The purpose of the study is to contribute with preschool teachers' perceptions of the work with in-depth conversations in preschool, by in-depth conversation, we mean a conversation that deepens and challenges children to reason, reflect and analyze. The study's questions are about how preschool teachers considers that they have knowledge about in-depth conversations, how they work to promote children's language development through in-depth conversations, and what challenges they face in working with this.

The study is based on a qualitative method, where semi-structured interviews were used to collect data. Eight preschool teachers from two different municipalities have participated in the study. The collected empirical evidence has been analyzed based on a content analysis. The theory used to analyze the results is the socio-cultural theory with the concepts of scaffolding, the proximal development zone, mediating tools and appropriation. Finally, the results have been put in relation to theory and previous research.

The results show that time and the right conditions, as well as being responsive and present to the children's interests as an educator, create the conditions that makes the teachers able to develop in-depth conversations together with the children. The results also show that all preschool teachers in the study experience some type of challenge in the work with in-depth conversations. Due to limited conditions with large groups of children, this results in a lack of time and an experience of being too few educators.

The conclusion is that preschool teachers need support, skill development and the right conditions to be able to conduct in-depth conversations in preschool, which thus benefits the children's language development.

Studiens syfte är att bidra med förskollärares uppfattningar om arbetet medfördjupande samtal i förskolan. Med fördjupande samtal menar vi ett samtalsom fördjupar och utmanar barn att resonera, reflektera och analysera. Studiensfrågeställningar är hur förskollärare upplever att de har kunskap omfördjupande samtal, hur de arbetar för att främja barns språkutveckling genomfördjupande samtal, samt vilka utmaningar de möter i arbetet med detta.Studien utgår från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjueranvänts för att samla in data. Åtta förskollärare från två olika kommuner hardeltagit i studien. Den insamlade empirin har analyserats utifrån eninnehållsanalys. Den teori som använts för att analysera resultatet är densociokulturella teorin med begreppen stöttning, proximal utvecklingszon,medierande redskap samt appropriering. Slutligen har resultatet satts i relationtill teori samt tidigare forskning.Resultatet visar att tid och rätt förutsättningar samt att pedagogen är lyhörd ochnärvarande för barnens intressen skapar förutsättningar för att kunna utvecklafördjupande samtal tillsammans med barn. Resultatet visar också att allaförskollärare i studien upplever någon typ av utmaning i arbetet medfördjupande samtal. På grund av begränsade förutsättningar med storabarngrupper resulterar detta i tidsbrist och en upplevelse av att vara för fåpedagoger.Slutsatsen är att förskollärarna behöver stöttning, kompetensutveckling ochrätt förutsättningar för att kunna bedriva fördjupande samtal i förskolan, somsåledes gynnar barnens språkutveckling.