Background:

For many decades it has been known that emergency care is one of the most stressful environments in healthcare. Nurses in emergency care are continuously exposed to occupational stress due to high workload and other various factors such as high emotional demands that could potentially manifest into moral stress or other common types of occupational stress. A better understanding of nurses’ experience of occupational stress in emergency care could contribute to improving their health and deficiencies in healthcare.

Aim:

The purpose of this study was to describe nurses' experience of occupational stress in emergency departments.

Method:

The method used is an integrative summary of qualitative research - inspired by metasynthesis (Friberg, 2022). Nine qualitative studies were analyzed which resulted in three themes and six subthemes.

Results:

The three themes are: Risky work environment, overly extensive demands and change in close relations. The result indicates that risky work environment is often a source of occupational stress, and the contributing factors are lack of resources and violence in the emergency department. Overly extensive demands often result in secondary traumatic stress (STS) and ethical stress which also contributes to occupational stress. Nurses’ experiences of stress related to interruptions and multitasking in the emergency department show contradictory results. The change in close relations is related to occupational stress. Supportive work colleagues and family are important to reduce occupational stress. Coping mechanisms are often used to reduce occupational stress. It is common to abuse alcohol, food, and smoke. Other coping mechanisms are training, religion, and emotional distancing.

Conclusion:

The results indicate that there are many varied factors contributing to occupational stress, however the same patterns can be seen in many emergency departments across several countries. Occupational stress seems to be a frequent problem that oftentimes gets managed differently amongst nurses. This shows that there are many ways to manage stress, positive and negative. Occupational stress doesn’t only affect nurses’ health, but also patient safety. The responsibility to reduce occupational stress lies not only with the nurses, but also with the government and other authorities that are responsible for the healthcare system. Proper resources and work environment are fundamental to reducing occupational stress. Good leadership is also important to inspire good teamwork between nurses which can further help manage occupational stress and improve the quality of nursing.

Uppskattningsvis orsakar arbetsrelaterad stress ungefär 772 dödsfall per år i Sverige och sjukskrivningarna för stressrelaterade sjukdomar är rekordhöga. Detta samhällsproblem har ökat sedan 1980-talet och är ett fortsatt problem idag. Inom hälso- och sjukvården har hälften av de sjuksköterskor som slutat, valt att lämna professionen på grund av psykiska påfrestningarsom delvis är orsakade av stress. Några av de vanligaste hälsoproblemen som orsakas av stress är koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och oro.

Den valda metoden i denna litteraturbaserade studie är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning - inspirerad av metasyntes för att beskriva erfarenheter av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på akutmottagningar. Sjuksköterskors erfarenheter som presenteras i denna studie visar att bristande resurser och våldsutsatt miljö bidrar till ökad arbetsrelaterad stress. Även erfarenheter av att inte kunna ge den vård som patienten är i behov av samt traumatiska händelser på akutmottagningen, så som plötslig död, ansågs vara ytterligare bidragande faktorer. Att behöva utföra flera saker samtidigt ansågs i vissa fall som en bidragande faktor till arbetsrelaterad stressoch ett gott samarbete mellan kollegor visade sig vara en positiv faktor som kan reducera stress.

Arbetsrelaterad stress hade en negativ inverkan på sjuksköterskors mellanmänskliga relationer.Vissa uttryckte att de emotionellt distanserade sig från familjen medan andra sjuksköterskor sökte stöd. Det förekom både positiva och negativa hanteringsstrategier för att bearbeta erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Negativa hanteringsstrategier ansågs vara rökning, överkonsumtion av mat och alkohol.

Positiva hanteringsstrategier var fysisk träning, religionsamt utnyttjandet av rast på jobbet. För att undvika att sjuksköterskor på akutmottagningarlämnar professionen samt för att förbättra psykisk och fysisk hälsa bör det finnas adekvat med resurser så som personal, material och vårdplatser. Det hade möjliggjort för sjuksköterskor på akutmottagningar att kunna utföra den vård som patienten är i behov av samt minskat den arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor. Åtgärder bör även vidtas för att sjuksköterskor inte ska behöva verka i en våldsutsatt miljö som tydligt bidrar till arbetsrelaterad stress. Framtida studier bör fortsätta undersöka detta fenomen för att bidra till förbättrad kunskap till den samhällsdebatt som pågår i samhället. Olika hanteringsstrategier bör studeras vidare för att se vilka hanteringsstrategier är effektiva mot arbetsrelaterad stress. Det skulle dessutom vara av stor vikt att undersöka varför vissa sjuksköterskor väljer att stanna på akutmottagningar trots erfarenheter av arbetsrelaterad stress. De positiva aspekterna av att arbeta på akutmottagningar är lika viktiga som de negativa när det kommer till att förbättra vården som bedrivs på akutmottagningar runt om i världen.