Naturbetesmarker och slåtterängar tillhör de artrikaste naturtyperna i Sverige, men jordbrukets intensifiering och förändrad markanvändning har lett till omfattande habitat förluster för många växt- och djurarter. I takt med att traditionellt hävdade gräsmarker har minskat har vägkanter fått en allt viktigare funktion som ersättningshabitat, eftersom de ofta bibehåller relativt näringsfattiga och störningsberoende miljöer. Samtidigt kan vägkanter fungera som spridningskorridorer för invasiva arter. En av de mest spridda invasiva växterna i nordiska vägkanter är blomsterlupin (Lupinus polyphyllus), en flerårig art med hög konkurrensförmåga som kan förändra markens näringsförhållanden och minska den biologiska mångfalden. Tidigare studier har visat att två eller tre slåtter tillfällen under den första behandlingssäsongen inte signifikant minskade artens totala biomassa, vilket tyder på en stark förmåga till kompensatorisk tillväxt. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika slåtterintensiteter påverkar återväxten hos Lupinus polyphyllus under den första växtsäsongen, med särskilt fokus på kompensatorisk tillväxt efter upprepad störning. Studien genomfördes längs en vägkant i närheten av Alster, Karlstad, under sommaren 2025. Försöksrutor utsattes för mellan en och fem slåtterbehandlingar. Ovanjordisk biomassa (g torrvikt) och återväxtbiomassa (g torrvikt) mättes kontinuerligt under säsongen. Statistiska analyser genomfördes med envägs-ANOVA och Tukeys post hoc-test. Resultaten visade att återväxt biomassan mellan skördetillfällena inte skilde sig signifikant mellan behandlingsgrupperna, vilket indikerar att upprepad slåtter inte minskade återväxten under den första säsongen. Den genomsnittliga återväxten förblev relativt konstant under hela säsongen, vilket tyder på stabil kompensatorisk tillväxt. Den initiala ovanjordiska biomassan skilde sig mellan grupperna, där plantor som skördades senare under säsongen uppvisade lägre biomassa. Trots dessa skillnader återhämtade sig plantorna på liknande sätt efter slåtterbehandlingarna. Resultaten tyder på att L. polyphyllus kan kompensera för biomassaförlust under det första behandlingsåret. En möjlig förklaring är att återväxten delvis upprätthålls genom användning av lagrade resurser i de underjordiska växtdelarna. Detta indikerar att slåtter ensam är otillräcklig för kortsiktig bekämpning av arten och belyser vikten av långsiktiga och upprepade skötsel strategier för invasiva arter i vägkanter

Semi-natural grasslands are among the most species-rich habitats in Sweden, but their decline due to agricultural intensification and changes in land use has resulted in severe habitat loss for many plant and animal species. As traditionally managed grasslands disappear, road verges have become increasingly important as alternative habitats because they often maintain relatively nutrient-poor and disturbance dependent conditions. At the same time, road verges may function as dispersal corridors for invasive species. One of the most widespread invasive plants in the Nordic road verges is garden lupine (Lupinus polyphyllus), a perennial species with high competitive ability that can alter soil nutrient conditions and reduce native biodiversity. Previous studies have shown that two or three mowing events during the first treatment season did not significantly reduce the total biomass of the species, indicating a strong capacity for compensatory growth. The aim of this study was to investigate how different mowing intensities affect regrowth in Lupinus polyphyllus during the first growing season, with particular focus on compensatory growth following repeated disturbance. The study was conducted along a roadside verge near Alster, Karlstad, during the summer of 2025. Experimental plots were exposed to between one and five mowing treatments. Above ground biomass and regrowth biomass between harvests were measured throughout the growing season. Statistical analyses were performed using one-way ANOVA and Tukey’s post hoc tests. Theresults showed that regrowth between harvests did not differ significantly between treatment groups, indicating that repeated mowing did not reduce regrowth duringthe first season. Average regrowth remained relatively constant throughout theseason, suggesting stable compensatory growth. Initial above ground biomass differed between groups, with plants harvested later in the season displaying lower biomass.Despite these differences, plants recovered similarly following mowing treatments. The results suggest that L. polyphyllus can compensate for biomass loss during thefirst treatment year by mobilizing stored underground resources possibly through the use of stored underground resources. This indicates that mowing alone is insufficient for short-term control of the species and highlights the importance of long-term and repeated management strategies for invasive species in road verges.