Den här studien utgör en del av fritidslärarutbildning och har genomförts i samverkan med ett tilldelat fritidshem. Med syfte att integrera samverkan mellan lärarutbildning och praktiknära verksamheter. Dessutom kan samverkansprojekt bidra till att utforma ett systematiskt och långsiktigt hållbart samarbete. Vidare kan även bidra till att forskningsområden ligger närmare verksamhetens behov, och fungera som ett verktyg för praktikens utvecklingsarbete.

Studiens innehåll syftar till att undersöka elevernas perspektiv om sin sociala gemenskap i fritidshemmet. Fokus ligger särskilt på hur normer, maktförhållanden och kulturer påverkar deras tillgång till sociala sammanhang. Studien utgår från ett normkritiskt och relationellt perspektiv samt barndomssociologi. Elevernas sociala miljöer, gemenskaper och handlingsutrymmen är centrala områden. Det empiriska materialet samlades in genom pilotundersökning, elevgruppsintervju, observationer och fokusgrupp i det tilldelade fritidshemmet. Genomgående har innehållsanalysen bearbetas med fokus att synliggöra elevernas perspektiv.

Resultatet visar att eleverna efterfrågar tydliga regler och vuxnas stöd, men att avsaknaden av struktur upplevs försvåra elevernas deltagande i sociala sammanhang. Delstudie två visade på resultat att gruppkonstellationernas sammansättning kan påverka samtalens riktning och att eleverna skapar hierarkiska strukturer i sina kamratrelationer. I fokusgruppen synliggjordes skillnader mellan vuxnas och elevers perspektiv. Fritidslärare betonade inkludering och fri lek, medan eleverna efterfrågade ökat inflytande och demokratiska beslutsprocesser.