Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fem legitimerade svensklärare undervisar om det formella textskrivandet i kursen svenska 2 på gymnasienivå. Studien har ett kompensatoriskt perspektiv då skolan och dess lärare ska se till att alla elever får chans att nå så långt de kan. Det är därför intressant att ta reda på hur svensklärare arbetar kompensatoriskt. Fokuset på det formella skrivandet härleds till dess vikt vid vidare studier och i flertalet yrkesroller. Ett sociokulturellt perspektiv används för att se huruvida elever införlivas i det formella skrivandets sfär. Studien använder semistrukturerade intervjuer som sedan genomgått en tematisk analys. Resultatet i studien visar att lärare vid skolor med höga antagningspoäng använder fler arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion, medan lärare vid skolor med lägre antagningspoäng tenderar att använda färre arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion. Lärarna vid skolor med låga antagningspoäng använder istället arbetssätt som ger ett rikt stödmaterial där eleverna arbetar mer individuellt. En slutsats är att dessa skilda arbetssätt verkar bidra till att elever som förstår formella texter ur ett metaperspektiv har större chanser att lyckas med vidare studier och i mer prestigefyllda yrken. En annan slutsats är att lärarna verkar arbeta kompensatoriskt och att de når så långt de kan i elevernas utveckling i relation till deras proximala utvecklingszoner, samt engagemang.