Introduktion (och mål) – Fysisk tillgänglighet i offentliga byggnader är en avgörande

faktor för att alla människor, oavsett funktionsförmåga ska kunna ta sig fram och

använda byggnaden på lika villkor. Även om tillgänglighetskrav kontrolleras vid

bygglovsärenden förekommer brister i hur kraven tillämpas i verkligheten och över tid,

vilket tyder på att bristerna inte endast förklaras av enskilda misstag. Studien behandlar

Trollehöjdskolan i Mullsjö kommun, en befintlig skolbyggnad som har identifierats

som i behov av kontroll av den fysiska tillgängligheten. Målet med examensarbetet är

att identifiera brister i den fysiska miljön samt analysera eventuella skillnader i

resultaten. Utifrån detta tas förbättringsförslag fram.

Metod – Studien utgör en fallstudie av Trollehöjdskolan och har som fokus att

analysera den fysiska tillgängligheten i en befintlig skolbyggnad. Analysen består av

tre datainsamlingsmetoder som är digital analys, intervjuer och observation. Dessa ger

en samlad analys av projekterad, byggd och upplevd tillgänglighet. Den digitala

analysen användes för att granska skolans 3D (tredimensionell) modell i Solibri och

kontrollera mätbara tillgänglighetskrav. Observationen genomfördes för att undersöka

hur den byggda tillgängligheten fungerar i praktiken. Intervjuer används för att fånga

användarnas upplevelse av tillgängligheten. Kombination av metoderna skapar

triangulering, vilket stärker undersökningens tillförlitlighet.

Resultat – Resultatet visar att det finns brister i tillgängligheten i skolbyggnaden. Den

digitala analysen visar att majoriteten av de tekniska kraven uppfylls. Genom

observationen identifierades brister i vissa områden. Intervjuerna visar vilka delar av

byggnaden som upplevs som problematiska och försvårar tillgängligheten i vardagen.

Analys – Resultaten från de olika metoderna jämförs för att möjliggöra analys av

projekterad, byggd och upplevd tillgänglighet samt identifiera skillnader mellan

metoderna. Den digitala analysen används för att kontrollera tekniska krav, medan

observationen och intervjuer bidrar med information om hur miljön används och

upplevs i verkligheten. Detta innebär att digitala verktyg inte kan ge en helhetsbild av

tillgängligheten på egen hand utan analysen behöver kombineras med andra metoder.

Diskussion –Studien visar att det finns brister mellan teoretiska krav, digitala analyser

och hur tillgängligheten fungerar i verkligheten. Detta innebär att det inte räcker med

att uppfylla enskilda krav för att uppnå god tillgänglighet, därav behövs en

helhetsbedömning för att kunna bedöma tillgängligheten. Resultatet av studien kan

användas som grund för framtagning av förbättringsåtgärder i skolbyggnaden samt för

att bidra till kunskap för tillgänglighetsarbete i andra liknande skolbyggnader.

Introduction (and aim) – Physical accessibility in public buildings is a crucial factor

for all people, regardless of functional ability, to be able to move around and use the

building on equal terms. Although accessibility requirements are checked in building

permit cases, deficiencies occur in how the requirements are applied in reality and over

time, which indicates that the deficiencies are not only explained by individual

mistakes. The study addresses Trollehöjdskolan in Mullsjö Municipality, an existing

school building that has been identified as being in need of a check of physical

accessibility. The aim of the degree project is to identify deficiencies in the physical

environment and to analyse possible differences in the results. Based on this,

improvement proposals are developed.

Method – The study is a case study of Trollehöjdskolan and focuses on analysing

physical accessibility in an existing school building. The analysis consists of three data

collection methods: digital analysis, interviews and observation. These provide a

combined analysis of designed, built and perceived accessibility. The digital analysis

was used to review the school’s 3D (three-dimensional) model in Solibri and check

measurable accessibility requirements. The observation was conducted to examine how

the built accessibility functions in practice. Interviews are used to capture users’

experiences of accessibility. The combination of methods creates triangulation, which

strengthens the reliability of the study.

Results – The results show that there are deficiencies in accessibility in the school

building. The digital analysis shows that the majority of the technical requirements are

met. Through the observation, deficiencies were identified in certain areas. The

interviews show which parts of the building are perceived as problematic and make

accessibility more difficult in everyday life.

Analysis – The results from the different methods are compared to enable analysis of

designed, built, and perceived accessibility and to identify differences between the

methods. The digital analysis is used to check technical requirements, while the

observation and interviews contribute information about how the environment is used

and experienced in reality. This means that digital tools cannot provide an overall

picture of accessibility on their own; rather, the analysis needs to be combined with

other methods.

Discussion – The study shows that there are deficiencies between theoretical

requirements, digital analyses, and how accessibility functions in reality. This means

that fulfilling individual requirements is not sufficient to achieve good accessibility;

therefore, an overall assessment is needed in order to assess accessibility. The results

of the study can be used as a basis for developing improvement measures in the school

building and to contribute knowledge for accessibility work in other similar school

buildings.