Bakgrund: Plötsliga dödsfall inom slutenvården skapar utmanande situationer för sjuksköterskor, där både emotionell och professionell kompetens sätts på prov. Sjuksköterskor bär ansvar för att stödja både patient och närstående, samtidigt som de förväntas leda vårdteamet och hantera sina egna känslomässiga reaktioner. Tidigare forskning har främst fokuserat på närståendes upplevelser av plötsliga dödsfall, medan sjuksköterskors erfarenheter är mindre utforskade. Plötsliga dödsfall är svåra att förbereda sig på och därför finns det ett behov av att förstå hur sjuksköterskor upplever dessa komplexa situationer. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av plötsliga dödsfall inom slutenvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Datamaterialet utgjordes av 13 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Därefter analyserades artiklarna enligt Popenoe m.fl. (2021) process för kvalitativ dataanalys. Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier identifierades utifrån datamaterialet; (1) Osäkerhet i utmanande situationer, (2) En vårdande relation när livet tar slut, (3) Att hantera plötsliga dödsfall, (4) Existentiella funderingar kring liv och död. Konklusion: Plötsliga dödsfall utgjorde en emotionellt krävande situation för sjuksköterskor, präglad av tidspress, brist på stöd och känslor av otillräcklighet. Trots detta förväntades ett professionellt och empatiskt agerande. Personcentrerad vård främjades av teamarbete och reflektion. Behovet av kollegialt stöd, utbildning och strukturerade verktyg såsom Caritasprocesserna och SPIKES lyftes fram. Förbättrade resurser, handledning och fortsatt forskning krävs för att stärka sjuksköterskors förutsättningar i mötet med plötslig död.