Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och diskutera tidigare forskning om hur lärare undervisar om digital källkompetens i SO-ämnena. Detta gör vi genom att fokusera på två aspekter av digital källkompetens: källkritiskt tänkande och sociala medier. Vår undersökning riktar in sig på undervisning för de yngre skolbarnen, men då litteraturen på området är begränsad undersöks även ett bredare perspektiv, såsom i äldre årskurser, andra länder och i andra ämnen. Följande frågeställningar vägleder vår litteraturstudie:

1.Vilka undervisningsmetoder och arbetssätt om källkritiskt tänkande och sociala medier beskrivs i litteraturen?

2.Vilka utmaningar möter lärare i sin undervisning om sociala medier och källkritik?

Vi har använt oss av en innehållsanalys när vi analyserade studierna och använde oss av våra frågeställningar för att tematisera innehållet. Resultatet visar att fyra olika undervisningsmetoder och arbetssätt som kan stärka elevers digitala källkompetens har identifierats, vilket är: diskussionsbaserad undervisning, multimediabaserad undervisning, elevcentrerad undervisning samt lärarstrategier och stödstrukturer. Resultatet visar även på flera utmaningar som lärare möter i sin undervisning vilket vi delat in i tre kategorier: sociala medier, (O)balanserad undervisning och svårigheter med att elevcentrera undervisningen. Litteraturstudien visar att det finns både möjligheter och utmaningar i undervisningen om digital källkompetens. Allt fler elever i yngre åldrar använder sociala medier dagligen och tar del av både önskad och oönskad information. Utbildning i digital källkompetens blir alltmer nödvändigt och elever behöver både stöttning och vägledning i hur det förhåller sig kritiskt till källor.