The purpose of the study was to analyze how Swedish children's books aimed to children between the ages of three and six, position children in relation to the books' climate and environmental themes. The method used for collecting material was a discourse analytical model developed by Svensson (2019). The choice of using discourse analysis as both a theoretical starting point and methodological approach in this study was because the theory contributes to make visible which discourses are found in children's books, and how the children's positions are affected by the projection of the discourses. Important concepts used in the study based on Foucault's theory were discourse, subject and power. To answer the purpose of the study, two questions were drawn up, where one concerned how the books made it visible that they have a climate and environmental focus. The results showed that the following themes were identified: Emissions are bad for the environment, felling of the forest is bad for the environment, littering is bad for the animal life and climate changes such as the warmer climate. The second question concerned which positions the children were assigned in the children's books in relation to the book’s climate and environmental focus. The results showed that the children's positioning in the books was made visible by these themes: the child as initiator of change, the child as political citizen, the child as informant, the child who gets through change and the child as unaware of man's impact on the climate. The conclusions based on the results of the study are that the children for the most part is positioned in a context, where the children as subjects have a great impact on their surroundings and their actions lead to a positive change.

Studiens syfte var att analysera hur svenska barnböcker som är riktade till barn mellan tre och sex år, positionerar barn i relation till böckernas klimat- och/ eller miljötema. Metoden som användes för insamling av empiri var en diskursanalytisk modell som Svensson (2019) tagit fram, utifrån hur man kan genomföra en diskursanalys. Valet av att använda diskursanalys som både teoretisk utgångspunkt och metodansats i denna studie baserades på att den teorin bidrartill att synliggöra vilka diskurser som fanns i barnböckerna, och hur barnens positioner påverkas av diskursernas framskrivning. Viktiga begrepp som användes i studien utifrån Foucaults teori var diskurs, subjekt och makt. För att besvara studiens syfte skrevs två frågeställningar fram, där den ena berörde hur böckerna synliggjorde deras klimat- och/ eller miljöfokus. De teman som framträdde var, utsläpp som negativt för miljön, nedhuggning av skogen som negativt för miljön, klimatförändringar som tillexempel ett varmare klimat och nedskräpning som negativt för djurlivet. Den andra frågeställningen handlade om vilka subjektspositioner barnen tilldelades i barnböckerna i relation till böckernas klimat- och/ eller miljöfokus. Följande teman identifierades, barnet som initiativtagare till förändring, barnet som politisk medborgare, barnet som informatör, barnet som får igenom förändring och barnet som omedveten om människans påverkan på klimatet. Slutsatserna utifrån studiens resultat är att barnen i största grad positioneras i ett sammanhang, där barnen som subjekt har en stor inverkan på sin omgivning och att deras handlingar leder till en positiv förändring.