Denna studie undersöker hur kriminalitet konstrueras i svenska gangsterraptexter och hur dessa konstruktioner kan förstås i relation till medias rapportering under perioden 2022–2024. Trots en omfattande mediedebatt om gangsterrap saknas ofta analyser som sätter raptexternas egna uttryck i relation till hur de tolkas i media, vilket motiverar studiens syfte. Studien inspireras av kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs förklaringsmodell och ett poststrukturalistiskt perspektiv, i kombination med teorier om moralpanik.

Det empiriska materialet består av ett urval svenska gangsterraptexter samt nyhetsartiklar, vilka analyseras genom en kvalitativ diskursanalys. I analysen identifieras tre centrala teman: kriminalitet som vardaglig praktik, kriminalitet som identitet samt kriminalitet som förväntat utfall.

Resultaten visar att kriminalitet i raptexter ofta normaliseras genom narrativa och språkliga strategier kopplade till lojalitet, status och överlevnad, medan mediala diskurser i högre grad tolkar dessa uttryck genom moraliserande och individualiserande ramar. Vidare framkommer att gränsen mellan representation och verklighet ofta suddas ut i medierapporteringen, vilket bidrar till att gangsterrap positioneras som ett samhälleligt problem. Sammantaget visar studien att kriminalitet inte framträder som ett enhetligt fenomen, utan formas i samspelet mellan kulturella uttryck och mediala diskurser, där olika aktörer konkurrerar om tolkningsföreträde.