Bakgrund: Ungdomar har ett större sömnbehov än vuxna, men många når inte den rekommenderade sömnmängden. Senare skolstart har i tidigare forskning kopplats till förbättrade sömnvanor hos ungdomar, men förändringen kan även påverka vardag, skolgång och välbefinnande.

Syfte: Att belysa hur ungdomar beskriver sina upplevelser av senare skolstart ett år efter interventionsstart.

Metod: Kvalitativ metod baserad på skriftliga fritextsvar från en enkät. Datamaterialet bestod av 483 svar från ungdomar i årskurs 7–9 vid två svenska högstadieskolor som infört senare skolstart. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, kompletterad med en kvantitativ analys av alla fritextsvar där svaren kodades som positiva, negativa eller ambivalenta/osäkra/neutrala.

Resultat: Majoriteten av ungdomarna hade en positiv upplevelse till senare skolstart. De främsta fördelarna handlade om möjligheten att sova längre, känna sig mer utvilade samt uppleva ökad energi och koncentration under skoldagen. Samtidigt beskrev ungdomar utmaningar som begränsad tid för fritidsaktiviteter, studier och återhämtning. Ungdomarnas upplevelser påverkades även av individuella förutsättningar såsom dygnsrytm, pendling och familjens vardagslogistik.

Slutsats: Resultatet tyder på att senare skolstart kan skapa bättre förutsättningar för sömn och återhämtning hos ungdomar, men att individuella, organisatoriska och vardagsrelaterade faktorer behöver beaktas för att förändringen ska fungera för fler ungdomar.

Nyckelord: dygnsrytm, skola, skolhälsovård, sömn, ungdomar

Background: Adolescents require more sleep than adults, yet many do not obtain the recommended amount. Later school start times have been associated with improved sleep, but may also affect daily routines, school functioning, and well-being.

Aim: To explore how adolescents describe their experiences of a later school start one year after the intervention began.

Methods: This qualitative study was based on written free-text responses to a questionnaire. The dataset consisted of 483 responses from adolescents aged 13–15 years at two Swedish lower secondary schools that had implemented a later school start. Data were analysed using manifest qualitative content analysis with an inductive approach, supplemented by a quantitative analysis of all free-text responses, in which the responses were coded as positive, negative, or ambivalent/uncertain/neutral.

Results: Most adolescents reported a positive experience towards the later school start. Perceived benefits included longer sleep, improved rest, and better energy and concentration during the school day. Reported drawbacks included reduced time for leisure activities, schoolwork, and recovery. Experiences were also shaped by individual circumstances, including circadian rhythm, commuting, and family logistics.

Conclusions: Later school start times may improve conditions for sleep and recovery among adolescents. However, individual, organisational and everyday life factors should be considered to ensure that the intervention is beneficial for a broader group of students.

Keywords: adolescents, circadian rhythm, school, school health services, sleep