Förord
Välbefinnandet i arbetet är en underdiskuterad aspekt av politiken för en mer gynnsam svensk produktivitetstillväxt. Det är särskilt olyckligt eftersom förbättringar i detta avseende inte bara skulle leda till mer effektiva organisationer, utan även bidra till högre allmän livskvalitet. För att ta steg framåt i den här förståelsen och diskussionen har två forskare och en forskningsassistent skrivit den här översikten över den psykologiskt inriktade forskningen om sambandet mellan välbefinnande och arbetsprestation.
Översikten är fokuserad på studier som har gjorts i en nordisk och västeuropeisk kontext. Den övergripande slutsatsen är att det existerar ett svagt men statistiskt säkerställt positivt samband mellan välbefinnande och arbetsprestation – och ett svagt negativt samband i förhållande till frånvaron. Bakom den här slutsatsen hittar du i översikten flera relevanta nyanser.
Tack till Daniel Lind för möjligheten. Forskningsöversikten som är öppet tillgänglig har genomförts inom ramen för Facken inom industrins produktivitetskommission och finansierats genom detta, genom medel till Karolinska Institutet.