Denna studie undersöker hur utrikesfödda kvinnor som bor i socioekonomiskt utsatta områden i Eskilstuna kommun navigerar sin etablering på arbetsmarknaden. Bakgrunden är att arbetslösheten bland utrikesfödda kvinnor är betydligt högre än bland inrikesfödda kvinnor. Studien syftar till att analysera de hinder som kvinnorna möter och de strategier de använder för att skapa delaktighet och handlingsutrymme i samhället ur ett medborgarskapsperspektiv.  Studien bygger på en kvalitativ metod och består av fem djupa intervjuer med sex kvinnor från Syrien, Marocko och Palestina. Analysen utgår från två teorier. Första teorin är Iris Marion Youngs teori om rumslig segregation och differentierat medborgarskap och den andra teorin är Ruth Listers teori om inkluderande och levt medborgarskap. Resultaten visar att kvinnor möter flera hinder på arbetsmarknaden, såsom språksvårigheter, segregation, brist på professionella nätverk och diskriminering. Flera kvinnor beskriver att slöja (Hijab) påverkar deras möjligheter i rekryteringsprocesser. Studien visar också att kvinnorna aktivt försöker skapa möjligheter genom egna strategier, exempelvis sociala medier, praktik och direktkontakt med arbetsgivare. Studien visar att arbete inte bara handlar om försörjning utan också om erkännande, självständighet och möjligheten att utmana negativa stereotyper.