Optimising passenger flow during airplane boarding using A* pathfinding and Reciprocal Collision Avoidance
2025 (English)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE credits
Student thesisAlternative title
Optimering av passagerarflödet under ombordstigning på flygplan, med användning av A* pathfinding och ömsesidigt kollisionsundvikande (Swedish)
Abstract [en]
Efficient passenger flow during airplane boarding can be a challenging issue in modern air travel, with inefficiencies resulting in delays and passenger dissatisfaction. As air travel continues to increase globally, optimising this process is critical for enhancing operational efficiency and improving the passenger experience. This thesis explores the optimisation of passengerflow during airplane boarding by comparing six different boarding techniques using Unity simulations, incorporating A* pathfinding and RVO2 (Reciprocal Velocity Obstacles) for pedestrian behavior modeling. By simulating an airplane boarding environment wherein different boarding strategies are evaluated across a range of metrics, the optimal boarding process in regards to seating speed, personal infringement and congestion is determined. The results reveal that no single strategy is optimal across all performance metrics. Back-to-front boarding achieved the fastest average seating time but was associated with relatively high congestion levels. Reverse pyramid-boarding offered a better compromise, performing well in terms of both seating speed and minimizing personal space infringements. Wilma blocks showed inconsistent results, excelling in some configurations but causing high congestion in others. These findings highlight the trade-offs inherent in boarding procedure design and suggest that context-specific adaptations may be necessary for optimal performance. While based on idealized conditions, this study provides a foundation for further research and potential real-world application of simulation-informed boarding strategies.
Abstract [sv]
Effektiv passagerarflöde vid ombordstigning av flygplan är en utmanande fråga inom modern flygtrafik, där ineffektiviteter kan leda till förseningar och minskad tillfredsställelse för passagerare. Eftersom flygresandet fortsätter att öka globalt är det avgörande att optimera denna process för att förbättra den operativa effektiviteten och höja passagerarupplevelsen. Denna avhandling undersöker optimeringen av passagerarflödet under ombordstigning genom att jämföra sex olika ombordstigningsmetoder med hjälp av simuleringar i Unity, där A* pathfinding och RVO2 (Reciprocal Velocity Obstacles) används för att modellera passagerarnas beteende. Genom att simulera en ombordstigningsmiljö utvärderas olika strategier utifrån flera mätvärden för att fastställa den mest optimala metoden med avseende på sittningstid, personlig integritet och trängsel. Resultaten visar att ingen enskild strategi är optimal över samtliga prestandamått. Back-to-front-metoden gav den snabbaste genomsnittliga sittningstiden men var förknippad med relativt hög trängsel. Reverse pyramid-strategin erbjöd en bättre kompromiss och presterade väl både vad gäller sittningstid och minimering av personliga intrång. Wilma-block visade inkonsekventa resultat, med goda prestationer i vissa konfigurationer men höga trängselnivåer i andra. Dessa fynd belyser de avvägningar som är relaterade till ombordstigningsprocedurer och antyder att kontextspecifika anpassningar kan vara nödvändiga för optimal prestanda. Trots att studien bygger på idealiserade förhållanden utgör den en grund för vidare forskning och potentiell tillämpning av simuleringsbaserade ombordstigningsstrategier i verkliga situationer.
Place, publisher, year, edition, pages
2025. , p. 38
Series
TRITA-EECS-EX ; 2025:283
National Category
Computer and Information Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-367564OAI: oai:DiVA.org:kth-367564DiVA, id: diva2:1985459
Supervisors
Examiners
2025-08-052025-07-242025-08-05Bibliographically approved