical material I wanted to increase myunderstanding about the process of learning and development in the class and about how the teacher labours and reflects around the situation. She practiced silent and individual studies in the class. The result of this research showed that the pupils were not benefited by the teachersmethods and that they did not reach the main goals in Swedish and mathematics for the earlier years in Swedish compulsory school. The reason to this result is mainly that language and learning go hand in hand and that mathematics requires a good vocabulary and good reading comprehension.

Engineering education in Sweden   as in the rest of the world   is experiencing a decline in student interest. There are concerns about the ways in which students think about engineering education, why they join an academic programme in engineering, and why they persist in their studies. In this context the aims of the Nationellt ämnesdidaktiskt Centrum för Teknikutbildning i Studenternas Sammanhang project (CeTUSS) is to investigate the student experience and to identify and support a continuing network of interested researchers, as well as in building capacity for disciplinary pedagogic investigation.

The Stepping Stones project brings together these interests in a multi-researcher, multi-institutional study that investigates how students and academic staff perceive engineering in Sweden and in Swedish education. The first results of that project are reported here. As this study is situated uniquely in Swedish education, it allows for exploration of  a Swedish perspective  on conceptions of engineering. The Stepping Stones project was based on a model of research capacity-building previously instantiated in the USA and Australia (Fincher & Tenenberg, 2006).

Ambitionen med föreliggande uppsats är att bidra till att medvetandegöra och väcka diskussion om lyssnandet som en del av elevers språkutveckling. Att skriva, läsa och tala ses ofta som självklara delar av språklig utveckling medan talandets receptionsaspekt, att lyssna, är mindre utforskat i svensk skolkontext. Förhoppningen är att genom specialpedagogers och en speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i språklig sårbarhet kunna ringa in vilka typer av lyssnande som framträder i språkutvecklande undervisningssammanhang. I förlängningen kan detta bidra till att öka medvetenheten om vilka lyssnandestrategier som behöver definieras och explicitgöras för att öka möjligheten att elever utvecklar god lyssnandekompetens.

Lyssnande som pedagogisk praktik saknar idag en tydlig teoretisk förankring. Begreppets komplexitet medför också att olika delar av lyssnandeprocessen aktualiseras genom olika teoretiska perspektiv. Eftersom intentionen med denna uppsats är att undersöka lyssnandet didaktiska ställning riktas blicken främst mot det yttre observerbara lyssnandet. Den teoribildning som får störst utrymme är sociokulturell teori då lyssnande i skolkontext är tätt sammankopplat med dialog, samspel och sociokulturella ramar.

Semistrukturerad samtalsintervju med fyra verksamma specialpedagoger och en speciallärare har valts som metod. Detta i syfte att synliggöra nuvarande didaktisk grund för lyssnande i språkutvecklande arbetssätt samt för att skapa möjlighet att finna oväntade resultat.

Resultaten indikerar att lyssnande främst är implicit invävt i språkutvecklande undervisning. Däremot framför respondenterna generell kunskap och förtrogenhet om receptionsaspekter av språkutveckling. I materialet framkommer också tysta och erfarenhetsbaserade förhållningssätt till lyssnandedidaktik.

Ur speciallärarens och specialpedagogernas perspektiv i undervisningen framträder det interaktiva, analytiska och relationella lyssnandet medan det distinkta, överförande, effektiva och analytiska är det mest tydliga utifrån pedagogernas utsagor om elevers lyssnandesituationer. De möjliga språkutvecklande strategier som lyfts fram syftar främst till att kompensera för nedsatta kognitiva förmågor såsom informationsbearbetning, fokus˗ och koncentrationssvårigheter, inlevelseförmåga och förmågor att tolka sociala icke-verbala koder. Även visuellt stöd, att låta elever komma till lyssnande, träna lyssningshastighet och att vara en social tolk nämns.

En lyssnandekategori som inte uttryckligen motsvarar de kategorier som nämns i tidigare forskning är lyssnande av text med hjälp av talsyntes, talbok eller ljudbok. Resultatet antyder att vissa elever i språklig sårbarhet har liten behållning av lyssnande på text genom uppläsningsverktyg.

Att utveckla goda lyssnandekompetenser och lyssnandestrategier är ur språkutvecklingsperspektiv grundläggande men aktualiseras särskilt i relation till elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Förmågan att lyssna är beroende av många olika faktorer, som t.ex. fonologisk och semantisk organisation; ordförråd och ordförståelse; fokus och koncentration samt pragmatisk språkförståelse. Av stor vikt för att kunna bidra till alla delar av elevers språkutveckling är vilken kunskap speciallärare i språk˗, skriv˗ och läsutveckling har eller behöver utveckla, såväl teoretisk som praktisk.

This paper presents some results within Pedatronics; a fusion between pedagogics and mechatronics. Our research interest is to study what emerges in the play with robotic toys. Field-experimental studies of 67 year old children’s purposeless play with robotic toys created a self-developmental sphere, as well as evoked young girl’s technological interest. Both girls and boys prolonged and intensified their interest according to the amount of gadgets involved. The results disclose a learning potential, indicating the importance to develop strategies at an early stage in order to encourage girls to choose technological and engineering educations. The study recommend engineers and toy designers, in cooperation with children, to move towards ’Integrated Play Systems’. Due to an ethological method, the results differ from other studies of children’s play with technological advanced artefacts. © 2002 IEEE

Numerous socioeconomic factors impact the adoption and implementation of e-learning in higher education institutions in developing nations, posing both opportunities and obstacles. The thesis is titled "Socioeconomic Influences on the Teaching in E-Learning in Higher Education in Developing Countries: Barriers and Facilitators." A Case Study of Lagos, Nigeria" investigates these variables and how they affect teachers' use of e-learning in Lagos' higher education establishments. Based on the Technology Acceptance Model (TAM) and the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT), this study investigates how educators' adoption of e-learning technologies is influenced by social influences, perceived utility, and perceived ease of use.Data was acquired through interviews with educators, administrators, and students using a qualitative research design. The results show that even while e-learning has a lot to offer education, there are several barriers to its widespread adoption, including low technological infrastructure, restricted access to digital materials, and differing degrees of digital literacy among teachers and students. The way technological, organizational, and environmental elements interact to shape the adoption of e-learning is highlighted by the study's analytical framework. This study offers a comprehensive knowledge of the obstacles and enablers of e-learning in Lagos by operationalizing the theoretical ideas from TAM and UTAUT. To close the digital divide and promote inclusive e-learning settings, the findings highlight the necessity of focused interventions, such as improved infrastructure, all-encompassing digital literacy programs, and encouraging institutional policies. This thesis adds to the body of knowledge by providing empirical insights into the unique obstacles and enablers of e-learning in the context of developing nations. It offers doable suggestions on improving e-learning implementation and using technology to improve educational outcomes in Lagos and other comparable contexts for legislators, educational leaders, and stakeholders.

Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9. Undersökningen visar att tydlig kommunikation mellan elever och lärare är av stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande. En utvecklande bedömning upplevs när läraren tydligt visar på elevers styrkor och svagheter. I undersökning framkommer också att elever känner sig bekräftade och upplever bedömning som utvecklande när läraren tar sig tid till bedömningen. Resultatet analyserades utifrån Noddings omsorgsetiska teori. Omsorg från lärares sida visade sig då ha stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande; för att elever ska uppleva en vilja att lära sig. Det vi kallar ”omsorgsfull bedömning” riktas både mot vad eleven kan i nuläget och mot hur eleven kan ta ett steg framåt. Vidare riktas den såväl mot eleven som individ som mot elevens prestationer.

Denna studie undersöker lärares perspektiv på kooperativt lärande som enundervisningsmetod inom matematikundervisningen. Kooperativt lärande innebär atteleverna elever arbetar tillsammans i små grupper för att uppnå gemensamma mål,tidigare forskning har visat att denna metod kan bidra till högre måluppfyllelse, socialafärdigheter och självkänsla hos elever. Eftersom den tidigare forskningen är av kvantitativkaraktär och fokuserar på elevernas resultat är syftet med denna studie att kvalitativtundersöka hur lärare uppfattar och implementerar kooperativt lärande i sin undervisning.Datainsamlingen insamlas genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare somarbetar på olika skolnivåer och resultatet analyseras sedan utifrån fenomenografins andraperspektiv. Resultaten visar att lärarna i allmänhet har en positiv syn på kooperativtlärande och dess potential att förbättra elevernas inlärning och engagemang i matematik.Medan den främsta utmaningen som lyfts fram är att strukturera kooperativt lärande pårätt sätt, genom att skapa effektiva gruppkonstellationer, att balansera lärarens ochelevernas roll i grupparbetet och att hantera den förlängda tidsåtgång som kooperativtlärande kan innebära. Studiens slutsats är att kooperativt lärande erbjuder eleverbetydande möjligheter för att förbättra matematikundervisningen förutsatt att lärarenvisar på individuell kännedom och anpassning av undervisningen för att maximera detkooperativa lärandets potential.

Translanguaging has been breaking ground with ideas that learners’ already mastered languages and the target language should coexist to support and scaffold each other's development, instead of the historically preeminent idea that has been to separate the school language and the target language. The curriculum for Swedish schools does not give any guidelines on how to address this contradiction in research. This degree project aims to examine how English teachers in Sweden perceive the use of translanguaging in their teaching of grades 4-6 (ages 9-12). Also, how they possibly prepare for and implement this in their lessons. The study was conducted through an online questionnaire with a total of 24 participants, with quantitative and qualitative type questions. In addition to the questionnaire, qualitative email interviews were conducted with a total of three participants. The collected data show that the majority of the participating teachers have a positive view of translanguaging. Despite some teachers being against it and believing that target language should be used as much as possible, the school language was still used by all participants to scaffold the learners. Though translanguaging is a relatively new, not very well-known concept, it is being regularly used although not always consciously.Our hope is for this study to generate more research to further define the concept of translanguaging and what effect it has on learners.

I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal.

I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

Uppsatsens syfte är genom att föra Hartman och Osbecks forskningsresultat vidare gentemot uppsatsens resultat, diskutera hur läroböckernas textinnehåll stämmer överens eller skiljer sig åt med utgångspunkt i James Rest’s Four – Component model och tidigare forskningsverk, kommer denna examensuppsats bidra med en ökad förståelse för hur läroböcker kan tänkas ge möjligheter till att elever fördjupa sina moraliska resonemang utifrån ett religions didaktiskt perspektiv. 

Forskningsmetoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys utifrån en analysmodell som grundar sig i Osbecks analysmodells kategorier över de etiska kompetenserna: Tänka över information, Genomföra handling, Ta in information och värdegrundsriktning.

Uppsats resultat är att inte alla de granskande läroböckerna innehåller de exempelbegrepp som anges i lgr11, samt inte innehåller vardagliga moraliska frågeställningar som berör det innehåll som också framkommer i lgr11 för ämnet religion. Resultatet gav inte heller ett överensstämmande resultat med Osbecks forskningsresultat som hävdar att läroplanen bara stämmer överens med FCM steg 3 och 4. Då denna uppsats resultat uppvisar att frågeställningarna kan tänkas utveckla elevers moraliska resonemang utifrån FCM två steg: 2 – moralisk bedömning och steg 3 – moralisk motivation.