Denna studie undersöker hur den tidigare Green Line i Beirut har förändrats sedan det libanesiska inbördeskriget slut 1990. Syftet är att analysera hur stadsrummet har utvecklats och i vilken utsträckning spår av den tidigare uppdelningen mellan östra och västra Beirut fortfarande kan identifieras. Studien bygger på en kvalitativ metod där fältobservationer i Downtown Beirut, Hamra och Achrafieh kombineras med semistrukturerade intervjuer.

Resultatet visar att Beirut i stor utsträckning har återuppbyggts och att Green Line inte längre existerar som en tydlig fysisk gräns. Samtidigt framträder skillnader i hur olika delar av staden används och upplevs. Downtown Beirut kännetecknas av en planerad och relativt begränsad vardaglig användning, medan Hamra uppvisar ett mer levande stadsliv. Intervjuerna visar att den historiska uppdelningen fortfarande påverkar människors uppfattningar och rörelsemönster. Studien visar därmed att Green Line inte längre fungerar som en fysisk barriär, men att dess sociala och symboliska betydelse delvis lever kvar i dagens Beirut.