Titel svenska:

Genomförbarhet av mätning av dynamisk stabilitet i knäled - med ett egenutformat enbenshopp och rörelsesensorer

År:

2017

Titel engelska:

The feasibility of measuring dynamic stability in the knee joint - with a self designed one legged jump and a system of motion sensors

Författare:

Oscar Thorell

Rullstensgatan 4, 90655 Umeå

oscar_thorell@hotmail.com

Emil Nordell

Mariehemsvägen 19 a, 90653 Umeå

nordell91@hotmail.com

Handledare:

Börje Rehn, Docent, Leg sjukgymnast, Inst för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet, borje.rehn@umu.se,

Fredrik Öhberg, Universitetslektor, CMTS, Medicink teknik, FoU, Norrlands universitetssjukhus, fredrik.ohberg@vll.se

Nyckelord: ACL, dynamisk stabilitet, rörelsesensorer, enbenshopp, landning.

Key words: ACL, dynamic stability, motion sensors, one-legged jump, landing.

Extern medverkan     Ja           Nej                                       Pågående projekt     Ja             Nej

Introduktion:

I dagsläget råder det brist på objektiva mätmetoder för att utvärdera dynamisk stabilitet i knäleden. Ett lättanvänt och portabelt mätinstrument som kan användas i och utanför klinik har därför potential att underlätta och förbättra diagnostisering och rehabilitering vid knäproblematik.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det går att observera variationer gällande dynamisk knästabilitet med hjälp av rörelsesensorer.

Metod: För att jämföra korsbandsskadade unga mäns (n=7) knästabilitet i det skadade benet med det icke skadade benet utformades ett väl standardiserat enbenshopp. Hoppet ställde krav på knästabiliteten ur olika kraftriktningar och där rörelsedata från den tidiga landningsfasen analyserades. För att undersöka hur mätresultaten överensstämde mellan test-återtest genomfördes ett identiskt hopptest efter en tvåveckorsperiod. Deltagarna fick fylla i självskattningsformulären IPAQ och KOOS.

Resultat: Resultatet från mätningarna uppvisade vissa variationer mellan det friska och det skadade knäet hos de testdeltagare som nyligen skadats, behandlats konservativt och som upplevde sina knäbesvär mest påtagliga enligt KOOS-självskattningsformulär.

Slutsats: Systemet med rörelsesensorer, i kombination med det egenutformade enbenshoppet, kunde detektera vissa variationer mellan det skadade och icke skadade benet. De deltagare som uppvisade högst bakåt - framåt och sidoacceleration vid landning var de deltagare som uppvisade lägst vinkel i knä - och höftled vid landning. Det krävs dock fler studier för att försäkra sig om mätmetodens validitet och reliabilitet.