Introduktion: Digitala verktyg används i allt större utsträckning inom psykiatrisk vård för att stödja dokumentation, informationshantering och kliniskt beslutsstöd. Inom psykiatrisk tvångsvård, där situationer ofta är komplexa och patienter kan vara särskilt sårbara, är det viktigt att förstå hur dessa verktyg påverkar personal- och patientsäkerhet.

Syfte: Syftet med studien var att analysera hur digitala verktyg inom psykiatrisk tvångsvård påverkar personal- och patientsäkerhet samt att identifiera möjligheter och risker med digitala verktyg i denna kontext. Studien avsåg även att undersöka vilka digitala verktyg som används inom psykiatrisk tvångsvård för att stödja personal- och patientsäkerhet, samt deras påverkan på dokumentation, informationsflöde och beslutsstöd.

Metod: Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt inkluderades 20 vetenskapliga originalartiklar som identifierades genom systematiska sökningar i databaserna PubMed, CINAHL, Scopus och PsycINFO. Artiklarna analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006).

Resultat: Fyra teman identifierades: (1) Digitala verktyg inom psykiatrisk tvångsvård, (2) Påverkan på dokumentation, informationsflöde och beslutsstöd, (3) Möjligheter med digitala verktyg samt (4) Risker och utmaningar med digitala verktyg. Resultaten visar att digitala verktyg kan förbättra riskidentifiering, struktur i dokumentation och kliniskt beslutsstöd samt bidra till säkrare vårdprocesser. Samtidigt framkom risker kopplade till bristande användbarhet, implementering och informationshantering, vilket kan leda till ökad arbetsbelastning och felaktiga beslut.

Slutsats: Digitala verktyg kan både stärka och utmana säkerheten inom psykiatrisk tvångsvård. Effekterna är kontextberoende och påverkas av hur systemen implementeras och används i praktiken. Ett helhetsperspektiv behövs för att säkerställa säker och effektiv vård.

Introduction: Digital tools are increasingly used in psychiatric care to support documentation, information management and clinical decision support. In compulsory psychiatric care, where care situations are often complex and patients may be particularly vulnerable, it is important to understand how these tools affect both patient and staff safety.

Aim: The aim of this study was to analyze how digital tools in compulsory psychiatric care influence patient and staff safety and to identify opportunities and risks associated with digital tools in this context. The study also aimed to examine which digital tools are used in compulsory psychiatric care to support patient and staff safety, as well as their impact on documentation, information flow and decision support.

Method: The study was conducted as a structured literature review with a qualitative approach. A total of 20 scientific original articles were included, identified through systematic searches in the databases PubMed, CINAHL, Scopus and PsycINFO. The articles were analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke (2006).

Results: Four themes were identified: (1) Digital tools in compulsory psychiatric care, (2) Impact on documentation, information flow and decision support, (3) Opportunities with digital tools, and (4) Risks and challenges with digital tools. The results show that digital tools can improve risk identification, documentation structure and clinical decision support, and contribute to safer care processes. At the same time, risks related to usability, implementation and information management were identified, which may lead to increased workload and erroneous decisions.

Conclusion: Digital tools can both strengthen and challenge safety in compulsory psychiatric care. The effects are context- dependent and influenced by how the systems are implemented and used in practice. A holistic perspective is required to ensure safe and effective care.