Generativ AI (GenAI) har på kort tid blivit en i högre grad central del av digitaliseringens utvecklingoch skapar nya möjligheter för offentliga organisationer att göra administrativa arbetsuppgifter merändamålsenliga, stödja kunskapsarbete och förbättra kvaliteten i verksamheten. Trots att tekniken görstillgänglig för medarbetare råder osäkerheter kring hur den faktiskt används och i vilken utsträckningden bidrar till verksamhetsnyttor. Offentlig sektor ställs dessutom inför särskilda utmaningar koppladetill sekretess, informationssäkerhet och regelefterlevnad, vilket påverkar hur och i vilken grad GenAIkan nyttjas i verksamheten.Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara hur GenAIanvänds av ledningspersoner inom en vård- och omsorgsförvaltning i en svensk kommun, och omanvändningen skapar verksamhetsnyttor. Fallstudiemetoden tillämpas och en litteraturstudie hargenomförts. Primära empiriska data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer medrollinnehavare inom Karlstads kommun, med särskilt fokus på vård- och omsorgsförvaltningen.Utifrån studien kan tre slutsatser dras. Den första är att GenAI inom VOF främst används som ettindividuellt verktyg i administrativa och textbaserade arbetsuppgifter, snarare än en integrerad del av verksamhetens gemensamma processer. Den andra slutsatsen är att begränsad tillit och ojämn prompt-kompetens utgör i högre grad centrala hinder för att realisera verksamhetsnyttor, eftersom olika användare får olika utfall av samma verktyg. Den tredje slutsatsen är att tidsbesparing är den mestframträdande verksamhetsnyttan, framförallt vid hantering av stora dokument, sammanfattningar ochtextgenerering, följt av viss avlastning från rutinuppgifter och upplevd ökad precision i arbetsuppgifter.