Being a parent of a child with addiction often involves significant psychological and emotional strain. The purpose of this paper was thus to, through a thematic analysis, examine what different emotional states parents describe in relation to having a child with addiction in autobiographies and memoirs, and to analyze what help needs the parents express. The study was conducted using a qualitative research approach where the empirical material consisted of five Swedish autobiographies and memoirs written from a parental perspective. The data was analyzed through a thematic analysis where two overarching themes were identified: emotional states and need for help. The results display that the parents live with constant fear and anxiety about the child´s situation. Simultaneously, they express strong love, hope, and a comprehensive commitment to helping their child. The parents also portray feelings of guilt, shame and stigmatization, which will form the theoretical basis of the study. It is also evident that the child´s addiction affect the parents’ relational context. Furthermore, it appears that parents experience a lack of support from society and professional actors. Parents verbalize a need for increased knowledge and a need to discuss their situation and feelings with others who understand their situation. Additionally, they express a need to take care of themselves. The study contributes with knowledge about how parents in a Swedish context describe the experience of having a child with addiction through their own stories. The study also shows that parents´ feelings of love, commitment and hope can be a driving factor for parents to continue fighting for their child´s liberation from addiction even though the parents no longer have a statutory responsibility for the child´s rehabilitation. The results may be significant in social work by contributing with increased understanding of the relatives’ situation and need for support. 

Att vara förälder till ett barn med missbruksproblematik innebär ofta en betydande psykisk och emotionell belastning. Syftet med studien var således att, genom en tematisk analys, undersöka vilka olika sinnesstämningar föräldrar beskriver i relation till att ha ett barn med missbruk i självbiografier och memoarer, samt att analysera vilket hjälpbehov föräldrarna uttrycker. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet bestod av fem svenska självbiografier och memoarer skrivna ur ett föräldraperspektiv. Datamaterialet analyserades genom en tematisk analys där två övergripande teman identifierades: sinnesstämning och hjälpbehov. Resultatet visar att föräldrarna lever med ständig rädsla och oro över barnets situation. Samtidigt uttrycker de en stark kärlek, hopp och ett omfattande engagemang för att hjälpa sitt barn. Föräldrarna beskriver även känslor av skuld, skam och stigmatisering, vilka kommer att utgöra studiens teoretiska utgångspunkt. Det framgår också att barnets missbruk påverkar föräldrarnas relationella sammanhang. Vidare framkommer det att föräldrarna upplever bristande stöd från samhället och professionella aktörer. Föräldrarna uttrycker ett behov av ökad kunskap samt ett behov av att få samtala om sin situation och sina känslor med andra som har förståelse för deras situation. Dessutom uttrycker dem ett behov av att ta hand om sig själva. Studien bidrar med kunskap om hur föräldrar i en svensk kontext beskriver erfarenheten av att ha ett barn med missbruk genom egna berättelser. Studien påvisar även att föräldrarnas känslor av kärlek, engagemang och hopp kan vara en drivande faktor för föräldrarna att fortsätta kämpa för sitt barns frigörelse från missbruket trots att föräldrarna inte längre har en lagstadgad ansvarsroll för barnets rehabilitering. Resultatet kan vara betydelsefullt inom socialt arbetet genom att bidra med ökad förståelse för anhörigas situation och behov av stöd.