Begreppet cancelkultur har kommit att bli ett allt mer utbrett fenomen, främst inom sociala medier.

Studiens syfte är att undersöka vad cancelfenomenet innebär och om den har någon påverkan på samhällsdebatten, i form av att den eventuellt hämmar individens sätt att uttrycka sig, i rädsla för att gå utanför de normativa ramarna.

Studiens forskningsfrågor lyder; Hur kan cancelkultur-begreppet beskrivas? Hur påverkas enskilda individers sätt att uttrycka sig av den cancelkultur som råder på sociala medier?

Detta är en kvalitativ studie där ett abduktivt angreppssätt använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts där deltagarna valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Den insamlade empirin analyserades sedan via tematisk analys.

Studiens teoretiska ramverk utgörs av Giddens struktureringsteori och Goffmans stigma. Giddens genom sin teori hjälper till att bättre förstå cancelkultur som en social process, medan Goffmans analys om stigmat bidrar till att förstå och analysera hur individer kan uppleva cancelkultur på individnivå.

Studiens resultat visade på att det utbredda cancelfenomenet kan ha varierande effekter då det tydligt tar ställning till vad som inte anses vara en godtagbar handling, samtidigt som det kan påverka i vilken mån individer väljer att uttrycka sig och på så vis ses som hämmande. Det framgick dock att det inte går att påvisa att cancelkulturen skulle leda till att individer inte vågar stå upp för sin åsikt och kring vad som de anser är rätt och fel i en situation.

The concept of cancel culture has become an increasingly widespread phenomenon, mainly within social media.

The purpose of the study is to investigate what the cancellation phenomenon means and whether it has any impact on the social debate, in the form of possibly inhibiting the individual's way of expressing themselves, in fear of going outside the normative framework.

The study's research questions are; How can the concept of cancel culture be described? How is the way individuals express themselves affected by the cancel culture that prevails on social media?

This is a qualitative study where an abductive approach was used. Semi-structured interviews were conducted where participants were selected via convenience sampling. The collected empirical evidence was then analyzed via thematic analysis.

The study's theoretical framework consists of Gidden's structuring theory and Goffman's stigma. Through his theory, Giddens helps to better understand cancel culture as a social process, while Goffman's analysis of stigma helps to understand and analyze how individuals can experience cancel culture on an individual level.

The result of the study showed that the widespread cancellation phenomenon can have varying effects as it clearly takes a stand on what is not considered an acceptable act, while at the same time it can affect the extent to which individuals choose to express themselves and thus be seen as inhibiting. However, it became clear that it cannot be demonstrated that the cancel culture would lead to individuals not daring to stand up for their opinion and what they consider to be right and wrong in a situation.