Skyfall orsakar översvämningar som kan ge stor påverkan på människor och våra samhällen. Med klimatförändringar ökar förekomsten av skyfall och flera kommuner i Sverige jobbar med sin beredskap mot skyfall genom att utföra skyfallsanalyser. Skyfallsanalyser kan göras med olika detaljeringsnivå, med olika mjukvaror och noggrannhet på variabler i modellerna, där syftet med analysen är den styrande faktorn för vilken nivå som bör användas. Två programvaror användes för att göra en kvantitativ utvärdering av två olika detaljnivåer för skyfallsanalys. En förenklad analys i SCALGO Live där kartering av lågpunkter och markanvändning utfördes. Den jämfördes med en detaljerad analys utförd i HEC-RAS för analys av avrinningens flöde över ytan med hänsyn till markens egenskaper samt topografi. I analyserna användes regn med 100 och 200 års återkomsttid, 4 h varaktighet och klimatfaktor 1,4. Jämförelsen visar att de olika modellerna beskriver vattnets rörelse över marken olika vilket främst ger skillnader i översvämningens utbredning i flödesvägar. Den förenklade analysen är snabb och bra för översiktlig analys medan den detaljerade ger fler värden för översvämningen med större utbredning med 0,28 km2för 100-årsregnet och 0,33 km2för 200-årsregnet.En känslighetsanalys utfördes i HEC-RAS med avseende på val av regn där regnens tidsvarians och val av regnstatistik studerades. Totalt studerades tio olika regn varav åtta var framtagna med regnstatistik från Dahlström (2010) och två från SMHI (2017). Typregnen var CDS-regn med skevhetsfaktorerna r = 0,37, 0,5 och 0,75 samt blockregn med konstant regnintensitet. Studerade återkomsttider för regnen var 100 och 200 år. Känslighetsanalysen visar att en högre skevhetsfaktor ökar flödet, volymen och utbredningen av avrinningen. Vidare ger blockregnen och SMHI:s regnstatistik betydligt mindre regn, flöden och översvämningar än CDS-regnen med Dahlströms regnstatistik trotts samma återkomsttid och varaktighet.