Syfte: Att undersöka och beskriva betydelsen av behandlingsförväntningar, tilltro, kommunikation och egenvårdsstrategier gällande illamående under cytostatikabehandling vid cancer. Metod: Studie I var en tvärsnittsstudie av 457 patienter med cancer. Studie II använde randomiserad kontrollerad design och Studie IV en longitudinell design, med 198 patienter under medel- eller högemetogen cytostatikabehandling. I Studie III intervjuades 15 av dessa. Självrapporterade data samlades in via frågeformulär och analyserades med beskrivande och inferentiell statistik. Intervjuerna analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultat: Under cancerbehandling trodde 63 % att akupunktur var effektivt, särskilt kvinnor och yngre patienter, medan 1 % hade använt det. Positiv kommunikation om antiemetiska effekter minskade inte illamåendeintensiteten. Patienter som fick positiv kommunikation under ordinarie antiemetisk behandling skattade mer positiva behandlingsförväntningar (79 mm Visuell Analog Skala (VAS) jämfört med andra grupper, 63–74). Förväntan att må illa var kopplad till mer illamående (34 vs. 18 och 11 mm VAS). Patienter med illamående skattade sämre livskvalitet och sämre funktion i dagliga aktiviteter. Egenvård mot illamående användes av 65 %, mest av yngre patienter, främst fysisk aktivitet. Vissa beskrev illamåendet som begränsande, medan andra inte upplevde något illamående eller kunde hantera det. Totalt mådde 54 % inte illa under cytostatikaperioden. Tidigare erfarenheter ansågs mer betydelsefulla än information för att skapa förväntningar. Slutsats: Trots hög tilltro till akupunktur var det få som använde det under cancerbehandling. Positiv kommunikation minskade inte illamående men påverkade behandlingsförväntningar hos patienter som fick ordinarie antiemetisk behandling. De som förväntade sig illamående mådde mer illa. Illamående försämrade livskvalitet och funktion i vardagen. Egenvård användes ofta. Tidigare erfarenheter uppfattades skapa förväntningar.

Overall aim: To investigate and describe the significance of treatment expectations, beliefs, communication, and self-management strategies in antiemetic care during chemotherapy for cancer. Methods: Patients with cancer (n=457) were cross-sectionally studied in Study I. Study II used a randomized controlled design, and Study IV a longitudinal design, with 198 patients undergoing moderately or highly emetogenic chemotherapy. In Study III, 15 of them were interviewed. Questionnaires collected self-reported data, which were analyzed with descriptive and inferential statistics. Interviews underwent reflexive thematic analysis. Results: During cancer therapy, 63% believed acupuncture to be effective, especially women and younger patients. Around 1% had used it. Positive communication about antiemetic effects did not reduce nausea intensity. Patients receiving positive communication during standard antiemetic care (SAC) reported more positive treatment expectations (79 mm Visual Analogue Scale (VAS) vs. 63-74 mm in other groups). Expecting nausea was associated with worse nausea intensity (34 vs. 18 and 11 mm VAS). Nauseated patients rated worse quality of life (QoL) and functioning in daily activities. Self-management of nausea was used by 65%, particularly younger patients, with physical activity being most common. Some described nausea as limiting daily life, others experienced no nausea or had found ways to manage it. Overall, 54% did not experience nausea during the chemotherapy period. Previous experiences were viewed as more influential in shaping expectations than information. Conclusion: Despite positive beliefs in acupuncture effects, actual use during cancer therapy was rare. Positive communication did not reduce nausea but affected treatment expectations in patients receiving SAC. Expecting nausea predicted nausea. Nausea impaired QoL and functioning in daily activities. Patients frequently self-managed nausea. Previous experiences were perceived to shape expectations.