Sport och träning går att med ett sociologiskt förhållningssätt betrakta som sociala handlingar, och utifrån detta uppstår ett intresse i vad som strukturerar våra val när det kommer till dessa kroppsliga praktiker. Med hjälp av Bourdieus teoretiska ramverk blir studenter på kulturellt och ekonomiskt präglade elitutbildningar i Stockholm föremål för studiens forskningsproblematik; om det går att förstå träning som en komponent av en social identitet och ett uttryck för habitus. Populationen utgjordes av studenter från konstnärliga utbildningar på Konstfack och Kungliga Konsthögskolan, representativa för en kulturell pol, samt studenter på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan. Studenternas förhållningssätt till träning fångades med hjälp av ett enkätverktyg för att sedan analyseras med beskrivande statistik. Studiens resultat visade hur de två polerna hade skilda preferenser när det kom till träning, någonting som indikerar på utbildningsbundna förhållningssätt till träning. Samtidigt spelade andra bakomliggande faktorer roll för träningsvanor, så som kön eller huruvida träning var viktigt under uppväxten. De viktigaste faktorerna för skillnad i träningsvanor var just utbildningsval och den roll träning tog under uppväxten, någonting som pekar både på hur en träningsorienterad habitus leder till större träningsinvesteringar senare i livet. Samtidigt, eftersom det skiljde sig mellan de två utbildningsgrupperna, skulle träning som kulturell praktik gå att betrakta som ett verktyg för avståndstagande mellan de två grupperna.