Bakgrund: Att vårda en närstående med cancer i livets slutskede i hemmet är en påfrestande uppgift som kan leda till emotionella, fysiska och sociala utmaningar. Anhörigvårdare upplever ofta en komplex roll med stort ansvar, där den egna identiteten och egna behov får stå tillbaka. I palliativ vård betonas vikten av helhetssyn och familjecentrerad omvårdnad, där både patient och anhöriga är i fokus. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja och samverka med anhöriga för att främja livskvalitet och trygghet.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en närstående med cancer i livets slutskede.Metod: En litteraturstudie genomfördes med systematisk sökning i databaserna Medline, Cinahl och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning enligt SBU:s mallar. En integrerad analys användes för att sammanställa resultaten.Resultat: Resultatet organiserades i två huvudkategorier: Upplevelsen av den komplexa rollen som anhörigvårdare och Upplevelsen av trygghet, stöd och mening. Anhöriga beskrev vårdarrollen som känslomässigt belastande och förenad med känslor av skuld, ensamhet och otillräcklighet. Brist på stöd och samverkan med vården ökade bördan. Samtidigt fann många mening, personlig utveckling och samhörighet i vårdandet, särskilt när de kunde uppfylla den sjukes önskan att dö i hemmet.Slutsatser: Att vara anhörigvårdare innebär både stora utmaningar och existentiella vinster. För att minska bördan och främja välbefinnande hos anhöriga krävs ökat stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, bättre samordning och kommunikation samt en tydlig tillämpning av familjecentrerad omvårdnad. Anhörigas behov av delaktighet, information och bekräftelse måste synliggöras i vårdplaneringen. Vidare forskning behövs för att fördjupa förståelsen av anhörigvårdares erfarenheter samt för att utveckla insatser och anpassa dessa utifrån de faktiska behov som finns.