Innehållet i detta arbete behandlar lärares användning av formativ feedback i skrivundervisningen. En fungerande feedback är betydelsefull för elevernas lärande och utveckling. Syftet var att undersöka hur lärare definierar och använder formativ feedback i samband med enskilda och gemensamma skrivaktiviteter i svenskämnet, samt att synliggöra deras mål med den feedback som ges. För att uppnå studiens syfte formulerades tre frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare som undervisar i svenska i årskurs 4–6, vilket betyder att studien är kvalitativ. Intervjusvaren har sedan analyserats med hjälp av formativ bedömning som teoretiskt ramverk där formativ feedback var i fokus. Resultatet visar att lärarna definierar formativ feedback som individanpassad, tydlig och konkret och att den ges på ett sätt som stärker elevernas motivation och vilja att utvecklas vidare, vilket kan likställas med vedertagen forskningsdefinition. Det visade sig också att lärarna strävar efter att ge feedback ofta och kontinuerligt under skrivprocessen i samband med enskilt skrivande samt att de ofta använder digitala redskap där de följer elevernas arbete och ger feedback i realtid. Dessutom framkom att lärarna ger feedback av mer känslig karaktär individuellt och enskilt samt att de formulerar sig mer varsamt då det kommer till utvecklingsområden. Syftet med feedback i samband med enskilt skrivande kunde kopplas till två övergripande mål som var att stärka elevernas skrivglädje och tron på den egna förmågan. I samband med gemensamt skrivande använder lärarna feedback på liknande sätt som vid enskilt skrivande. Det framkommer dock fler och andra syften i detta avseende som att få eleven att bidra i grupparbetet och att känna sig nöjd med sin insats.