FoU Östergötland genomför studien på uppdrag av vård- och omsorgsförvaltningen i Linköpingskommun. Målgruppen för träffpunkterna är de som bor i trygghetsboendet, övriga brukare medhemtjänst och andra äldre i området. Studien lyfter fram målgruppens perspektiv.Frågeställningar som studien ska besvara är: Vad kännetecknar träffpunkternas målgrupper? Vilkainsatser kan bidra till meningsfull samvaro och gemenskap? Vilka uppfattningar har målgruppen omvilka insatser som kan motverka ofrivillig ensamhet och bidra till en meningsfull tillvaro? Vilkaförändringar kan bidra till en mer ändamålsenlig verksamhet?En central utgångspunkt för studien var ett interaktivt samskapande med målgruppen. Vi genomfördefyra fokusgruppsintervjuer, sex enskilda intervjuer med seniorer och fyra intervjuer medträffpunktsansvariga samt genomförde observationer. Vi har pratat med cirka 60 seniorer.Det som kännetecknar de vi har mött på träffpunkterna är att de flesta har passerat 85 år och ärkvinnor. Man har börjat besöka träffpunkten i samband med en större förändring i livet. Det finnsdäremot inte ett gemensamt drag som kännetecknar de som inte besöker träffpunkterna. Det kanbero på ohälsa och funktionsnedsättning, eller att man har ett aktivt och socialt liv. Träffpunkternafyller en viktig funktion där den sociala samvaron och att ha en gemensam samlingspunkt är detviktigaste. Säsongs-, helg- och specialaktiviteter är särskilt uppskattade, det extraordinära blirminnesvärt och ett avbrott från vardagen. Träffpunkternas miljö och aktiviteterna bör vara flexibla ochkunna anpassas för att främja både kroppsligt och mentalt välbefinnande.Vi kan konstatera att ambitionen hos och upplevelsen av träffpunkterna i stora delar ligger i linje meddet som kravställs i avtal och det forskningen visar är gynnsamt för meningsfull tillvaro hos äldre.Men vissa delar kan vara svårare att lyckas med. I diskussionen lyfter vi tre delar som vi ser ärcentrala för ett utvecklingsarbete: att träffpunkterna inte når hela målgruppen, att miljöer och formerför genomförande kan utvecklas och att rollen som träffpunktsansvarig kan vara utmanande.
Vi vill ge följande rekommendationer för en mer ändamålsenlig verksamhet:
● Möjliggör för fler att delta genom att erbjuda stora, små, mobila och digitala sammanhang.
● Öka kunskapen om målgruppen genom att regelbundet kartlägga behov och intressen, inteenbart hos de som redan deltar.
● Förstärk det uppsökande arbetet för att nå dem i ofrivillig ensamhet.
● Främja lärande och erfarenhetsutbyte mellan träffpunkterna, samt öppna en kanal in tillförvaltningen genom en träffpunktsansvarig tjänsteperson.
● Se över utrustning och inomhusmiljö i Blandarens aktivitetshus.
● Öka samarbetet med föreningsliv och studieförbund samt andra förvaltningar för störreutbud och kvalitet.
● Öka kännedomen om träffpunkter generellt.
● Underlätta för träffpunkterna med stödmaterial för kommunikation.
Linköping, 2026.