Studien undersöker chefers förutsättningar för ett hållbart arbetsliv med fokus på självledarskap. Bakgrunden till studien är den höga arbetsbelastningen som chefer upplever, vilket ofta leder till stress och emotionell utmattning. Självledarskap ses ofta som ett verktyg för att hantera arbetssituationen, men det finns brist på kunskap om hur det här påverkas av den sociala kontexten. Syftet med studien är att bidra till en förståelse för hur den sociala kontexten påverkar chefers förmåga till självledarskap för att främja ett hållbart arbetsliv. Studien har en kvalitativ design och baseras på nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom kommunal vårdverksamhet. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys. Därtill utgörs studiens teoretiska referensram av en kombination av Krav-kontroll-stöd-modellen (KKS) och Self-determination theory (SDT). Genom att använda de här teorierna har samspelet mellan den organisatoriska kontexten, alltså de yttre faktorerna, och individens grundläggande behov av autonomi, kompetens och samhörighet, alltså de inre faktorerna, analyserats. Resultaten visar att chefers självledarskap inte är en isolerad individuell förmåga, utan formas, möjliggörs och begränsas i hög grad av omgivningen. Studiens slutsats är att ansvaret för ett hållbart arbetsliv inte enbart kan läggas på den enskilde chefens självledarskap. För att självledarskapet ska fungera utvecklande krävs en organisatorisk miljö som balanserar krav med tillräckligt handlingsutrymme och socialt stöd. Studien bidrar därmed till att flytta fokus från individens prestation till organisationens ansvar för att skapa hållbara förutsättningar.

The study examines managers’ conditions for a sustainable working life with a focus on self-leadership. The background to the study is the high workload experienced by managers, which often leads to stress and emotional exhaustion. Self-leadership is often viewed as a tool for managing the work situation, but there is a lack of knowledge about how it is influenced by the social context. The purpose of the study is to contribute to an understanding of how the social context affects managers’ ability to engage in self-leadership in order to promote a sustainable working life. The study has a qualitative design and is based on nine semi-structured interviews with unit managers within municipal healthcare services. The empirical material has been analyzed through thematic analysis. In addition, the study’s theoretical framework consists of a combination of the Demand-Control-Support Model (DCS) and Self-Determination Theory (SDT). By using these theories, the interaction between the organizational context, that is, the external factors, and the individual’s basic needs for autonomy, competence, and relatedness, that is, the internal factors, has been analyzed. The results show that managers’ self-leadership is not an isolated individual ability, but is largely shaped, enabled, and constrained by the surrounding environment. The study concludes that responsibility for a sustainable working life cannot be placed solely on the individual manager’s self-leadership. For self-leadership to function in a developmental way, an organizational environment is required that balances demands with sufficient decision latitude and social support. The study thus contributes to shifting the focus from individual performance to the organization’s responsibility for creating sustainable conditions.