Fritidshemmet ska genom sin undervisning fungera som ett komplement till skolan vilket innebär att verksamheten i samverkan med skolan ska bidra till ett helhetsperspektiv på elevers utveckling och lärande. Inom skolförbättringsforskning betonas vikten av kollegial samverkan, gemensamma mål och strukturerade organisatoriska förutsättningar för att främja utveckling och lärande. Tidigare studier visar att fritidshemmets förskjutning från en socialpedagogisk till en utbildningspedagogisk arena skapat osäkerhet kring hur verksamhetens uppdrag ska tolkas och dessutom kan faktorer som tid, statusskillnader mellan lärarkategorierna och olika organisatoriska förutsättningar påverka möjligheterna att samverka. Syftet med denna studie är att ur ett skolförbättringsperspektiv belysa hur lärare från förskoleklass till och med årskurs tre uppfattar samverkan mellan fritidshem och skola. Hur de uppfattar fritidshemmets uppdrag och roll i förhållande till skolans uppdrag och roll i samverkan för elevers utveckling och lärande samt hur de uppfattar de organisatoriska förutsättningarna för samverkan är frågor som ställs. Studien har en fenomenografisk ansats och placeras inom ramen för skolförbättringsforskning. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet redovisas i ett hierarkiskt utfallsrum bestående av fyra kategorier som visar variationen av uppfattningar som finns av samverkan mellan fritidshem och skola i förhållande till uppdrag, roller och organisatoriska förutsättningar. Det fyra kategorierna i utfallsrummet är; individuell syn, strukturell syn, kulturell syn och helhetssyn. Sammantaget visar studien att samverkan uppfattas som ett komplext fenomen där både uppdrag, roller och organisatoriska förutsättningar spelar roll. Resultatet visar att fritidshemmets uppdrag ofta uppfattas som mindre tydligt och ibland underordnas skolans uppdrag vilket påverkar möjligheten till en jämlik samverkan. Samtidigt framkommer att organisatoriska strukturer som till exempel gemensam planeringstid är nödvändigt, men inte tillräckligt för att skapa en hållbar samverkan. För att stödja elevers utveckling och lärande krävs en gemensam pedagogisk vision, ömsesidigt samförstånd kring uppdrag och roller som ger båda parter ett tydligt mandat i det gemensamma uppdraget.

The school-age educare should through it´s teaching, function as a complement to the school which means that the activities, in collaboration with the school, should contribute to a holistic perspective on students´ development and learning. In school improvement research, the importance of collegial collaboration, shared goals and structured organizational conditions is emphasized to promote development and learning. Previous studies show that the shift of school-age educare from a socio-pedagogical to an educational-pedagogical arena has created uncertainty about how the mission of the activities should be interpreted, and in addition, factors such as time, status differences between teacher categories and different organizational conditions can affect the opportunities for collaboration. The purpose of this study is, from a school improvement perspective, to highlight how teachers from preschool class up to and including grade three perceive the collaboration between school-age educare and school. How they perceive the mission and role of the school-age educare in relation to the school´s mission and role in collaboration for students development and learning, as well as how the organizational conditions for collaboration are perceived, are questions that are posed. The study has a phenomenographic approach and is placed within the framework of school improvement research. The empirical material has been collected through eight semi-structured interviews. The results are presented in a hierarchical outcome space consisting of four categories that show the variation of perceptions that exist about collaboration between school-age educare and school in relation to mission, roles and organizational conditions. The four categories in the outcome space are; individual view, structural view, cultural view and holistic view. Overall, the study shows that collaboration is perceived as a complex phenomenon where both missions, roles and organizational conditions play a role. The results indicate that the mission of school-age educare often is perceived as less clear and sometimes subordinated to the school´s mission, which affects the possibility of equitable collaboration. At the same time, it emerges that organizational structures such as shared planning time are necessary, but not sufficient to create sustainable collaboration. To support students development and learning, a shared pedagogical vision, mutual understanding of missions and roles that provide both parties with a clear mandate in the joint mission is required.