I en tid av förtätning i städer vill vi rikta uppmärksamheten mot vilka som får tillgång till deoffentliga ytorna, och vilka som får möjlighet att delta i utformningen. Denna kvalitativaundersökning utforskar samskapande arkitekturprocesser som metod för att skapa merinkluderande offentliga platser i staden. Studien är avgränsad till att göra ettgestaltningsförslag till de ännu inte färdigställda ytorna i Varvsstaden, Malmö. Detta via tvåmålgruppers specifika prioriteringar, värderingar och behov från två målgrupper: ungdomaroch småbarnsföräldrar. Med hjälp av målgrupperna ringar studien in barnperspektivet ioffentlig miljö och syftar till att lyfta grupper som annars är underrepresenterade istadsplanering och platsutveckling. Målgrupperna har bidragit till gestaltningen frånplatsbesök till skissprocess via praktiska beprövade metoder. Resultatet visar attmålgrupperna delar grundläggande behov samt flera värderingar och prioriteringar. Skillnaderrör främst fysisk säkerhet och önskade aktiviteter. Med hjälp av teorin spatial justice ochtidigare forskning om deltagande design har undersökningens resultat analyserats ochpresenteras i form av ett gestaltningsförslag för tidigare nämnda ytor i Varvsstaden.Gestaltningen baseras på insamlad data som har omsatts till fyra designstrategier: att utgå fråndet befintliga på platsen, spatial justice via icke-kommersiella ytor, en mängdanvändningsområden via både fri- och bestämd användning samt design av mönster. Studienlandar i att arkitektrollen i samskapande arkitekturprocesser blir en medförfattare sombalanserar behov, snarare än en arkitekt som utgår från spekulationer och stereotyper.Slutligen belyser denna studie arkitektens inneboende maktposition när behov, prioriteringaroch värderingar hos målgrupperna tolkas och omsätts i design.