Mätning av lungans diffusionskapacitet för kolmonoxid (D _LCO ) ingår i allmänfunktionsundersökningen och är ett mått på lungornas förmåga att transportera gas till blodet. Mätningen utförs ofta efter inhalation av luftrörsvidgande läkemedel, men det finns inga riktlinjer för ett tidsintervall bör tillämpas mellan inhalation av Ventoline och D _LCO -mätning. Syftet med denna studie var att undersöka om en D _LCO -mätning utförd tätt efter inhalation av Ventoline medför en kliniskt relevant förändring av det rapporterade medelvärdet av D _LCO , samt att undersöka hur tidsintervallet mellan inhalation och mätning av mätvärdet. I studien inkluderades 43 deltagare som hade blivit remitterade till Klinisk fysiologi och nuklearmedicin på SUS i Lund för lungfunktionsundersökning med reversibilitetstest. Samtliga deltagare genomförde undersökningen enligt klinisk rutin, med tillägg av en extra D _LCO -mätning utförd tätt inpå inhalation av Ventoline. Skillnader mellan mätning 1-2, 1-3, 2-3 samt mellan medelvärdet av mätning 2 och 3 och mätning 1 beräknades. Statistisk signifikans undersöktes med Wilcoxon signed-rank-test. Spearman´s rangkorrelation användes för att bedöma sambandet mellan tidsintervallet från inhalation till mätning 1 och skillnaden mellan medelvärdet av mätning 2 och 3 och mätning 1. Resultatet visade ett statistiskt signifikant lägre värde motsvarande och skillnad i median på 0,5 mmol·min ⁻¹ ·kPa ⁻¹ vid en D _LCO -mätning i jämförelse med det kliniska resultatet. Spearmans rangkorrelation visade ett statistiskt signifikant negativt samband mellan tid och skillnad i D _LCO (r = -0,44). Resultaten indikerar att ett visst tidsintervall mellan inhalation och mätning på några minuter bör tillämpas, även om ett specifikt tidsintervall som inte är fastställt.