Bakgrund: Den främsta faktorn att överleva hjärtstopp är tidig hjärt-och lungräddning vilket har ökat i samhället. Personer som överlever löper större risk att drabbas av följdkomplikationer vilket kan orsaka lidande och påverka livet. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livet efter att ha överlevt hjärtstopp. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserat på totalt 17 artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Databassökningarna skedde i PubMed och CINAHL. Urvalet skedde i fyra olika steg och kvalitetsgranskades enligt vedertagna protokoll. Analysen skedde enligt Graneheim & Lundman (2004) samt enligt Friberg (2022). Resultat: Två huvudkategorier identifierades: En ny verklighet samt anpassningar av livet. Hjärtstopp var en livsomvälvande händelse som kunde förändra perspektivet på livet och synen på döden. Känslomässiga förändringar, psykisk ohälsa samt fysiska funktionsnedsättningar och kognitiva svårigheter med minnesproblem påverkade vardagen. Förändringarna krävde anpassningar för att återgå till livet. Diskussion: Metodavsnittet innehöll styrkor och svagheter. Inga riktlinjer finns i dagsläget kring psykologisk behandling efter överlevnad av hjärtstopp. Kopplingar finns mellan kognitiva nedsättningar och psykisk ohälsa vilket är vanligt förekommande komplikationer efter hjärtstopp och ger upphov till sämre livskvalitet. Lidandet personerna går igenom kopplas till Eriksson (2018). Sociala relationer och anpassning av livet kopplas till Roy (2008). Sjuksköterskan har en betydande funktion att bidra med information och stöd. Arbetet bör baseras på personcentrerad vård samt enligt etiska principerna för sjuksköterskor. Slutsats: Kunskapsluckor finns inom området och mer forskning behövs. Kliniska implikationer kan innebära ett multidisciplinärt team som involverar flera professioner där hela människan tas i beaktning.