Syftet med studien var att undersöka inkludering av barn i behov av särskilt stöd för att skapa förståelse för hur förskolans utbildning kan utformas så att alla barn blir inkluderade. Tematisk analys användes som analysmetod i båda delstudierna. I den första delstudien identifierades de teman för inkludering av barn i behov av särskilt stöd som framträdde vid granskning av Lpfö18. I den andra delstudien intervjuades åtta förskollärare från tre olika förskolor med fokus på metoder för att främja inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska utgångspunkt var Nilholms (2020) specialpedagogiska perspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet.

Det övergripande resultatet visade att läroplanen och förskollärarnas beskrivningar av inkludering av barn i behov av särskilt stöd utgick från både det kompensatoriska och det kritiska perspektivet. Förskolans läroplan belyser att alla barn har olika behov och att förskolan ska utgå från de i utbildningen. Läroplanen synliggör även de olika ansvarsrollerna när det kommer till särskilt stöd. Utformningen av stödet kan ske genom anpassningar i miljön men det beskrevs inte explicit hur det ska användas, eftersom stödet utgår från barnets behov. Förskollärarnas syn på inkludering såg olika ut och de varierade vilket specialpedagogiskt perspektiv de utgick ifrån. Majoriteten av metoderna som förskollärarna resonerade kring kunde utformas utifrån både ett kompensatoriskt och ett kritiskt perspektiv beroende på vad syftet med anpassningen var. Delstudiernas resultat synliggjorde även dilemmat mellan att skapa en individanpassad utbildning samtidigt som utbildningen ska utgå från alla barn. Resultatet visade även att perspektiven behöver ställas mot varandra för att gynna inkludering för alla barn i förskolan samtidigt som det individanpassade stödet inte får försvinna.