Bakgrund: Icke-suicidalt självskadebeteende utgör en komplex utmaning inom den psykiatriska slutenvården, där psykiatrisjuksköterskor behöver förena organisatoriska förutsättningar samtidigt som de bygger tillitsfulla relationer med patienter. Det innefattar utmanande och oförutsedda situationer som kan innebära emotionella påfrestningar och känslomässiga reaktioner. I förlängningen kan det påverka psykiatrisjuksköterskors attityder och relationer i såväl vårdandet av patienter som till den sammantagna arbetsmiljön. 

Syfte: Att sammanställa forskning om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende inom den psykiatriska slutenvården. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) med en tematisk syntes enligt Thomas och Harden.

Resultat: I denna litteraturstudie belyser resultatet att sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård upplever vården av patienter med självskadebeteende som komplex och känslomässigt krävande. Ett centralt fynd är sjuksköterskors upplevelser av maktlöshet och rädsla kopplat till mötet med patientgruppen, och att det ofta beror på organisatorisk svikt tillsammans med bristande kompetens. Det finns även ett tydligt samband mellan ökad etisk stress och bristfälligt organisatoriskt stöd och hög arbetsbelastning.

Slutsats: För att säkerställa en trygg vårdmiljö för både patienter och sjuksköterskor krävs ökad klinisk kunskap om självskadebeteende tillsammans med organisatoriska förutsättningar och strukturer som möjliggör kontinuerlig handledning och reflektion. 

Background: Self-harm is a complex challenge in psychiatric inpatient care, where psychiatric nurses are expected to balance organizational conditions while building trusting relationships with patients. It involves challenging and unforeseen situations that can involve emotional stress and emotional reactions. In the long run, it can affect psychiatric nurses' attitudes and relationships in both the encounter with patients and the overall work environment.

Purpose: To compile research on nurses' experiences of caring for patients with self-harm in psychiatric inpatient care. Method: A systematic literature study according to The State's preparation for medical and social evaluation (SBU). With a thematic synthesis according to Thomas and Harden.

Results: The results of this literature review highlight that nurses in psychiatric inpatient care experience the care of patients with self-harm as a complex and emotionally demanding challenge. A central finding is nurses' experiences of powerlessness and fear in encounters with this patient group, often arising from organizational failure and lack of competence. There is also a clear connection between increased ethical stress and inadequate support or high workload.

Conclusion: To ensure a safe health care environment for patients and nurses, increased clinical knowledge about self-harm behavior is required, but also organizational conditions and structures that enable continuous supervision and reflection.