I denna studie undersöks kommunal civil beredskap i ljuset av skiftet i det säkerhetspolitiskaläget efter 2022. Därtill tolkas den kommunala civila beredskapen i relation till urbanresiliens samt med utgångspunkt i teorin om risksamhället. Studien genomförs som enkvalitativ flerfallsstudie där Huddinge kommun, Nacka kommun och Järfälla kommun harvalts som fallkommuner. Den empiriska datan består av en kvalitativ innehållsanalys av niostycken kommunala styrdokument samt tre stycken semistrukturerade intervjuer medkommunala tjänstepersoner. Resultatet visar att alla tre kommuner har gjort anpassningar i sittcivila beredskapsarbete med hänsyn till det förändrade säkerhetsläget. Samtligafallkommuner tillämpar även aspekter av urban resiliens i sitt civila beredskapsarbete.Användningen av det specifika resiliensbegreppet är dock begränsad då andra begreppförekommer istället, bland annat robusthet och redundans. Studien konstaterar att den civilaberedskapen i fallkommunerna anpassat sig till det förändrade säkerhetspolitiska läget. Ävenatt tydligare, gemensamma strategier och riktlinjer krävs för att effektivisera resiliensarbetetpå kommunal nivå. Studiens bidrar till forskningen genom att uppmärksamma urban resiliensi en svensk, kommunal kontext samt genom fokus på kriser av säkerhetspolitisk karaktär.Detta är något som inte gjorts i alltför stor utsträckning tidigare.