Det här är en kvalitativ attitydstudie över unga vuxnas inställning till spårväg, med fokus på den spårväg som är planerad att byggas i Uppsala kommun. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad unga vuxna i åldern 18–29 år tycker om utbyggnaden av spårvägen som planeras, varför de tycker som de gör och hur de eventuellt skulle komma att påverkas av spårvägen, med extra fokus på deras bilanvändande. Undersökningsmetoden är intervjuer, där informanterna är personer som bor i områden som kommer få spårväg eller ofta rör sig till och från de områdena och urvalsmetoden är snöbollsurval. Uppsatsens resultat visar att unga vuxna har olika attityder till olika typer av spårtrafik och att åsikterna om Uppsalas planerade spårväg går isär. I denna studies resultat uppger informanterna i stora drag att de inte kommer få så stor användning för spårvägen, och därför antas spårvägen, inte få någon nämnvärd effekt på bilanvändande i Uppsala. Informanterna uppges ha begränsad nytta av spårvägen på grund av dess dragning och biljettpriserna i kollektivtrafiken som idag uppfattas som ett hinder för att använda den.