Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i hur Aftonbladet gestaltar politiker och tjänstemän i åtta mediedrev under åren 2012–2020, samt vilka värderingar om moral och förtroende som kan spåras i texterna. Studien undersöker även skillnader i gestaltningen mellan män och kvinnor samt om det finns någon skillnad när skandalen i första hand gäller personens privatliv och yrkes/politikerroll. Materialet utgörs av fyra skandaler som involverat en politiker och fyra som involverat en tjänsteman och där utfallet blivit personens avgång. För varje drev har två nyhetsartiklar hämtats från Aftonbladet och sammanlagt har 16 artiklar analyserats från tidningen. Studien grundar sig i en kvalitativ textanalys där metoderna massmedieretorik, gestaltningsanalys och kritisk diskursanalys har kombinerats. Det teoretiska ramverket utgörs av gestaltningsteori, skandalteori, genusteori och teori om tjänstemannaidealet. Resultatet visar att tjänstemän ofta gestaltas utifrån sin yrkesroll även om de utfört sin handling i privatlivet samt att ansvarsgestaltning är vanligare för tjänstemän än politiker. Studien visar även att politikers privatliv är i större fokus även då deras felande är kopplat till deras politikerroll. I de undersökta artiklarna stereotypiseras kvinnor oftare på ett negativt sätt än män och tonen i rapporteringen om kvinnorna är hårdare. Samma typ av hårda ton och tyckande från reportern går också att märka i skandaler som har skett i huvudpersonernas privatliv. Det har även gått att hitta underliggande värderingar om hur man som förtroendevald ska ha en korrekt moralisk kompass, även i sitt privatliv. Studien visar till sist att värderingar kring att tjänstemän ska arbeta för allmänhetens bästa är tydligt återkommande i texterna.