Den globala klimatomställningen och den gröna omställningen har skapat en ökad efterfrågan på naturresurser vilket har gett den svenska gruvnäringen en central roll i utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera beslutsprocessen kring den planerade gruvetableringen i Kallak, Jokkmokk, med särskilt fokus på synen på kunskap och samernas roll.

Studien baseras på en kvalitativ fallstudie som genomförs med hjälp av processpårning för att identifiera kausala mekanismer i beslutsprocessen under åren 2006 till 2026. Analysen utgår från begreppen grön kolonialism, resursperiferi och kunskapshierarki.

Resultaten visar att beslutsprocessen präglas av en ojämlik maktrelation, där samiskt deltagande begränsas till reaktiva yttranden, utan möjlighet till fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC). Uppsatsen identifierar även en kunskapshierarki där tekniska och ekonomiska underlag ges högre legitimitet än samisk erfarenhetsbaserad kunskap. Vidare visar analysen hur Kallak kan förstås som en resursperiferi inom den gröna omställningen, där lokala sociala och miljömässiga kostnader koncentreras till Jokkmokk samtidigt som nyttan motiveras utifrån nationella och globala hållbarhetsmål.

Kallakfallet illustrerar hur klimatomställningen riskerar att återskapa historiska maktstrukturer genom att prioritera industriell expansion framför urfolksrättigheter och lokala intressen. För att främja en mer rättvis och hållbar utveckling pekar resultaten på betydelsen av att inkludera och erkänna en mångfald av alla intressenters kunskaper i beslutsfattandet. Samtidigt är det av intresse att undersöka beslutsprocessen genom andra teoretiska begrepp för att belysa fler perspektiv i beslutsprocessen.